mini|Märgelgrav nära Tingbacken på Söderslätt i Skåne Märgelgrav är en stor grop som grävts för att ta upp märgel för spridning på åkrarna i syfte att förbättra jordens odlingsegenskaper. På grund av att de anses vara värdefulla biotoper är märgelgrav generellt skydde som biotopskyddsområden enligt 7 kap 11§ i miljöbalken.
Märgelgravarna grävdes under 1800-talet i syfte att öka skördarna. I dem bröts märgel som är en form av kalksten som innehåller höga halter av lera bidrar till att höja pH och som därigenom gör näringsämnen mer tillgängliga för grödorna. Ofta är märgelgravarna runda eller kvadratiska med en sida på fem till åtta meter. De ligger ofta ute på åkrarna och förekommer huvudsakligen i södra Sverige (Halland, Skåne och Blekinge).
Det moderna jordbruket har lett till en drastisk minskning av antalet märgelgravar. Ett förändrat jordbruk har också lett till att de vattensamlingarna och våtmarkerna som förr fanns i landskapet har försvunnit. På grund av detta är märgelgravarna viktiga för de djur och växter som lever i ett ensartade odlingslandskap. Bland annat grodor, trollsländor och salamandrar. När mygglarverna som levt i vattnat kläcks så blir de till mat för fåglar, fladdermöss och grodor.
Idag utgör märgelgravarna ett stort odlingshinder som bidrar till ökade koldioxidutsläpp, då jordbrukarna måste köra fler timmar per hektar där det finns märgelgravar jämfört med om de inte hade funnits.
Se även Lertäkt
Källor Om märgelgrav på www.skogen.se, från Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm 2000 Märgelgravar i Åstorps kommun, Förändringar i förekomst över tid och lokalisering i landskapet
Noter
Kategori:Gruvdrift Kategori:Jordbruk Kategori:Kulturgeografi Kategori:Kulturlandskap Kategori:Biotopskyddsområden Kategori:Sveriges agrarhistoria