Olafr Havrevold, född 26 maj 1895 i Kristiania, död 11 juni 1972 i Oslo, var en norsk skådespelare.
Karriär Havrevold var utbildad kemiingenjör. Han debuterade 1922 på Intimteatret i Frank Wedekinds Vårbrytning. Mellan 1923 och 1965 var han anställd vid Nationaltheatret, där han var en av de ledande krafterna. Med lyrisk begeistring spelade han romantiska roller som Falk i Henrik Ibsen Kærlighedens komedie, samtidigt som han utvecklades till en betydande karaktärsskådespelare med fin psykologisk inlevelseförmåga. Detta gäller särskilt hans moderna människoskildringar: Orin i Eugene O'Neills Klaga månde Elektra och Den trette i Johan Borgens Mens vi venter, för vilken han tilldelades Kritikerprisen. Bland hans inträngande människoskildringar efter 1945 märks Garcin i Jean-Paul Sartres Lyckta dörrar och Jim Tyrone i Eugene O'Neills En måne för de olycksfödda.
Han gjorde regidebut 1948 med Alex Brinchmanns Løgnen og lykken. I Radioteatret var han en bärande kraft. Här skapade han bland annat en stor tragisk figur av Julian i Ibsens Kejsare och galiléer våren 1956. I Fjernsynsteatret spelade han den blinde fadern i Sławomir Mrożeks Karl.
Familj Olafr Havrevold var bror till Odd och Finn Havrevold. Han var gift två gånger, först med skådespelerskan Unni Torkildsen, andra gången 1934 med skådespelerskan Gøril Egede-Nissen, och var senare sambo med skådespelerskan Liv Strømsted.
Filmografi (urval)
(berättarröst)
Källor
Externa länkar
Kategori:Norska skådespelare under 1900-talet Kategori:Norska teaterregissörer Kategori:Födda 1895 Kategori:Avlidna 1972 Kategori:Män Kategori:Skådespelare från Oslo