Tådene gamla kyrka var en kyrkobyggnad i Tådene i Skara stift. Den var församlingskyrka i Tådene församling. Kyrkan revs år 1878 då en ny kyrka uppfördes i närheten, den nuvarande Tådene kyrka. Den omgivande gamla kyrkogården vårdas och används ännu. Det enda idag återstående av kyrkan är en senare tillbyggnad som räddades för att användas till kapell.

Kyrkans läge Tådene kyrka ligger helt nära sätesgården Storeberg och en intill Storebergsåns utlopp i Vänern. Kyrkogården är lågt liggande strax intill stranden. På dess södra sida har passerat en väg och mot sjön är en hamn som förr varit av betydelse. Trots kyrkans låga läge intill Vänern är inte platsen sur. Detta problem finns i grannsocknarna Kedum och Tranum som därför ibland använde gravplats här Sallander, Hans (utg.): Beskrivningar från 1700-talet efter manuskript i Sundholmska samlingen, Falköping 1978, sid 94, 96, 97.. Även långt innan kristendomen fick fäste här har marken varit helig och använts av byborna. Området kring kyrkogården har i forna tider varit ett höggravfält med resta stenar som åtminstone till viss del återstod vid 1700-talets början ”Ättebackar, i hvilka fordom funnits stycken af Krukor finns vid pass 100 alnar från Kyrkan”; Sallander, Hans (utg.): Beskrivningar från 1700-talet efter manuskript i Sundholmska samlingen, Falköping 1978,sid 97; samt ”Östsöder om kyrkion i gärdet är en gammal grafplatz medh några upreste grååstenar”, Hadorph, Johan; Reseanteckningar, etc. sid 74..

Församlingskyrkan och Prästbolet Prästgården är uppbyggd på sätesgården Storebergs ägor. Efter att Algot Krumme år 1339 testamenterat delar av sin gård Tådene (nuvarande Storeberg) till kyrkan kunde kyrkoherden, curatus Siggo, flytta dit från Marbogården vid Norra Kedums kyrka. Detta skulle skett år 1349 då Tådene blev moderkyrka Warholm, Joh. W.: Skara stifts herdaminne, förra delen, 1871, sid 582 med not *.. Genom Algots donation erhöll han patronatsrätten i hela församlingen Lindskog P. E. Försök till en korrt beskrifning om Skara stift, faksimil 1985, sid 295.. I gengälld fick han en gravplats i kyrkan och läsande av själamässa en gång i veckan i evärldlig tid åt sig Svenskt diplomatarium, band 4, häfte 2, 1856, brev nr 3419, sid 655-656. Han gav prästbordet andelar i de gods som Götulf arrenderat, samt gods såsom Dotteren, Loberg och Väster Guldhög, ger 1 mark silver till Marie kyrkan (i Skara), S:t Olofs kyrkan (i Skara), till svartbröderna i Skara och till gråbröderna i Skara, till biskopen i Skara som betalning på sin skuld sin svarta häst med mundering. Till sin maka sin bruna gångare och till dottern Ingrid en ny gryta. Till sin son Nils sitt svärd och sin dolk och sadel och betsel. Till kyrkoherden i Tun sin stora båt och till kyrkoherden i Händene sin isgrå livhäst; Det latinska brevet delvis översatt till svenska i Fridolf Ödberg: Förteckning på äldre handlingar, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, band: 3, häfte 3-4, 1912.. Testamentet bevarades i original länge i kyrkan. Men vid slutet av 1600-talet inhämtades det till Stockholm varvid det snart försvann Svenskt diplomatarium, band 4, häfte 2, 1856, sid 655, not *)..

