MaskvipaSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30 (Vanellus miles) är en vadarfågel i familjen pipare som förekommer i australiska regionen.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
Utseende och läte Maskvipan är en stor (35-38 cm) pipare med enfärgat gråbrun ovansida, vit undersida, svart hjässa och gula hudflikar i ansiktet. Sydliga populationer (novaehollandiae, av vissa behandlade som egen art) har även en svart fläck på bröstsidan och skiljer sig från den nordliga nominatformen även bland annat genom mindre hudflikar, mer utbrett svart på huvudet och brunare ovansida. Lätet är ett stammande "kerr-kik-ki-ki", ett enstaka "tek" eller ett drillande "krrr" vid landning.Slater, P., Slater, P. and Slater, R. (2013) The Slater Field Guide to Australian Birds. New Holland Publishers.Marchant, S. & Higgins, P.J. eds. (1993) Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic Birds. Vol. 2. Oxford University Press, Melbourne.
thumb|right|Maskvipa av den sydliga formen novaehollandiae.
Utbredning och systematik Maskvipan förekommer på Nya Guinea samt i Nya Zeeland, Australien och på Tasmanien. Den delas in i två underarter med följande utbredning: Vanellus miles miles – på Nya Guinea och i norra Australien, även tillfälligt södra Wallacea Vanellus miles novaehollandiae – i östra och sydöstra Australien, på Tasmanien och Nya Zeeland.
Efter häckningen lever den ett nomadiskt liv i Australien och kan uppträda i princip var som helst.
Sedan 2014 urskiljs underarten novaehollandiae som egen art av IUCN och Birdlife International, Vanellus novaehollandiae baserat på tydliga skillnader i utseende (se ovan).
Resultat från genetiska studier tyder på att maskvipans närmaste släkting är långtåvipa (V. crassirostris).Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
Levnadssätt Maskvipan är vanligt förekommande i olika sorters öppna områden med helst kort gräs, både naturligt eller av människan skapat, och även våtmarker. Den lever av insekter, maskar och spindlar, men även mollusker, kräftdjur, löv och frön. Fågeln häckar november till april i Northern Territory, alla årets månader i nordöstra Queensland och augusti till november samt i mars i norra Western Australia. Den lägger fyra fläckiga olivfärgade ägg i en uppskrapad grop i marken sparsamt fodrad med kvistar, stenar eller djuravföring.Wiersma, P. & Kirwan, G.M. (2018). Masked Lapwing (Vanellus miles). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53810 20 november 2018).
Status IUCN hotkategoriserar miles och novaehollandiae var för sig, båda som livskraftiga. De anses båda också öka i antal.
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Pipare Kategori:Fåglar i australiska regionen