miniatyr|Kungsgatan är en av Göteborgs ursprungliga gator och den äldsta med det namnet i Sverige. Gatan har aldrig haft något annat namn. miniatyr|Kiettil Klaessons karta från 1644. Den tidigast kända gatunamnskartan. Gatunamn i Göteborg har troligen funnits alltsedan stadens grundande 1621, men det finns inga bevarade handlingar om de första gatunamnen. Då staden anlades av holländare, hämtades gatunamnen i flera fall från Amsterdam. Av de ursprungliga gatorna är det endast Kungsgatan och Kyrkogatan som aldrig haft något annat namn; Kungsgatan i Göteborg är också den äldsta gatan med det namnet i Sverige.
På 1700-talet tillkom få nya gator, men i samband med att murarna runt staden raserades i början av 1800-talet fick flera nya gator namn. Under 1800-talet expanderade staden och omkringliggande områden införlivades och på 1880-talet fördubblades antalet gatunamn. Därigenom fanns behov av att ta fram nya principer för hur gator skulle namnges, då det inte räckte till med lokalt motiverade och naturliga namn.
Staden växte under 1900-talet, många nya områden byggdes och gatorna i dessa områden fick gruppnamn utifrån yrken, växter, geografiska namn och musikinstrument.
Antalet namnsatta gator, torg, platser, trappor med mera år 2012 i Göteborg är 6 650, varav inom vallgravarna 101 gator. Längden på dessa är 140,5 mil och ytan 14 miljoner kvadratmeter. Totalt finns cirka 20 379 mellanblåa namnskyltar med vit text uppsatta.Göteborgs-Tidningen, 25 september 2012, "Från början fanns bara tio gator".
Stadens grundande miniatyr|Köpmansgatan i Västra Nordstaden återfinns på de första kartorna över Göteborg. År 1619 beslöt Gustav II Adolf var det nya Göteborg skulle anläggas och stadsplanen blev klar 1621. Området var tidigare obebyggt och omfattade stadsdelarna Inom Vallgraven och Nordstaden. Arbetet med att anlägga staden och staka ut tomter utfördes av de båda holländska vallmästarna Jan Arents och Jost van Werd. Anläggandet av gator i den nya staden ansågs av stadens styrelse vara en offentlig angelägenhet, varför holländaren Jan Hendriksen anställdes som gatuläggare (straatmaker) och arbetade under åren 1621–1622.Lindstam, s. 11
Att staden grundlades av holländare gjorde att vissa gator i Göteborg fick namn direkt från Amsterdam, som med sina kanaler och raka gatunät påminner om Göteborgs stadsplan. Det troligaste är att de första gatunamnen tillkom på officiell väg. Tidpunkt för när det skedde är oklar, men det mesta talar för att det var i samband med stadsplanen 1621. Det finns inga bevarade handlingar om de första gatunamnen, då de förstördes i rådhusbranden 1669.Lindstam, s. 12
De första gatornas namn kan beläggas genom Kiätell Klasons karta från 1644 och en äldre karta från perioden 1621–1639. De gator som finns upptagna på dessa kartor är (nuvarande namn inom parentes): Drottnings gatan (Vallgatan), Konungzgatun/Konnungs gatan (Kungsgatan), Kyrkiogatun/Kyrkiogatan (Kyrkogatan), Jacobsgatun/Jacobs gatan (Drottninggatan), Store Hambnan/Stora Hamnen (Södra Hamngatan, eventuellt även Norra Hamngatan), Kiopmansgatun/Köpmansgatan (Köpmansgatan) Häringzgatun/Herings gatan (Postgatan), Wintergatun/Wintergatan (Kronhusgatan), Arendtzgatun/Arrendtz gatan (Magasinsgatan), Wärdzgatun/Werdz gatan (Korsgatan), Kyrkiogardzgatun/Kyrkiogårdz grändan (Torggatan), Store Torgett/Stora Torget (Gustaf Adolfs Torg) och Fiske Torgett/Fiske torget (Lilla Torget). Väderkvarnsgatan (Klädpressaregatan och del av Kvarnbergsgatan) nämns i andra handlingar år 1660.Lindstam, s. 15
