Johan August Söderman, född 17 juli 1832 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad, död 10 februari 1876 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad, var en svensk tonsättare under romantiken, kapellmästare, målare och tecknare. Han är kanske den främste företrädaren för svensk nationalromantik.
Han var son till kapellmästaren Johan Wilhelm Söderman och Wilhelmina Constantia Hallen och från 1860 gift med Eva Christina Bergholm samt far till Bengt Johan Söderman, operasångaren Carl August Söderman och författaren Sven Söderman.
Ett av Södermans mest kända verk är Ett svenskt festspel, som ursprungligen användes som ouvertyr till skådespelet Några timmar på Kronoborg. Det användes sedan till Orleanska jungfrun. Söderman skrev också många verk för manskör där hans Ett bondbröllop är det mest kända verket. Bröllopsmarsch ur Bröllopet på Ulfåsa är också ett ofta spelat verk.
Biografi Under sina tidigare år röjde August Söderman ingen håg för musik men sattes så småningom i Grundéns pianoinstitut. Förutom piano lärde han sig spela oboe och något violin samt medverkade i orkestrar. Hans dirigentanlag upptäcktes av Edvard Stjernström, som 1850 tog den 18-årige ynglingen till orkesterledare för sin trupp, som reste i Finland och Sverige innan den 1854 slog sig ned på dåvarande Mindre teatern i Stockholm. Där verkade Söderman oavbrutet till 1860, med undantag för en tid 1856–57, då han fick tillfälle till en studieresa till Leipzig. miniatyr|Ett bondbröllop av Söderman framfördes regelbundet på 1990-talet på Ludvika Gammelgård. 1860 blev han kormästare vid Kungliga operan. När Ignaz Lachner avgick som hovkapellmästare, erbjöds Söderman den posten, som han dock avstod ifrån till förmån för Ludvig Norman. I stället blev han biträdande kapellmästare. Efter en tid återgick han dock till att vara kormästare. Tillika tjänstgjorde han som sånganförare i Par Bricole och Stockholms skarpskytteförening under flera år. Att ge lektioner var motbjudande för honom. Däremot förtjänade han något på sina kompositioner, som ofta blev populära. Han invaldes den 24 februari 1865 som ledamot nr 405 av Kungliga Musikaliska Akademien. 1869–70 gjorde han på Jenny Lind-stipendiet en rundresa över Köpenhamn genom Tyskland och Österrike, varvid han dröjde längre tider i Koblenz, Dresden och Köpenhamn. Stadd i trånga ekonomiska villkor och från 1870-talets början plågad av skrumplever, utvecklade han dock en nästan feberaktig tonsättarverksamhet. Hans förtidiga död i nämnda sjukdomRiksarkivet grusade de förhoppningar man haft om en fortsättning på tonsättargärningen.
För Stjernströms teater skrev han ett flertal melodiösa operetter (Urdur, Regina von Emmeritz, Hin ondes första lärospån, Guldkorset, m. m.). När han gick över till Kungliga teatern efterträddes dessa av musikinlägg till skådespel, såsom Friedrich Schillers Fiesco och Orleanska jungfrun, William Shakespeares Richard III, Lord Byrons Sardanapalus, Frans Hedbergs Kung Märta, Dagen gryr, Bröllopet på Ulfåsa (däri den välkända bröllopsmarschen), Vid riksgränsen, Josephsons Folkungalek och Marsk Stigs döttrar, Dietrichsons Karl Folkunge, o.s.v. De är alla kompositioner som visade karakteriseringsförmåga, slagfärdighet och scenisk blick.
På uppdrag skrev han även kompositioner för högtidliga tillfällen, såsom Festpolonäs, Festmarscher till kronprinsessan Lovisas förmälning och Oscar II:s kröning, Sorgmarscher öfver drottning Lovisa och Karl XV, Kantat vid Lunds universitets 200-årsjubileum, An die freude, Tempelsalen m. fl. ordenskantater.
Det finns även en del kyrklig musik i Södermans produktion, såsom Andliga sånger för solo, kör och orgel samt den visserligen mera profana än kyrkliga, men högst effektfulla och storvulna Katolska mässan för soli, kör och orkester. För de Andliga sångerna och Mässan använde han flera partier ur sin tidigare skådespelsmusik.
