Lisbeth Larsson, född 11 maj 1949 i Vara, Västergötland, död 16 oktober 2021 i Skillinge, Skåne, var en svensk litteraturvetare, professor i litteraturvetenskap med genusvetenskaplig inriktning vid Göteborgs universitet.

Biografi Larsson tog studentexamen vid Katedralskolan i Skara 1968 och blev fil. kand. vid Lunds universitet 1972; därefter utbildade hon sig till lärare i svenska och religionsvetenskap. 1989 disputerade hon i litteraturvetenskap, blev docent 1997 och befordrades till professor 1999. 2000 fick hon en professur i litteraturvetenskap med inriktning mot genusforskning vid Göteborgs universitet. Sedan 2009 arbetade hon även som vice dekan för forskning.

1995 var Larsson gästprofessor vid University of Minnesota i Minneapolis, 1999 vid Växjö universitet och 2002 vid Berkeley.

Larsson arbetade också som litteraturkritiker. 1980 började hon skriva i GT, 1984–1999 var hon knuten till Expressen som litteratur- och teaterkritiker, 2003–2009 skrev hon i Dagens Nyheter, därefter i Göteborgs-Posten.

Forskningsområden Lisbeth Larsson forskade och publicerade huvudsakligen inom fyra områden: biografiforskning, litteraturteori, litteraturhistoria och populärkultur; alltid med ett genusperspektiv. Den gemensamma nämnaren för hennes forskning var förutom genusperspektivet ett grundläggande intresse för den roll berättelser spelar i människors liv; hur människor skrivs in i och använder sig av berättelser och hur de samhälleliga och individuella berättelserna om människan, kvinnan och mannen utformats under olika tider.

I sin avhandling En annan historia omvärderade Larsson synen på och betydelsen av kvinnors läsning av romantiklitteratur. Hon spelade en aktiv roll i skapandet av Nordisk kvinnolitteraturhistoria 1993–97 och var huvudredaktör för det fjärde bandet. Med antologin feminismer 1997 förde hon in postfeministiska teoretiker som Teresa de Lauretis och Judith Butler i svensk diskussion. I böcker som Sanning och konsekvens. Marika Stiernstedt, Ludvig Nordström och de biografiska berättelserna och Hennes döda kropp. Victoria Benedictssons arkiv och författarskap förde hon en om de biografiska genrerna. Den förra innehåller en ingående metadiskussion om teori och metod inom fältet. Den senare, som nominerades till Augustpriset, reviderar synen på Victoria Benedictssons författarskap och Axel Lundegårds hantering av det på ett grundläggande sätt. I monografin Promenader i Virginia Woolfs London visade hon hur Virginia Woolf använder Londonkartan för att teckna människorna i sina romaner.

Under åren 2016–2018 var Larsson (tillsammans med Maria Sjöberg) projektledare för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon som lanserades 8 mars 2018.

Uppdrag 1987–1991: Kulturrådets stödgrupp för utländsk litteratur 1993–1995: Ledamot i Styrelsen för lokalradiotillstånd 2000–2003: Ledamot i Kommittén för konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, Vetenskapsrådet 2000–2006: Ledamot i Vetenskapsrådets genuskommitté 2000–2003: Ledamot i Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap – Vetenskapsrådet 2002–: Ledamot i ACSIS styrelse 2004–2009: Ledamot i styrelsen för Vetenskapsrådet 2005–2007: The Advisory Group for Science and Society i European Research Area (ERA) 2005–2006: Högskoleverkets nationella utvärdering av ämnet litteraturvetenskap 2005–2009: Svenska Institutets styrelse 2007–2009: Kungliga Bibliotekets styrelse 2008–2012: Styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning 2013–2015: Ledamot i Göteborgs universitets styrelse

Utmärkelser, ledamotskap och priser Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, 1999)https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018 2002 – Fulbright Hildeman Award 2004 – Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Carl Henrik von Platens biografipris 2010 – John Landquists pris av Samfundet de Nio 2012 – Hedersdoktor vid Syddansk universitet 2014 – Stipendium från Svenska Akademien 2018 – Humtankpriset (tillsammans med Maria Sjöberg)

Urval av publikationer 1989 – En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress, Symposion 1991 – Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige. Bibliografisk förteckning 1650-1989, tills m Eva Hættner och Christina Sjöblad, Lunds University Press 1994 – ”Lace and the Limits of Reading”, Cultural Studies, 8/2 May 1994, ed. Lawrence Grossberg 1996 – Kvinnopolitiska nyckeltexter, tills m Johanna Esseveld, Studentlitteratur, Studentlitteratur 1997 – “Feministisk litteraturkritik i förvandling”, Litteraturvetenskap - en inledning, red Staffan Bergsten, Studentlitteratur 1997 – feminismer, Studentlitteratur 2000 – ”Suzanne Brøgger”, Danska digtere i det 20.århundrede III. Fra Kirsten Thorup til Christina Hesselholdt, red A.M Mai, Gads forlag 2001 – Sanning och konsekvens. Marika Stiernstedt, Ludvig Nordström och de biografiska berättelserna, Norstedts 2003 – ”Compulsory Happy Endings. Virginia Woolfs Ett eget rum i feministisk teori”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 1/2003 2007 – ”Biografins återkomster”, Med livet som insats. Biografin som humanistisk genre, red Henrik Rosengren, Johan Östling, Lund, Sekel Bokförlag 2008 – Hennes döda kropp. Om Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, Svante Weylers förlag, nominerad till Augustpriset 2009 – ”Reading as a Woman, Read as a Woman”, The Cambridge Handbook of Literacy, ed David R. Olson and Nancy Torrance, Cambridge UP 2010 – ”Självbiografi, autofiktion, testimony, lifewriting”, Tidskrift för Genusvetenskap nr 4 2010 2014 – Promenader i Virginia Woolfs London, Atlantis 2015 – Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013, Makadam 2016 – Walking Virginia Woolf's London: an Investigation in Literary Geography, Palgrave MacMillina

Referenser Noter

Källor

Externa länkar

Kategori:Kvinnor Kategori:Födda 1949 Kategori:Svenska professorer i litteraturvetenskap Kategori:Personer från Vara, Västergötland Kategori:Ledamöter av Vetenskapssocieteten i Lund Kategori:Avlidna 2021 Kategori:Svenska forskare under 1900-talet Kategori:Svenska forskare under 2000-talet