Recep Tayyip Erdoğan (), född 26 februari 1954 i Kasımpaşa i Istanbul, är Turkiets president sedan den 28 augusti 2014. Han var tidigare Turkiets premiärminister från den 14 mars 2003 fram till dess att han tillträdde som president. Han var från 2001 till 2014 partiledare för Rättvise- och utvecklingspartiet som han grundade, ett parti som innehar en majoritet i den turkiska nationalförsamling. Erdoğan var Istanbuls borgmästare mellan 1994 och 1998. Han utexaminerades år 1981 från Marmara universitet och var också semi-professionell fotbollsspelare från år 1969 till år 1982.
Erdoğan valdes till borgmästare för Istanbul i de lokala valen den 27 mars 1994. Han avgick från sitt ämbete under tvång och dömdes till fängelse för att han deklamerat en dikt under ett offentlig tal i provinsen Siirt den 12 december 1997, med orden "moskéerna är våra baracker, de troende är våra soldater och minareter är våra vapen". Dikten påstås ha citerats ur en bok publicerad av ett statligt företag och att boken hade rekommenderats till lärare av utbildningsministeriet. Efter sex månader i fängelse grundade Erdoğan Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) den 14 augusti 2001. Från sitt första år blev AKP den mest offentligt stödda politiska rörelsen i Turkiet. I det allmänna valet år 2002 segrade partiet med nästan två tredjedelar av platserna i parlamentet och kunde därmed bilda den första enpartiregeringen i Turkiet på nio år. Det har kritiserats i det starkt sekulära Turkiet för att förespråka en islamisk stat, men anses av sina egna anhängare vara ett moderat muslimskt parti.
Som premiärminister genomförde Erdoğan ett flertal reformer. 45 år efter att Turkiet undertecknat ett associeringsavtal med EU började förhandlingarna om Turkiets anslutning till EU under Erdoğans ämbetstid. Inflationen, som i årtionden hade försvagat och drabbat landets ekonomi, kunde tas under kontroll och den turkiska liran återfick sin forna prestige genom eliminering av sex nollor.
Räntorna sänktes och inkomsten per capita ökade markant. AKP vann valet 2007, vilket gjorde det till första gången på 52 år som ett parti i regeringsställning ökade sina röster för en andra mandatperiod. I valen 2011 omvaldes han för en tredje mandatperiod och Erdoğan fortsatte som premiärminister. Erdoğan är den längst sittande premiärministern i Turkiet sedan İsmet İnönü, samt den längst sittande premiärministern i sammanhängande period i landets historia.
Den 1 juli 2014 nominerade AKP honom till sin kandidat i presidentvalet den 10 augusti 2014, varvid han med omkring 52 % av rösterna valdes till Turkiets förste direkt folkvalde president, med tillträde till ämbetet 28 augusti 2014.Svenska Dagbladet 10 augusti 2014, "Erdogan första folkvalda presidenten" I maj 2022 blockerade Erdoğan tillfälligt Finlands och Sveriges ansökningar om att gå med i Nato. Privatliv och utbildning Erdoğan föddes i Kasımpaşa, en fattig stadsdel i centrala Istanbul. Hans familj kommer ursprungligen från Rize-provinsen. Den turkiska historikern Cezmi Yurtsever hävdar att Erdoğan härstammar från släkten Bagatlı Recep, en stor muslimsk-turkisk släkt som bosatte sig runt Trabzon efter Mehmet II:s erövring av staden. Bagatlı Recep dog år 1916 efter att ha kämpat mot invaderande ryska och armeniska trupper.
Erdoğan tillbringade sin tidiga barndom i Rize, där hans far arbetade inom den turkiska kustbevakningen."Turkey's charismatic pro-Islamic leader", BBC News, 4 november 2002 Familjen återvände till Istanbul när Erdoğan var 13 år gammal. Som tonåring sålde han saft och sesambullar (simit) på gatorna i Istanbuls grövre distrikt för att tjäna extra pengar. Erdoğan växte upp i en muslimsk familj. Han tog examen från grundskolan Kasimpasa Piyale år 1965 och från Istanbul religiösa yrkesutbildning år 1973 (Imam Hatip-skolan). Han fick inte fullfölja sin gymnasieexamen från Eyüp High School.
