Nyårsdagen är kalenderårets första dag. Den gregorianska kalenderns nutida placering, 1 januari, härrör från romarna, som år 153 f.Kr. förlade konsulernas tillträde till denna dag (tidigare började det romerska året den 1 mars, vilket är förklaringen till att det är just februari som blir en dag längre i händelse av skottår).

Efter att 25 december började firas som Jesu födelsedag blev 1 januari åttonde dagen efter födelsedagen, vilket är den dag judiska barn namnges och omskärs. I samband med andra konciliet i Tours år 567 beslutades att en omskärelsemässa skulle hållas till minne av det. Därför kom 1 januari att kallas omskärelsefest. Temat i Svenska kyrkan den här dagen är "I Jesu namn".

Det var först under högmedeltiden som den 1 januari åter slog igenom som nyårsdag inom västkyrkan, dock inte överallt ens i Västeuropa. Dagen har dock alltid räknats som årets första enligt den gregorianska kalendern, som fastställdes under 1500-talet i de katolska länderna och som de protestantiska länderna anpassade sig till under 1600- och 1700-talen. Denna kalender har under 1900-talet även tagits över i sekulära sammanhang i det ortodoxt kristna Östeuropa. Enligt den gammelnordiska kalendern såg man året som tudelat vinterhalvåret och sommarhalvåret. Vinterhalvåret markeras i runkalendern inledas den 14 oktober, på den så kallade Calixtusdagen. Motsvarande börjar sommarhalvåret den 14 april på Tiburtiusdagen. I andra delar av världen firas nyår vid andra tider på året, exempelvis vid vårdagjämningen.

Nyårsfirande

Övergången till det nya året firas av många människor. Nyårsdagen inleds normalt med fyrverkerier.

Nyårskonserten från Wien och backhoppningstävlingen i Garmisch-Partenkirchen är två berömda traditioner på nyårsdagen varje år.

Några nyårsdatum enligt andra kalendrar Inom parentes anges årtal om datumet förändras med åren i förhållande till den gregorianska kalendern Afghanistan - 20 mars (*), Nouruz Antikens Rom - 1 mars Assyrien - 1 april (år 6754) Bahá'í - 20 mars (*) (år 163) Nouruz Berber - 12 januari 2004, (berbiskt år 2954) Buddhism - 7 januari (2004; buddhistiskt år 2547) eller 13–14 april (buddhistiskt år 2547) beroende på ursprung, kultur och etnisk bakgrund i olika länder Tibetanskt nyår 21 februari (2004), Losar Etiopisk - 11 september (år 1997), 1 Maskaram Hinduism - 14 april (2004), Vaisakhi (Solkalender) Indien - 22 mars (2005) Iran - 20 mars (*), Nouruz (år 1399) Islam - 26 november (år 1425 E.H.), Al Hijra, se hijra Jainism - 5 november (år 2529), 26 oktober, (år 2530) Japan - 1–3 januari 2003 Judendom - 1 tishri (september/oktober), se Rosh hashana Kina - dels 1 januari, dels vårfestivalen, det traditionella kinesiska nyåret, någon gång i januari-februari (olika från år till år) Koptisk-ortodoxa kyrkan - 11 september 2004 (år 1721) Kristendom - 1 januari (gregoriansk kalender, huvudsakligen katolska och protestantiska länder), samt 14 januari (2004) (juliansk kalender, huvudsakligen grekisk- och rysk-ortodoxa länder samt Serbien och Bosnien (Republika Srpska ), i sekulära sammanhang firas dock numera nyår enligt den gregorianska kalendern även i dessa länder) Kurder - 20 mars (*), Nouruz (år 2710) Sikhism - 14 mars 2004 (Nanakshahi-eran 536 börjar), Vaisakhi Sydkorea - 22 januari 2004 Tadzjikistan - 20 mars (*), Nouruz Thailand - 1 april 2004, Song Kran Vietnam - 22 januari 2004 Zoroastrism - 20 mars (*), Nouruz (år 1374 A.Y.)

(*) Då man firar Nouruz vid solens exakta position vid vårdagjämningen, kan nyåret inträffa 20, 21 eller 22 mars.

Andra firanden den 1 januari Den anglikanska kyrkan och den lutherska kyrkan firar högtiden för Kristi omskärelse den 1 januari, baserat på tron att Jesus föddes den 25 december, skulle hans omskärelse enligt hebreisk tradition ha ägt rum på hans åttonde dag vid livet (1 januari). Den romersk-katolska kyrkan firar däremot numera den här dagen högtidligheten för Maria, Guds moders högtid som också är en helig skyldighetsdag. I USA är nyårsdagen en Postal Holiday, då levereras ingen vanlig post i hela landet.

Johann Sebastian Bach skapade flera kyrkliga kantater:

Singet dem Herrn ein neues Lied, BWV 190, 1 januari 1724 Jesu, nun sei gepreiset, BWV 41, 1 januari 1725 Herr Gott, dich loben wir, BWV 16, 1 januari 1726 Gott, wie dein Name, so ist auch dein Ruhm, BWV 171, 1 januari 1729(?) Fallt mit Danken, fallt mit Loben, 1 januari 1735 (Christmas Oratorio Part IV)

Svenska kyrkan Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är I Jesu namn. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:

Första årgången Andra årgången Tredje årgången Psaltarpsalm Fjärde Moseboken 6:22–27 Romarbrevet 10:9–13 Lukasevangeliet 2:21 Jesaja 49:13–16 Hebreerbrevet 13:5–8 Lukasevangeliet 13:6–9 Klagovisorna 3:22–26 Apostlagärningarna 10:42–43 Johannesevangeliet 2:23-25 Psaltaren 121

Referenser

Externa länkar Om nyårsdagen på nordiskamuseet.se

Kategori:Högtider Kategori:Kyrkoåret Kategori:Nyår Kategori:Allmänna helgdagar i Sverige