SpringhönaSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Turnix sylvaticus) är den mest spridda av springhönsen, en fågelfamilj som länge betraktades som hönsfåglar men som trots sitt likartade utseende egentligen tillhör ordningen vadarfåglar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11 Arten är möjligen utdöd i Europa.
Utseende och läte Springhönan är sällan sedd och uppmärksammas i första hand på sitt läte, ett mörkt nästan morrande hoande som upprepas varannan eller var tredje sekund några gånger.
Vanligen får man syn på den när den lyfter från sitt gömställe med ett tydligt vingljud. Springhönan är med sin korta stjärt och lilla storlek, endast 15 centimeter, närmast lik vakteln. Vingarna är dock till skillnad från denna runda och korta. Övre vingtäckarna är ljusbruna och kontrasterar mot de svarta armpennorna. När den landar håller den karakteristiskt vingarna lyfta ett kort ögonblick.
Har man tur att se den på marken visar den upp en brun ovansida, vit undersida med orange bröst och svarta prickar på bröstsidan. Springhönan är en av få fågelarter som kännetecknas av omvänd könsordning, där honan är mer färgglad än hanen.
Utbredning och systematik Springhöna är mycket vida spridd och förekommer i stora delar av Afrika och Asien. Clements et al 2016 delar in den i nio underarter med följande utbredning: Turnix sylvaticus sylvaticus – södra Iberiska halvön samt i norra Marocko, Algeriet och Tunisien Turnix sylvaticus lepurana – Afrika söder om Sahara samt sydligaste delen av Arabiska halvön Turnix sylvaticus dussumier – östligaste Iran till Indien och Myanmar Turnix sylvaticus davidi – thailändska halvön till södra Kina, norra Indokina och Taiwan Turnix sylvaticus whiteheadi – Luzon (norra Filippinerna) Turnix sylvaticus nigrorum – Negros (Filippinerna) Turnix sylvaticus celestinoi – södra Filippinerna (Bohol och Mindanao) Turnix sylvaticus suluensis – Suluarkipelagen Turnix sylvaticus bartelsorum – Java och Bali
Arten förklarades dock officiellt utdöd på Iberiska halvön i november 2018 efter att inte ha setts där sedan 1981.Andalusian Buttonquail declared extinct Artikel på magornitho.org I Algeriet sågs den senast 1984, i Portugal 1973 och i Italien 1913. 2011 återupptäcktes populationen i Marocko.Gutiérrez, C., Copete, J.L., Crochet, P.-A., Qninba, A. & Garrido, H. 2011. History, status and distribution of Andalusian Buttonquail in the WP. Dutch Birding 33: 75-93. Tillfälligt har den setts i Frankrike, Oman och Sri Lanka.
Ekologi Fågeln lever på torra hedar med låg växtlighet (dvärgpalm, afodill), men även exempelvis i gräsrika pumpaodlingar. Honan lägger tre till fem ägg i ett bo på marken mellan april och september.
Status Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock okänd.
Referenser
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Springhöns Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Fåglar i etiopiska regionen Kategori:Fåglar i palearktiska regionen