Mera känsliga strängar anslår han i sina solosånger med piano: Heidenröslein (ur 8 Heine-sånger), Serviska folksånger, Tre ballader (Trollsjön, Trogen i döden, Hafsfrun), Tre tyska visor, Värvningen, Digte og sange (en serie till ord av Bjørnstjerne Bjørnson) m.fl,. liksom i sina kvartetter för mansröster (Ett bondbröllop, Sjung, Längtan, Suomis sång, Tre visor i folkton, Klang min vackra bjällra, m.fl.), kvinnoröster (Englarnes hem) eller blandad kör (Idyll och epigram, Sex visor i folkton) thumb|right|August Södermans gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun. Hans Fantasier à la Almquist, hans arrangemanger av folkvisor och bellmansmelodier röjer en betydande humor. Hans orkesterverk (Konsertuvertyr, Tscherkessisk dans, dramatiska inlägg i ovan nämnda pjäser, m. m.) visar en begåvning för orkestrering. Särskilt högt i kvalitet når hand ballader för solo och orkester, Die wallfahrt nach Kevlaar, Hjärtesorg (med kör) och Der arme Peter, Der schwarze Ritter, Kung Heimer och Aslög, Tannhäuser och Qvarnruinen (utan kör). Just balladformen tycks ha passat Södermans romantiska sinnelag väl. Däremot lyckades Söderman mindre väl då han försökte sig på sådana områden, som antingen inte låg för hans begåvning, såsom wagnerstilen, eller fordrade mera systematiska skolstudier, såsom sonatformen. Exempel finns i två av hans efterlämnade manuskript: det wagneristiska "kärleks- och hjältespelet" Harald och Anna å ena sidan, och en pianokvartett å andra sidan. Söderman ägde även goda anlag för målning och teckning som ansetts vara ett arv från modern. Hans konst består av naturstudier utförda i akvarell. Makarna Söderman är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
Verkförteckning (urval)
Orkestermusik Konsertuvertyr i F-dur, 1855?-68 Chariveripolka, 1848 Intermezzo (Sjömansliv), 1850-tal Burlesque, 1855 Scherzo (skiss), 1856 Svenskt festspel, 1858, ursprungligen uvertyr till Några timmar på Kronoborgs slott o Orleanska jungfrun Svenska folkvisor och folkdanser, möjligen identisk med Nordiska folkvisor och folkdanser, tryckt postumt 1897 Festmarsch, 1869 Bellmansmelodier, tryckta 1870 Sorgmarsch c-moll, 1871 Karl XV:s sorgmarsch e-moll, 1872 Festpolonäs i A-dur, 1873 Festmarsch i Ess-dur, 1873
Kammarmusik Pianokvartett i e-moll, 1856
Musik för piano Fantasier à la Almqvist, 1868 Tscherkassisk dans, 1871
Verk för kör och orkester An die Freude (Friedrich von Schiller), f manskör o ork, 1859 Tempelsalen (E Wallmark, f manskör o ork), 1863Die Wallfahrt nach Kevlaar (Heinrich Heine) för baryton, kör o ork, 1859-66Kantat till firande at Carolinska universitetets tvåhundraårsjubileum (E W Lindblad) f soli, manskör o ork, 1868Signefills färd (Ludvig Josephson) f soli, bl kör o ork, 1869Das Heidelberger Fess (Friedrich von Hagedorn) för bas, manskör och piano, 1869Hjertesorg (Karl Wetterhoff) sopran, blandad kör o orkester, 1870, instrumenterad av Ludvig NormanAndeliga sånger för blandad kör och orgel, tryckt 1872 Kyrie Agnus Dei Jesu Christe Domine Benedictus Virgo Gloriosa OsannaKatolsk messa för soli, blandad kör och orkester 1875
Blandad kör a cappella Ur Idyll och epigram (Johan Ludvig Runeberg), tryckt 1869 När den sköna maj med sippor kommit Mellan friska blomster genom lunden Minna satt i lundenSex visor i folkton, tryckt 1873 1. Jungfrun gick åt lunden, den sköna 2. Det står en älsklig blomma 3. Min vän är den bästa 4. Och blomstren de dofta 5. Och jungfrun gick sig åt lunden 6. Pojkar och jäntor ta'n nu i ring
Manskör a cappellaLängtan (Herman Sätherberg), 1855Nordiska folkmelodier, tryckt 1865Ett bondbröllop (Richard Gustafsson), tryckt 1868 Bröllopsmarsch I kyrkan Önskevisa I bröllopsgårdenTre visor i folkton, 1870 Tre sånger av Emil von Qvanten och Zacharias Topelius, tryckt 1871 Dikter av Zacharias Topelius, tryckt 1872Lovsång, (Ps. 117), tryckt postumt 1886Sjung, sjung (Zacharias Topelius)I månans skimmer (Emil von Qvanten) Nog minns jag hur det var (Onkel Adam)Suomis sång (Emil von Qvanten)Klang, min vackra bjällra (Zacharias Topelius)Skjøn Jomfru! (Adam Gottlob Oehlenschläger)Og jeg vil ha'e mig (Claus Pavels Riis) (se även Digte og Sange under Solosånger)