Församlingen bestod av de fyra socknarna Tådene, Lava, Tranum och Kedum. Pastorsbostället var Prestebohlet, 1 mantal Lindskog P. E. Försök till en korrt beskrifning om Skara stift, faksimil 1985, sid 294-95. och låg nära inpå sätesgården Storeberg. Dess jordbruk gav 90 skpr årligt utsäde och 100 eller 120 stackars höslag. Största ängen kallades Doctorn och var innestängt med hägn. Förutom denna äng ingick en skog som kallades Smedsbergen. Dessutom tillhörde en liten del av en allmänning, fiskevatten och en rörvass i sjön . Det finns en mycket unik och intressant notis om Tådenes gamla Prästgård. Den är en anteckning av kyrkoherden Andreas Beronis och lyder enligt följande; Från thet år jagh blef förordnat till Tådennes församling intill närvarande år 1648, då jag thetta skref, hafver jagh på egen bekostning bygt alla the hus som på prästebohlet bygde äro, stora som små, i bohlgård, ladegård och fägård, undantagande sängkammaren, som lutar åt ånan, then gambla stallen, jemte porten och gambla fårhusen, theras gaflar och tak jag ock upprättat hafver. Då jagh tog vid Tådennes prästebohl och församling, som vart år 1626, vart ther för mig intet inventarium mera än 3 gambla låsar, en nyckel till alla tre, then ene låsen af råst aldeles förderfvat Warholm, Joh. W.: Skara stifts herdaminne, förra delen, 1871, sid 583.. År 1777 utbyttes prästgården till säteriet Gröneberg i norra Kedums socken när Kedum åter blev moderkyrka Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, Stockholm 1865, band 7, sid 321..

Kyrkobyggnaden

En gammal beskrivning av Tådene kyrka från 1670-talet säger: Kullkyrkia af fast och stoor grååsteen, ligger mycket lågt strax vid Väneren, bärgot och oländig, ibland stenar, kringvärfd medh skogh, har ingen prospect mer än uth åth Veneren, hvarest ett stycke många stenar finnas. Kyrkian är aldeles uthan hvalf både framm och ackter, ingen skrud som är notabel. Vapn finnes dher inga meer än Jöns BondesHadorph, Johan; Reseanteckningar om Läckö grefskapaf år 1669 och 1671, sid 74.

Den ursprungliga kyrkan Det ursprungliga utseendet på kyrkan har man försökt rekonstruera med hjälp av en avbildning i Peringskiölds Monumenta från 1670-talet och uppgifter som finns i kyrkans gamla handlingar Fischer, Ernst; Kyrkor i Kållands härad, sydvästra delen II. Konsthistoriskt inventarium, Stockholm, 1922, sid 423-443, 446-459, 460-463, figur 424, 425, 426, 427, 431-433, 447, 459-461.. Den bestod av ett rektangulärt långhus med längre och smalare, rakslutet kor. Byggnadsmaterialet var gråsten sammanfogade med murbruk. Den äldsta delen av murarna utgjordes till större delen av mindre murstenar av omkring 6 tums diameter, här och där sammanhållna eller på yttersidorna beklädda av någon större stenhäll. Murarna var åtminstone vid 1670-talet oputsade. Huggen sockel saknas. Fönstrens ursprungliga form och utseende är okänt. Av de som syns på teckningen från 1670-talet, är det rundbågiga i koret sannolikt upptaget vid slutet av 1200-talet, medan det andra är ännu yngre. I södra långhusmuren var portalen. Även utformningen av denna är okänd då det skyms av vapenhuset på teckningen . I senare tider nämns att den hafvande en stor jerndörr Ljungström, Claes Johan. Kinnefjerdings och Kållands härader samr staden Lidköping, Lund 1871, sid 100.. Hela interiörens utformning är obekant. Denna första kyrka, endast bestående av långhus och kor, uppfördes sannolikt samtidigt med de övriga små gråstenskyrkorna under 1200-talet Fischer Ernst; Kyrkor i Kållands härad, Norra delen, Konsthistoriskt inventarium, Stockholm, 1913, sid 5..

Den första förändringen var förmodligen redan på medeltiden, då den tillbyggdes med ett vapenhus av trä framför portalen och en sakristia på kyrkans norra sida. Vapenhuset var uppfört i liggande knutat timmer med ett sadeltak och rundbågig port i söder. Denna byggnad revs 1697 vid kyrkans ombyggnad .

Utbyggnaden på 1600-talet En större förändring inträffar vid slutet av 1600-talet då socknen begärde att kyrkan skulle utvidgas. Överste Gabriel Lilljehöök på Storeberg var en av drivkrafterna till detta. Projektet finansierades även genom en kollekt som togs upp i hela stiftet den 16 mars 1691 Gårdar, händelser och historier från Norra Kedum med omnejd, (Gustavsson, Henrik) 1996, sid 90, med källhänvisning till Gamla anteckningar från Storeberg 1790; (Sockenprotokoll?).. År 1697 började man rasera koret i öst och tillbyggde nu detta i bredd med långhuset. Det nya koret fick nu en tresidig avslutning. Murarna byggdes av gråsten som putsades. Fönstren utvidgades och port upptogs mitt på södra väggen. Invändigt täcktes kyrkan av ett platt trätak. Ombyggnaden var så pass omfattande att kyrkan därefter ansågs som nybyggd. Vid ombyggnaden erhöll kyrkan många gåvor av bl.a. Lilljehöök på Storeberg. Kyrkoherden Sven Otters änka bekostade fyra uthuggna kalkstenshällar med i relief uthuggna änglar och religiösa inskriptioner. De lades under fönstren i kyrkan och finns ännu bevarade, två är inmurade i nya kyrkans torn och de andra två i det ännu kvarstående kapellet .