Flera av gatorna på 1644 års karta saknade dock egentliga namn, utan gick under beteckningar som vid (den eller den) hamnen, vid vallen, under ekskogen och liknande. Till dessa hör de senare Spannmålsgatan och Klädpressaregatan.Berättelser ur Göteborgs äldsta historia, Hugo Fröding, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1908, s. 136 På våren och sommaren 1621 köptes stora partier sand in av straatmaker Hendriksen, som under dennes ledning användes till fyllning och utjämning av gatupartier. Detta tycks vara första gången som gator avhandlas och benämns, som endast "stadsgatan" och "gatan till borgvallen", där man troligen avsåg gatorna norr och söder om "stora hamnen" samt gatan längs med borgvallen.Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren: Från grundläggningen till enväldet (1619–1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 336
Konungsgatan var en av de första gatorna i Sverige som fick detta namn och den äldsta som ännu bär det.Lindstam, s. 14, 16 Vid sidan av Kungsgatan är det endast Kyrkogatan som aldrig haft något annat namn.Lindstam, s. 17 Dåvarande sekreteraren i Göteborgs Stad Namnberedningen, Rutger Blidberg, hävdar i en tidningsartikel från 1973 att Kungsgatan, Köpmansgatan (Kiopmansgatun) och Kyrkogatan är de enda kvarvarande från 1621.fakta och synpunkter, 1973, s. 13, "Från Kiopmansgatun till Prästgårdsängen."
1600-talet miniatyr|Namnet Smedjegatan i Västra Nordstaden började användas 1681. Det rådde osäkerhet om namnen fram till den 12 februari 1666, då magistraten tog över ansvaret för gatunamnen och gav Erick Gunnarsson förordnande "att gå omkring och gifwa gaturne stadigwarande nampn".Blidberg, (1989), s, 58 I två protokoll fastställdes därmed namnen för flera gator i staden.Lindstam, s. 14 De gav oftast namn efter vad gatorna kallades i folkmun. Det var också vanligt att en gata gick under flera namn, och då valde beredningen ut det namn som var det vanligaste. I vissa fall var det dock så att de döpte om gator till ett namn de ansåg vara mer lämpligt.Sillgatan — Postgatan: Ett gatunamn i förändring, Fredrik Johansson, Sofia Moberg, Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet, Tema Västsverige och Europa, 1800-talets Göteborg, Nr 16. S. 10f.
Redan på de tidiga kartorna finns Spannemålsgatan (Spannmålsgatan) med och är bebyggd, men den fick sitt namn först år 1671. Stora Hamnens gata nämns också 1671, liksom Kvarnebergsgatan. Samma år försvenskades Heringsgatan till Sillgatan. Namnet Smedjegatan började användas omkring år 1681 och Ekelundsgatan, som beslutades 1670, fick sitt namn 1699.Lindstam, s. 18
Först 1787 – möjligen i en eller annan rote 1788 – fastslogs tomternas nummer i sina respektive rotar, och husen började då allt oftare att benämnas efter gata och nummer. Men det kunde fortfarande kunde vålla missförstånd, då samma nummer fast i olika rotar, ibland fanns på samma gata. Senare vande man sig att kalla dem efter rote och nummer. Göteborgs Allehanda skrev den 23 november 1787 att mantalsskrivning "utom vallarna" (utanför Inom Vallgraven) för 1788 skedde efter nya jordeboks-husnumren.Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga] Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923, s. 138.
1700-talet Västra Hamnegatan (Västra Hamngatan), Östra Hamnegatan (Östra Hamngatan) och Klädpressaregatan nämns första gången 1739.
Det dröjde omkring hundra år innan gator gavs nya namn, vilket gjordes av magistraten 1796. Gatorna hade varit planlagda tidigare, men fick nu namnen Götgatan, Kaserngatan, Lilla Kyrkogatan, Slakthusgatan – ej att förväxla med nuvarande gata med samma namn i Gamlestaden – Tyggårdsgatan och Fredsgatan.
