HöglandstinamoSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Nothocercus bonapartei) är en fågel i familjen tinamoer inom ordningen tinamofåglar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

Utseende och läte Höglandstinamon är en knubbig hönsliknande fågel, rundare än en duva och med kortare stjärt. Arten liknar mest större tinamo, men hittas på högre höjd. Den är vidare varmare rostbrun under med små beigefärgade fläckar på ryggen och gråare huvud. Lätet består av en serie upprepade nasala toner.

Utbredning och systematik Höglandstinamo delas in i fem underarter med följande utbredning: bonapartei-gruppen Nothocercus bonapartei bonapartei – förekommer i centrala och östra Anderna i Colombia och i västra Venezuela Nothocercus bonapartei intercedens – förekommer i västra Anderna i Colombia Nothocercus bonapartei discrepans – förekommer vid basen av östra Anderna i Colombia (Tolima och Meta) Nothocercus bonapartei plumbeiceps – förekommer i Anderna i östra Ecuador och det allra nordligaste Peru Nothocercus bonapartei frantzii – förekommer i högländerna i Costa Rica och västra Panama

Levnadssätt Höglandstinamon hittas på marken i bergsskogar. Den är skygg och svår att få syn på. Fågeln påträffas oftast när den springer bort utmed en stig.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC). Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.

Namn Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den franske ornitologen Charles Lucien Bonaparte, prins av Musignano och Canino, son till Lucien Bonaparte och därmed brorson till kejsar Napoleon I (1803-1857).Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Noter

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Tinamofåglar Kategori:Fåglar i neotropiska regionen