Styx är ett amerikanskt rockband, bildat 1970. Till deras mest kända låtar hör "Lady", "Come Sail Away", "Renegade", "Babe", "Too Much Time on My Hands", "Mr. Roboto" och "Show Me the Way". Musiken är en storslaget anlagd, melodiös hårdrock. Efter en upplösning av gruppen 1984 har den senare återsamlats för kortare eller längre perioder.

Historia

Bakgrund och fram till 1980-talet Bröderna Chuck Panozzo (basgitarr) och John Panozzo (trummor) formade tillsammans med Dennis DeYoung (keyboard, sång) redan på 1960-talet kärnan av vad som skulle vara bandet i tre decennier. I början (från 1963) hette bandet The Tradewinds eller TW4. När sedan James "J.Y" Young (gitarr, sång) och John Curulewski (gitarr) gick med i bandet och de skrev kontrakt med Wooden Nickel Records så antog de namnet Styx.

Skivdebuten under nuvarande namn skedde 1972, med det egenbetitlade albumet. Året efter fick man en stor framgång i USA med "Lady" från albumet Styx II. 1974 kom The Serpent Is Rising.

Gitarristen och sångaren Tommy Shaw ersatte Curulewski 1975. Bandet åtnjöt stora framgångar under den senare delen av 1970-talet med hits som "Come Sail Away" (1977) och "Babe" (1979) samt album som Crystal Ball, The Grand Illusion, Pieces of Eight och Cornerstone. Låtskrivandet delades i regel mellan Shaw, DeYoung och Young. Gruppen var kända för sina konserter, liksom för sin grandiosa hård- eller symfonirock med stämsång.

Framgångarna fortsatte i början av 1980-talet, bland annat men skivsuccén Paradise Theatre. Styx höll sin första konsert i Sverige Okt 30 1981, Styx konserthistorik /setlist.fm (läst 4 sep 2026) den 30 oktober 1981 med ett framträdande på Johanneshovs Isstadion i Stockholm följd av en spelning 31 okt på Scandinavium i Göteborg under sin Paradise Theatre-turné. Efter konceptalbumet Kilroy Was Here 1983 splittrades dock bandet efter den efterföljande turnén (1984), dokumenterad på livealbumet Caught in the Act. Under resterande delen av 1980-talet släppte medlemmarna soloskivor och turnerade på egen hand.

Återföreningar 1990 återförenades bandet, dock utan Shaw som hade bildat supergruppen Damn Yankees tillsammans med bland andra gitarristen Ted Nugent. Shaws ersättare blev sångaren och gitarristen Glen Burtnik som haft viss framgång som soloartist med låten "Follow You" (1987). Denna uppsättning av bandet släppte Edge of the Century 1990 och fick en stor hit med balladen "Show Me the Way" som också blev något av en signaturmelodi för de amerikanska soldaterna i Kuwaitkriget.

Styx gjorde därefter återigen ett uppehåll men återkom 1995 i sin klassiska sättning minus trummisen John Panozzo som led av försämrad hälsa till följd av sitt alkoholmissbruk, han avled kort därefter av sjukdomen. Han ersattes då av Todd Sucherman på bandets turné. Denna sättning släppte sedermera albumet Brave New World 1999 som fick ett svalt mottagande. Dennis DeYoung ådrog sig kring denna tidsperiod ett kroniskt trötthetssyndrom vilket gjorde att han blev överkänslig för ljud och ljus vilket gjorde framträdanden nära nog omöjliga. På grund av detta bad han att bandet skulle avvakta med turné så att han gavs möjlighet till återhämtning. Detta skapade interna slitningar i gruppen mellan å ena sidan Tommy Shaw och James Young och andra sidan Dennis DeYoung vilket gjorde att den sistnämnde sparkades ur bandet samma år. Han ersattes med den kanadensiske sångaren och multiinstrumentalisten Lawrence Gowan.

Senare år Chuck Panozzo gick officiellt ut med att han var homosexuell 2001 och avslöjade då även att han var sjuk i hiv/aids. Hans sviktande hälsa gjorde att han inte längre kunde delta lika aktivt i bandet. Till en början gick Glen Burtnick åter med i bandet som ersättare för Panozzo men hoppade sedan av för att satsa på sin solokarriär. Permanent basist blev då Ricky Phillips (The Babys, Bad English). Denna sättning har sedan varit intakt och har turnerat världen över samt släppt en skiva med covers, betitlad Big Bang Theory.

Styx spelade på Sweden Rock Festival 2005, 2011 och 2019.

Medlemmar Nuvarande medlemmar James "J.Y." Young – sång, gitarr, keyboard (1970–) Tommy Shaw – sång, gitarr, mandolin, autoharp, talkbox (1975–1983, 1995–) Lawrence Gowan – sång, keyboard, gitarr (1999–) Todd Sucherman – trummor, percussion, sång (1995–) Ricky Phillips – basgitarr, sång (2003–) Chuck Panozzo – basgitarr, sång (1970–; är numera deltidsmedlem och uppträder endast sporadiskt med bandet)

Tidigare medlemmar Dennis DeYoung – sång, keyboard (1970–1999) John Panozzo – trummor, percussion (1970–1996; död 1996) Glen Burtnik – sång, gitarr (1990–1991, 1999–2003), basgitarr (1999–2003) John Curulewski – gitarr, bakgrundssång, keyboard (1972–1975; död 1988)

Diskografi Studioalbum 1972 – Styx I 1973 – Styx II 1973 – The Serpent is Rising

Livealbum

(med REO Speedwagon)

Samlingsalbum

Singlar

1972 – "The Best Thing" (#82 US) 1975 – "Lady" (#6 US) 1975 – "You Need Love" (#88 US) 1976 – "Lorelei" (#27 US) 1976 – "Mademoiselle" (#36 US) 1978 – "Come Sail Away" (#8 US) 1978 – "Fooling Yourself (The Angry Young Man)" (#29 US) 1978 – "Blue Collar Man (Long Nights)" (#21 US) 1979 – "Renegade" (#16 US) 1979 – "Sing for the Day" (#41 US) 1979 – "Babe" (#1 US; #6 UK) 1980 – "Why Me" (#26 US) 1980 – "Borrowed Time" (#64 US) 1981 – "The Best of Times" (#3 US) 1981 – "Too Much Time on My Hands" (#9 US) 1981 – "Nothing Ever Goes as Planned" (#54 US) 1983 – "Mr. Roboto" (#3 US) 1983 – "Don't Let It End" (#6 US) 1984 – "High Time" (#48 US) 1984 – "Music Time" (#40 US) 1990 – "Love Is the Ritual" (#80 US) 1990 – "Show Me the Way" (#3 US) 1991 – "Love at First Sight" (#25 US)

Referenser

Externa länkar

Officiell webbplats (uppdateras av Tommy Shaw) Styx karriär hos A&M Records med galleri Styxsamlare

Kategori:Amerikanska rockgrupper Kategori:Musikgrupper bildade 1970 Kategori:Musikgrupper från Chicago