Svartvit skarvBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Microcarbo melanoleucos) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11 Den förekommer från Små Sundaöarna i Indonesien till Salomonöarna, Australien och Nya Zeeland.
Utseende och läte Svartvit skarv väger 410-880 gram. Som adult är den oftast svart med vitt bröst och kinder men det förekommer även individer med svarta fläckar på bröstet och buken. Näbben är gul och relativt kort. Ögonen är bruna och fötterna svarta. Svartvit skarv har ett kuttrande läte men är generellt tyst utanför häckningssäsong.
Utbredning och systematik Svartvit skarv delas in i tre underarter med följande utbredning: Microcarbo melanoleucos melanoleucos – förekommer från Små Sundaöarna till Salomonöarna, Australien och Tasmanien Microcarbo melanoleucos brevicauda – förekommer på Rennel (Salomonöarna) Microcarbo melanoleucos brevirostris – förekommer på Nya Zeeland, Stewartön och Campbellöarna
Släktestillhörighet Fram tills nyligen placerades den liksom flera andra små kortnäbbade skarvar i det stora skarvsläktet Phalacrocorax. De ledande taxonomiska auktoriteterna liksom Sveriges ornitologiska förening för dessa nu till Microcarbo eftersom de utgör en tydlig grupp som skildes från övriga skarvar för 12 miljoner år sedan.Kennedy, M., Gray, R. D. och Spencer, H. G. 2000. The phylogenetic relationships of the shags and cormorants: Can sequence data resolve a disagreement between behavior and morpho- logy? Mol. Phylogenet. Evol. 17: 345–359.Kennedy, M. och Spencer, H. G. 2014. Classifi- cation of the cormorants of the world. Mol. Phylogenet. Evol. 79: 249–257.Siegel-Causey, D. 1988. Phylogeny of the Phalacrocoracidae. Condor 90: 885-905.
Skarvarnas släktskap Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.
Ekologi Häckning De bygger bon i träd, havsklippor och ibland även övergivna byggnader byggda av människor. Bona byggs ofta av mindre pinnar. I oktober och december lägger honorna 3–5 ägg vars färg kan skifta mellan kalkvit och blåaktig. Äggen ruvas av båda föräldrarna i ungefär 4 veckor.
Föda Svartvita skarvar äter små fiskar, ålar, grodor och insekter.
Status och hot Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.
Noter
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Skarvar Kategori:Fåglar i australiska regionen