Senare förändringar Till långhuset i norr fogades ett gravkor år 1703. År 1709 uppfördes en sakristia i norr och år 1710 byggdes ett vapenhus framför den nya sydportalen. Byggnaden uppfördes stumt stötande intill långhusmurens norra sida. Detta är det enda av Tådene gamla kyrka som ännu finns kvar och används till gravkapell. Dess murarna är av gråsten, putsade. Golvet är ett träplank. Platt trätak invändigt, utvändigt täckt med grå skiffer. Från det övre rummet leder en trappa ned till gravkammaren, där fem stora och fyra barnkistor står. Här vilar Gabriel Lilliehöök (1657-1706), hans maka Brigitta Christina Bonde (1655-1739), Carol Lilljehöök (1690-1705), Wirgina Christina Lilljehöök (1687-1726), Kista (med oläslig inskrift), barnkistor; Kista med Sparre och Bondes vapen, Ian Sparre Jansson (1696-1702), Frederika Ullerika Sparre (1725), samt två barnkistor utan inskrifter . Sakristian uppfördes 1709 i gråsten med putsade murar på norra sidan intill koret. I norra muren ett fönster. I södra muren en port in till kyrkan med dörr beslagen av smidda järnlameller. Ett nytt vapenhus byggdes år 1710 av gråsten med putsade murar framför den nya sydportalen. I söder en rundbågig portal och innanför ett stengolv. Platt trätak med bibelspråk i målningar och försedd med följande inskrift: Åhr 1728 hafver Gudi til l ähro kyrkoherden Johan Otter låtit detta Herrans huus måhla.

Kyrkan rivs Vid slutet av 1800-talet fann församlingen kyrkan alldeles för liten och beslöt att den skulle raseras. På en annan plats skulle en ny och större kyrka anläggas. Rivningen började år 1878 samtidigt med att den nya byggdes. Endast gravkoret sparades som dock genomgick vissa förändringar. I öst och väst uppbröts nya fönster. Öppningen till kyrkan igenmurades och i den nya muren sattes en rundbågig portal. I de södra hörnen av byggnaden uppmurades strävpelare. Taket avvalmas och täcks med skiffer.

Inredning och inventarier Dopfunt miniatyr|Dopfunten från 1200-talet, rester av en altartavla samt bänkdörrar från den gamla kyrkan. Den gamla dopfunten från 1200-talet förvaras numera i Tådene nya kyrka. Den är av sandsten och försedd med uttömningshål. Cuppan är placerad på en smal cylindrisk fot med fyrsidig fotplatta med reliefdekor. Fotpartiet, som troligen tillkommit senare, har rest av den ursprungliga rödmålningen. Dopfunten som i närmast alla detaljer överensstämmer med funten i Grenna kyrka, dateras till 1200-talet .

Altare Altaret var uppmurat i sten. År 1696 inköptes en polerad kalkstenshäll till ny altarskiva från Kinnekulle. Altarprydnaden utgjordes av en uppställning med pelare, med i trä väl snidade och förgyllda änglabilder, Moses, Johannes, lövverk etc. Ursprungligen inramade detta troligen en i trä skulpterad framställning av Kristus på korset med Maria och Johannes sörjande. Men i senare tid utgjordes det av en oljemålning på duk föreställande Kristi begravning vilken skänktes av paret Lilliehöök år 1704. Stora delar av uppsättningen finns ännu bevarat. Dock är den nuvarande målningen signerad Lars Hasselbom 1744 .

Predikstol Troligen är även denna skänkt av Gabriel Lilliehöök. Beskrivs som ett vackert genomskuret lövverk mellan släta pelare, med tronhimmeln ovanpå och ett i trä skuret Agnus Die, samt två fritt svävande änglar med vapensköldar vid sidorna. Den var även försedd med ett spektakulärt timglas som ännu är bevarat .

Bänkinredning