I sin ungdom spelade Erdoğan semi-professionell fotboll för en lokal klubb. Arenan för den lokala fotbollsklubben Kasımpaşa SK i distriktet han växte upp i, är uppkallad efter honom.
Erdoğan gifte sig med Emine Gülbaran (född 1955 i Siirt) och som han träffade under en konferens den 4 juli 1978.Bakanlar Kurulu'nun özgeçmişi. Milliyet.com.tr (29 August 2007). Retrieved on 2011-04-22. Paret har två söner (Ahmet Burak, Necmeddin Bilal)och två döttrar (Esra, Sümeyye).
Tidig politisk karriär Erdoğan började under sin studietid engagera sig i politiken genom att ansluta sig till Nationella turkiska studentkåren, en antikommunistisk aktionsgrupp. År 1974 skrev han, regisserade och spelade huvudrollen i pjäsen Maskomya, som presenterade frimureriet, kommunismen och judendomen som ondska. År 1976 blev han ordförande för Beyoğlu Ungdomar, ungdomsförbundet till det islamistiska National Salvation Party (MSP). Samma år blev han befordrad till positionen som ordförande för Istanbuls ungdomsgren av partiet.
Efter militärkuppen 1980 anslöt sig Erdoğan, liksom de flesta av Erbakans anhängare till Välfärdspartiet. Han blev partiets ordförande för Beyogludistriktet år 1984, och 1985 blev han ordförande för Istanbulgrenen. Han valdes till parlamentet år 1991 men hindrades från att ta sin plats.
Istanbuls borgmästare (1994–1998) I de lokala valen den 27 mars 1994 valdes Erdoğan till borgmästare i Istanbul, en av de största storstadsområdena i världen. Han fick 25,19 % av rösterna i valet. Många fruktade att han skulle införa islamiska lagar, men Erdoğan kom att bli en pragmatisk politiker som borgmästare och har blivit känd för att ha tagit itu med kroniska problem i Istanbul som vattenbrist, föroreningar och trafikkaos. Vattenbristen löstes genom skapandet av hundratals kilometer nya rörledningar. Sopproblemet löstes genom etableringen av lokala återvinningsanläggningar. Medan Erdoğan var borgmästare minskade luftföroreningar genom en utarbetad plan för att byta till naturgas. Han bytte ut de offentliga bussarna mot miljövänliga bussar. Stadens trafik- och transportsystem förbättrades med mer än femtio broar, viadukter och motorvägar. Erdoğan förbjöd till en början försäljning av alkohol i statsägda lokaler, men återgick senare tillbaka till gamla regler. Medan han genomförde åtgärder för att minska korruptionen genomförde han också reformer för att säkerställa att kommunala medel användes med försiktighet till nödvändiga saker. Erdoğan betalade tillbaka en stor del av Istanbuls kommuns skuld på 2 miljarder dollar när han tillträdde och under tiden investerade han fyra miljarder dollar i staden.
Erdoğan inledde den första rundabordsdiskussionen för borgmästare under en konferens i Istanbul, vilket senare ledde till en global, organiserad rörelse av borgmästare. En internationell jury bestående av sju medlemsländer från FN fann enhälligt att Erdoğan förtjänade en UN-HABITAT-utmärkelse.
I fängelse (1998-1999) För sin övertygelse blev Välfärdspartiet deklarerat som grundlagsstridigt, och lades ner av den turkiska författningsdomstolen på grund av hot mot sekulära ordningen i Turkiet. Erdoğan blev en konstant talare vid demonstrationerna som anordnades av hans partikamrater.Barry M. Rubin. Political Parties in Turkey, pg. 68
Han fick tio månaders fängelse (varav han avtjänade sex månader) för att ha deklamerat en dikt i Siirt i december 1997, vilket enligt artikel 312/2 av den turkiska strafflagen ansågs som en uppmaning att begå brott och uppvigling till religiöst hat eller rashat.", Zaman, 22 april 1998 Dikten innehöll översatta verser som "Moskéerna är våra kaserner, kupolerna våra hjälmar, minareterna våra bajonetter och de troende våra soldater ...." De ovannämnda verserna var dock inte i den ursprungliga versionen av dikten. Dikten var från ett verk skrivet av Ziya Gökalp, en pan-turkisk aktivist från början av 1900-talet.http://www.spiegel.de/international/europe/0,1518,495683,00.html Erdoğan hävdade att dikten hade godkänts av utbildningsministeriet och att den fanns med i läroböcker. Efter att ha blivit fälld var Erdoğan tvungen att lämna posten som borgmästare. Domen innehöll också ett politiskt förbud, som hindrade honom från att delta i parlamentariska val. Han avslutade sitt straff den 24 juli 1999.
