Vitgumpad stormsvalaBirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Hydrobates tethys) är en fågel i familjen stormsvalor inom ordningen stormfåglar. Den förekommer endast i östra Stilla havet.
Utseende Vitgumpad stormsvala skiljer sig från alla andra stormsvalor i Stilla havet på kombinationen liten storlek (19 cm) och stor vit övergump som börjar redan uppe på bakryggen och sträcker sig ända till stjärtens klyvning. I övrigt är den övervägande svartaktig med ljusa vingband ovan.Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987,
thumb|right
Läte Två olika typer av läten av beskrivits, ett något skriande ljud uppblandat med två snabba gnissliga toner samt ett lågt spinnande läte, i kärnan ett dämpat "tchzee".
Utbredning och systematik Vitgumpad stormsvala delas in i två underarter med följande utbredning:Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11 Hydrobates tethys tethys – häckar på Galápagosöarna (San Cristóbal, Genovesa och Redonda) Hydrobates tethys kelsalli – häckar på Islas Pescadores och San Gallan (utanför Perus kust)
Genetiska studier visar att arten är systerart till dvärgstormsvalan (H. microsoma).
Släktestillhörighet Tidigare placerades arten i släktet Oceanodroma. DNA-studier visar dock att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i det släktet.Penhallurick, J. och Wink, M. 2004. Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariiformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial DNA genome. Emu 104: 125–147.Robertson, B.C., Stephenson, B.M. och Goldstein, S.J. 2011. When rediscovery is not enough: Taxonomic uncertainty hinders conservation of a critically endangered bird. Mol. Phylogen. Evol. 61: 941–952.Wallace, S. J., Morris-Pocock, J.A., González-Solís, J., Quillfeldt, P. och Friesen, V.L. 2017. A phylogenetic test of sympatric speciation in the Hydrobatinae (Aves: Procellariiformes). Mol. Phylogen. Evol. 107: 39–47. Numera inkluderas därför arterna Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
Levnadssätt Vitgumpad stormsvala häckar maj till augusti i kolonier. Ovanligt för stormsvalor besöker åtminstone fåglar i Galápagosöarna häckningskolonierna dagtid, ej på natten som andra stormsvalor. En förklaring kan vara för att undvika predation från jordugglan. Beståndet av underarten kelsalli som häckar på öar utanför Peru och Chile, där jordugglan saknas, ses dock på häckningsplats nattetid som andra stormsvalor.Carboneras, C., F. Jutglar, and G. M. Kirwan (2021). Wedge-rumped Storm-Petrel (Hydrobates tethys), version 1.1. In Birds of the World (Editor not available). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.wrspet.01.1
thumb|right|Jorduggla som slagit en vitgumpad stormsvala i Galápagosöarna.
Flykten är kraftfull och snabb, med tvära kast och ofta högt över vågorna. Under födosökandet flyger den hoppande och studsande så att fötterna ibland når eller till och med doppas ner under vattenytan.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av predation vid boplatserna, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till minst en halv miljon individer.Brooke, M. de L. 2004. Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford.
Namn Fågeln har fått sitt vetenskapliga artnamn efter havsgudinnan Tethys i grekisk mytologi.Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Stormsvalor Kategori:Fåglar i neotropiska regionen