Jantelagen (norska och danska: janteloven) är en uppdiktad lag formulerad av Aksel Sandemose i boken En flykting korsar sitt spår (1933).Aksel Sandemose, 1968
Bakgrund Aksel Sandemose skrev på norska (riksmål), men föddes och växte upp i danska Nykøbing på ön Mors i Limfjorden på norra Jylland. Staden är förebilden för den litterära staden Jante.
Jante nämns först i Sandemoses roman En sjöman går i land och utvecklas i romanen En flykting korsar sitt spår. Den danska småstaden och dess invånare beskrivs i romanen i tämligen negativa ordalag, och staden har givit namn åt "Jantelagen". Begreppet har senare fått ett brett och populärt genomslag och används även av människor som saknar vetskap om det litterära sammanhanget.
Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte får sticka ut och tro att man är bättre än andra på något sätt. Jantelagen kopplas till kulturen på många platser i Skandinavien.
Som en antites till Jantelagen formulerade konstnären Hasse Andersson Gåsalagen, och en liknande jämtländsk antites, Jamtelagen, formulerades av Ewert Ljusberg. Journalisten Gudrun Hjelte bidrog också med en antites till Jantelagen genom sin dikt Jäntelagen.
Jantelagens lydelse Du skall inte tro att du är något. Du skall inte tro att du är lika god som vi. Du skall inte tro att du är klokare än vi. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi. Du skall inte tro att du vet mer än vi. Du skall inte tro att du är förmer än vi. Du skall inte tro att du duger till något. Du skall inte skratta åt oss. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig. Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Strafflagen I boken tillfogas senare ett elfte bud, som brukar kallas ”Jantelagens strafflag”.Aksel Sandemose, 1968: För vad är en grundlag utan möjlighet till utmätning av påföljder? Den är formulerad som en fråga och lyder:
11. Tror du inte att vi vet något om dig?
Användningen av strafflagen beskrivs bäst genom ett citatOriginalspråk: Den ene sætning, der udgør Jantes straffelov, var altså meget indholdsrig. Den var en sigtelse for alt muligt, og det måtte den også blive, fordi absolut intet var tilladt. Den var også et udformet anklageskrift, med alle slags uspecificerede straffe stillet i udsigt. Ydermere var den, alt efter tonefaldet, anvendelig til pengeafpresning og forledelse til forbrydelser, og den kunne også være det bedste forsvarsmiddel." (Ur kapitlet "Du tror måske ikke jeg ved noget om dig"):
Se även Bruksmentalitet Avundsjuka "Det svenska folklynnet" Memento mori Egalitarism Onda ögat
Referenser
Noter
Tryckta källor
Externa länkar
Nationalencyklopedin: Jantelagen
Kategori:Etik Kategori:Sociologi