Indisk dvärguvSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Otus bakkamoena) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
Kännetecken Utseende Indisk dvärguv är en 23-25 cm lång uggla som förekommer i en gråbrun och en rostfärgad form. Den liknar orientdvärguven, men skiljer sig genom större storlek, tydligt beigefärgad krage kantad i mörkbrunt, något finare streckad under och svagare beigefärgade fläckar på skapularerna. Ögonen är vanligtvis mörkorange eller bruna, men kan vara gula som orientdvärguvens. Kinesisk dvärguv är mycket lik, dock något kraftigare tecknad med kortare streck.
thumb|right
Läten Lätet är ett grodlikt, dämpat och stigande eller frågande "whuk?" som upprepas oregelbundet.
Utbredning och systematik Indisk dvärguv delas in i fem underarter med följande utbredningsområde: Otus bakkamoena deserticolor – södra Pakistan och eventuellt i sydöstra Iran, dock inga säkra fynd Otus bakkamoena gangeticus – nordvästra Indien till låglänta områden i Nepal Otus bakkamoena marathae – centrala Indien Otus bakkamoena bakkamoena – södra Indien och Sri Lanka
Tidigare inkluderas även kinesisk dvärguv (O. lettia), sundadvärguv (O. lempiji) och japansk dvärguv (O. semitorques) med underarter i Otus bakkamoena och vissa gör det fortfarande.Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K. De urskiljs dock idag oftast som egna arter, främst baserat på skillnader i läten. Taxonet plumipes fördes tidigare till indisk skrikuv, men har flyttats till kinesisk dvärguv på utseendemässiga grunder.Rasmussen, P.C. & Anderton, J.C. (2005) Birds of South Asia. The Ripley Guide. Vols. 1 and 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions, Washington, D.C. & Barcelona.
Levnadssätt Indisk dvärguv förekommer i skogsområden upp till 2400 meters höjd, alltifrån tät skog till ungskog, lundar intill städer och jordbruksbygd samt i trädrika trädgårdar. Den är starkt nattaktiv och tillbringar dagen gömd i tätt lövverk i ett träd, ofta intill stammen, eller i ett trädhål. Födan består huvudsakligen av ryggradslösa djur som skalbaggar, gräshoppor och andra insekter. Fågeln häckar mellan december och maj, oftast under regnperioden i södra delen av utbredningsområdet.Holt, D.W., Berkley, R., Deppe, C., Enríquez Rocha, P., Petersen, J.L., Rangel Salazar, J.L., Segars, K.P., Wood, K.L. & Marks, J.S. (2019). Indian Scops-owl (Otus bakkamoena). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54947 10 februari 2019).
thumb|right|I Madhya Pradesh, Indien.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig och vida spridd.del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1999. Handbook of the Birds of the World, vol. 5: Barn-owls to Hummingbirds. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Namn Fågelns vetenskapliga artnamn bakkamoena kommer från singalesiska Bakamūnā för olika sorters större ugglor.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com. På svenska har den även kallats indisk kragdvärguv.
Noter
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Ugglor Kategori:Fåglar i orientaliska regionen