Damkör a cappellaEnglarnes hem (Oscar Wijkander), tryckt 1875 (se även Digte og Sange under Solosånger)
Solosånger C:a 65 sångerFlickan i skogen (Emil von Qvanten), tryckt 1854MajvisaBlommanSerenad: BönenTill en liten fågelVaggvisaRosenknoppenJungfrun i rosengårdJungfrun i det grönaIch hab' im Traum geweinetI dunkelgröna skogarSå glad och lyckligRomanceOjämnt delatTankar på min egen lyckaHin Ondes lärspån, 1856 (även som duett)Heidenröslein (Heinrich Heine) 1856-57 Im wunderschönen Monat Mai (Det var i maj, den sköna maj) Lieb Liebchen leg's Händchen auf's Herze mein Ballade Volkslied - Enfleh' mit mir (Kom fly med mig) Lehn deine Wang an meine Wang (O lägg din kind intill min kind) Ich hab dich geliebet und liebe dich noch Deine weissen Lilienfinger (Kunde än en gång jag kyssa) VolksliedMädchen mit dem roten MündchenTannhäuser, ballad med orkester (Emanuel Geibel), 1856Die verlassene Mühle / Qvarnruinen, ballad med orkester (A F A Schnetzler), 1857Den Arme Peter, ballad med orkester (Heinrich Heine), 1857 Der Hans und die Grete tanzen herum In meiner Brust da sitzt ein Weh Der arme Peter wankt vorbeiVisa ("Nu klär sig våren")Du är min roVärfningen (Der Landsknecht), sångcykel (Heinrich Reder), 1859 1 Försmådd kärlek 2 Klagan 3 Värfningen 4 I striden 5 Afskedet 6 GrafvenHymn (Ernst Wallmark), 1863Tre ballader, tryckta 1871Trollsjön / Der Mummelsee (Aloys Schreiber), 1869, instrumenterad av Ernst EllbergTrogen i döden / Treuer Tod (Theodor Körner), 1869Havsfrun (Bernhard Severin Ingemann), 1855, instrumenterad 1861Flyg ej undanServiska folksånger (Johan Ludvig Runeberg), tryckta 1871 Vad vill jag? Du är min egen ÖnskanMitt älskade lilla sockerskrinKung Heimer och Aslög (Frans Hedberg), ballad med orkester, ca 1870, tryckt postumt 1883, instrumenterad av Richard Henneberg, 1896, o Hugo Alfvén, ca 1909Afton, huru skön Solveigs vuggevise (ur Per Gynt) (Henrik Ibsen), 1870 Digte og sange 1-2 (Bjørnstjerne Bjørnson), 1872-73 Tærnernes sang (Ur Halte-Hulda) för fyrstämmig damkör och piano Killebukken (Ur Arne) solosång Træet (Ur Arne) solosång Kåres sang (Ur Sigurd Slembe) för barytonsolo och manskör Tag imod kransen (Ur Fiskerjenten) solosång Synden, døden (Ur Sigurd Slembe) solosång Bryllupvise, för fyrstämmig damkör och piano I ungdommen, för blandad kör och piano Prinsessen, solosång Dans! ropte felen (Ur En glad gut) solosång Ingerid Sletten (Ur Arne) solosång Den hvide, røde rose, solosång Lokkeleg (Ur En glad gut) blandad kör Tre tyska visor i folkton, troligen slutet av 1860-talet, tryckta 1875 Schönste Rose fall nicht ab (Skönsta ros, o hör på mig) Mutter, ach Mutter es hungert mich (Moder, ack moder, min klagan hör) Es fiel ein Reif in Frühlingsnacht (En vårnatt föll en frost så kall) Två sånger (Henrik Wergeland), tryckta postumt? 1876 Norsk kjærlighedssang Det förste haandtryk Der schwarze Ritter, ballad med orkester (Ludwig Uhland), 1874, klaverutdrag redigerat av Emil Sjögren, tryckt 1886, instrumenterad efter Södermans skiss av Johannes Peter Carstensen, 1874, o Ernst Ellberg. Sjung för mig Jag håller dig så kär Min flamma Till Lilli (version 1 & 2) På den röda älvens botten Nachts
Scenisk musik Urdur eller Neckens dotter, operett (J Granberg). Helsingfors 1852 Zigenarhövdingen Zohrab, operett (libretto?) Göteborg 1854 Hin Ondes första lärospån, operett (E Scribe / F Arlberg), 1856 Erik XIV, skådespelsmusik (J Börjesson). Åbo 1852 Regina von Emmeritz, skådespelsmusik (Zacharias Topelius), Helsingfors 1853 Soldatvisa Guldkorset, skådespelsmusik (H Mélesville / N Brazier), 1857 Några timmar på Kronoborgs slott, skådespelsmusik (Oscar Fredric), 1858 Torkel Knutsson, skådespelsmusik (Bernhard von Beskow), 1862. musiken komp tillsammans med Ludvig Norman o A Randel Dagen gryr, skådespelsmusik (Frans Hedberg), 1863 Folkungalek, skådespelsmusik (Ludvig Josephson), 1864 Fiesco, skådespelsmusik (Friedrich von Schiller), 1865 Bröllopet på Ulfåsa, skådespelsmusik (Frans Hedberg), 1865 Bröllopsmarsch