Efter hand bosatte sig folk på Kvarnberget och Stora Otterhällan. De ursprungligen folkliga namnen fastställdes och Norra Liden och Södra Liden nämns 1804, medan Käppslängareliden omnämns 1771 med namnet Käppslängaregatan.Lindstam, s. 19
1800-talet miniatyr|Göteborgs utbredning med gator, administrativa indelningar, järnvägslinjer och spårvagnslinjer år 1888. Förstaden Haga anlades redan 1647 utanför stadsmurarna och de äldsta gatunamnen där fastställdes av magistraten år 1798. Det var elva gator, varav de flesta numera försvunnit. På en karta från 1849 redovisas tretton gatunamn, vilka fastställdes officiellt 1852. Gatorna var Landsvägsgatan, Mellangatan, Västra och Östra Skansgatan, Skolgatan, Husargatan, Sprängkullsgatan, Allégatan, Nygatan, Östergatan, Frigångsgatan, Pilgatan och Bergsgatan. Senare tillkom Kaponjärgatan, Haga Kyrkogata, Hagaparken, Haga Torg och Lilla Bergsgatan.Lindstam, s. 20
Från stadsporten vid bastionen Carolus Rex i slutet av Kungsgatan ledde Masthuggsvägen (Järntorgsgatan) västerut, vilken från nuvarande Järntorget (namngivet 1867) delades i Smala Vägen (Första Långgatan) och Breda Vägen. Det beslöts 1861 att Breda Vägen, Smala Vägen och det omgivande området skulle omregleras och Första-Fjärde Långgatan namngavs.
Stadsdelarna Masthugget och Majorna införlivades med staden 1868 och genom stadsfullmäktiges beslut 1882 fastställdes gatunamnen, vilka i de flesta fall var de som använts i stadsdelarna sedan tidigare. Några av de tidiga gatorna i Majorna är Allmänna vägen, Coopmans gata, Tegelbruksgatan, Slottsskogsgatan, Andrews gata, Sågebergsgatan, Majebergsgatan, Pölgatan, Gröna gatan och Kustegatan. Gatunamnen i stadsdelarna slutade alltid på -gatan (eller gata), -liden eller -torget, men aldrig på -gränden. Vid införlivandet behölls oftast namnen, men till exempel Stigbergsliden döptes om till Stigbergsgatan. 1957 återfick gatan sitt gamla namn.Lindstam, s. 20–21
Söderut från Kungsporten ledde sedan tidigt Södra Vägen och 1788 anlades Nya Allén (nuvarande Gamla Allén). Vid mitten av 1800-talet började namnet Korsvägen användas för den plats där Södra Vägen mötte Örgrytevägen.Lindstam, s. 22
Österut från Drottningporten vid Drottningtorget ledde vägen längs Fattighusån, vilken 1857 fick namnet Stampgatan, vilket fastställdes 1883.
År 1807 började befästningsverken som omgav staden att rivas, varigenom det gavs utrymme åt nya gator och byggnader. I augusti 1852 fastställdes namnen på de nya gatorna och torgen, till exempel Sankt Eriks Torg, Drottningtorget, Kongsportsplatsen (Kungsportsplatsen) och Kongstorget (Kungstorget). Kongsportsplatsen är ett av de första gatunamnen i Sverige som innehåller efterledet -platsen. Nu infördes också förledet Lilla för smågator i närheten av större gator, till exempel Lilla Kungsgatan, Lilla Nygatan och Lilla Korsgatan – samtidigt som namnet Stora Nygatan fastställdes.
I november 1861 fick fler gator på Otterhällan, vid älven och i Pustervik namn och 1872 fick de första gatorna i stadsdelen Annedal sina namn. Men ännu på 1860-talet fanns det både Inom Vallgraven och i Haga, gator som ännu inte fått ett namn.Krantz, 1963.
De första officiella gatunamnsskyltarna sattes upp år 1875. Det var lättlästa skyltar av emaljerad plåt med vita bokstäver på blå botten, som ersatte de gamla svartvita med svårläst frakturstil.
Utvecklingen av antalet gatunamn