Antifeminism är en samlingsbeteckning för rörelser som står i opposition till feminism. Uttrycket används ofta som en negativ etikettering av aktivism som sägs motverka de samhällsförändringar som sagespersonen menar är nödvändiga.

Den starkaste feministiska rörelsen är numera ofta kopplad till likhetsfeminism, politisk vänster och en kritik av patriarkala strukturer, så politik som sägs motsäga detta etiketteras ofta som antifeministisk. Personer som av andra klassats som antifeminister kan själv beskriva sig som feminina feminister, rättvisefeminister, sexpositiva feminister eller anhängare av högerpolitik.

Antifeminism bör skiljas från postfeminism, ett åsikt som menar att feminismen nått sina mål.

Utveckling Begreppet antifeminism används för det mesta som en klassning av personer och aktivism som sägs motverka kampen för jämlikhet mellan könen i samhället. Det används också inom den feministiska rörelsen som en beteckning på aktivister som har en annan verklighetsuppfattning än sagespersonen.

Motståndet mot feminismen i alla dess former har tagit sig olika uttryck genom historien. Vid sekelskiftet 1899/1900 var en central fråga kvinnorösträtten, där motståndare mot denna i regel även var kritiska mot utökade möjligheter för kvinnor att utbilda sig, äga egendom på samma sätt som män och ha tillgång till preventivmedel.

I mitten av 1900-talet stod motsättningarna mellan den växande feminismen och motståndet mot denna runt rätten till abort. I USA handlade kampen även om det möjliga införandet av Equal Rights Amendment i landets konstitution.

På 1970-talet försiggick i Västtyskland en inflammerad debatt om de verkliga maktförhållandena mellan kvinnor och män, mellan bland andra Alice Schwarzer och Esther Vilar. Vilar beskrevs återkommande som en antifeminist, medan hon själv ville klassa sig som en 'feminin feminist'. Hon såg där Schwarzer som en 'maskulin feminist' (jämför skillnaden mellan likhets- och särartsfeminism).

Motståndet mot feminismen vid sekelskiftet 1999/2000 reagerade bland annat på feministiska teorier om könsmaktsordning och intersektionalitet. Ibland beskyllde man feminismen för olika samhälleliga problem som drabbade män och pojkar i större utsträckning, inklusive sämre skolbetyg och lägre grad av vidareutbildning bland unga män, könsskillnader i självmordsstatistiken och en upplevd nedvärdering av maskulina egenskaper i samhället. Efter millennieskiftet har antifeministisk aktivism ibland förknippats med våldsamma och högerextrema rörelser.

På 2010-talet har feminismen i bland annat sociala medier från och till utsatts för politiska (mot)angrepp som vissa beskrivits som antifeministiska.Detta gäller bland annat i sociala medier i Kina och på X/Twitter. Även "tradwife"-fenomenet har beskrivits som ett antifeministisk motreaktion och tillbakagång till en tidigare och ojämställd era. Ökad popularitet för mer traditionella könsroller har också ibland kopplats till populism, och en konservativ eller högerradikal politisk renässans under 2020-talet har beskrivits som antifeministisk.

Motsättningar Alla moderna feminister ser inte könsmaktsordningen (en i första hand svenskmyntad term) och patriarkatet som ett lika grundläggande hinder för jämställdhetspolitiken. Bland annat kan radikalfeminister och en del andra företrädare för likhetsfeminism betrakta aktivister som stödjer särartsfeministisk ideologi som uppenbara hinder för kvinnors kamp för mer makt i samhället, något som leder till etiketteringar som "antifeminist". Sådan klassning har bland annat gjorts av den amerikanska filosofiprofessorn och författaren Christina Hoff Sommers, som själv klassat sig som "rättvisefeminist" (equity feminist) utifrån en liberalfeministisk hållning.

Det gemensamma för personer som fått etiketten "antifeminist" på sig är deras ifrågasättande av patriarkatets och könsmaktsordningens betydelse i det samhälle de lever i. De kan se dessa olägenheter för kvinnor i samhället som antingen överdrivna eller falska. Dessa människor kan också hävda att feminismen som ideologi uppmuntrar misandri samt att dess mål är att skada och förtrycka män. Detta står i motsats till feministiska företrädare som ser nyliberalism och postfeminism (tanken att feminismen inte längre behövs som politisk kraft) som i grunden misogyna företeelser.

Antifeminism kan även jämföras med profeminism. Det senare begreppet syftar på män som stödjer kvinnliga initiativ i den feministiska kampen men inte själv definierar sig som feminister. Skillnaden mellan anti- och profeministiskt engagemang kan här beskrivas som motstånd eller stöd till vissa samhälleliga förändringar.

Se även Feminazism Ofrivilligt celibat Profeminism

Referenser

Kategori:Feminism Kategori:Kritik mot feminism Kategori:Maskulinitet Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet