Grå apalisBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Apalis cinerea) är en fågel i familjen cistikolor inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
Utseende och läte Grå apalis är en enfärgad apalis med grå ovansida och ljus undersida. Undersidans färg varierar geografiskt, från vitt till smutsgrått eller beige. Vanligaste lätet är ett grovt upprepat "chree" som kan åtföljas av ett skallrande ljud. Arten är mycket lik kungweapalis, men skiljs åt genom mörkare huvud som uppvisar bruna toner. Den liknar även beigestrupig apalis, men har ljusare ovansida.
Utbredning och systematik Grå apalis delas in i tre eller fyra underarter med följande utbredning: Apalis cinerea funebris – förekommer i Nigeria och Kamerun Apalis cinerea sclateri – förekommer i berg i Kamerun Apalis cinerea grandis – förekommer i västra Angola Apalis cinerea cinerea – förekommer i östra Demokratiska republiken Kongo, södra Sydsudan, Uganda, Rwanda, Burundi, Kenya och norra Tanzania
Underarten funebris inkluderas ofta i nominatformen.Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
Familjetillhörighet Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157. Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.
Levnadssätt Grå apalis hittas i bergsskogar på medelhög till hög höjd. Där ses den ofta i trädtaket, vanligen i par eller små grupper, ibland som en del av artblandade flockar.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).
Referenser
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Cistikolor Kategori:Fåglar i etiopiska regionen