Premiärminister (2003–2014) År 2001 grundade Erdoğan Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). AKP vann en jordskredsseger i valet 2002, med nästan två tredjedelar av mandaten i Turkiets nationalförsamling. Erdoğan kunde dock inte tillträda som premiärminister direkt eftersom han fortfarande var förbjuden att delta i parlamentariska val på grund av sitt tal i Siirt, och Abdullah Gül blev därmed premiärministern i stället. I december 2002 upphävde Valstyrelsen de allmänna valresultatet från Siirt på grund av oegentligheter under röstningen och ett nytt val hölls den 9 februari 2003. Vid denna tidpunkt kunde partiledare Erdoğan delta i parlamentsvalen tack vare en lagändring som möjliggjorts av oppositionella Republikanska folkpartiet (CHP). AKP utsåg Erdoğan till en av kandidaterna för nyvalet Siirt, och han vann och tillträde posten som premiärminister strax efter att Gül överlämnade posten.
Inrikespolitik Demokrati Erdoğans regering genomförde flera demokratiska reformer. Han gav Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna makt över turkiska domstolar, minskade maktbefogenheterna i antiterroristlagen från 1991 som hade begränsad Turkiets demokratisering samt avskaffade ett flertal begränsningar och restriktioner av yttrandefriheten och pressen. Regeringen planerade flera gånger att byta ut den turkiska konstitutionen från 1982 med en mer demokratisk "civil konstitution", men det största oppositionspartiet CHP var emot det.
Under ett besök i Bisjkek konstaterade han att "Vi har för närvarande redan ett semi-presidentsystem. Det finns ett starkt presidentskap.""Turkey has semi-presidential system already, says PM" 2011-02-03 Hurriyet Daily News and Economic Review
Under 2009 lanserade den turkiska regeringen under premiärminister Erdoğan en plan för att få ett slut på den kvarts sekel långa kurdkonflikten som kostat mer än 40 000 liv. Regeringens plan, stödd av Europeiska unionen, tillät att det kurdiska språket fick användas i all media och i politiska kampanjer samt att återställa kurdiska namn på städer som hade givits turkiska namn. "Vi tog ett modigt steg för att lösa de kroniska problem som utgör ett hinder för Turkiets utveckling, progression och användarinflytande", sade Erdoğan om saken. Erdoğan införde en partiell amnesti för att minska de påföljder som drabbat många medlemmar av den kurdiska terrororganisationen PKK som hade överlämnats till regeringen. Den 23 november 2011 bad han, på uppdrag av staten, om ursäkt för Massakern i Dersim 1937 på kurder under ett tv-möte i Ankara.
Under hans andra och tredje mandatperiod, trots den första mandatperioden gav hans regering upp den demokratiseringsprocess som stöddes av Europeiska unionen och blev alltmer auktoritär mot press, kurder och tidigare politiska dominerande makter i Ankara. Demokratiska initiativ ledda av Erdoğan om kurdernas rättigheter avstannade. Mer än hundra journalister fängslades. Turkiet har tappat mark på Press Freedom Index efter Erdoğans första mandatperiod och rangordnas på en 148:e plats bland 178 länder under 2011. Hundratals universitetsstudenter fängslades och anklagades för att vara terrorister efter att de burit banderoller med texten "Vi kräver gratis utbildning!" och eftersom de kritiserade och försökte försvaga regeringen genom att protestera. Ägg och stenar räknades som dödliga vapen av åklagaren i dessa förundersökningar. Turkiet har klassificerats som en Internetfiende eller som ett land som övervakar internet och har internetcensur efter att ett landsomfattande filter som föreslagits av regeringen trädde i kraft. Krav från aktivister om HBTQ-rättigheter förkastades offentligt av regeringsmedlemmar och den turkiska HBTQ-föreningen blev förolämpade av regeringsministrarna.
Ekonomi