Robert Fredrik Hermanson, född 2 februari 1846 i Uleåborg, död 10 december 1928 i Helsingfors, var en finländsk jurist, professor i statsrätt vid Helsingfors universitet och lantdagsledamot för prästeståndet. Han var en framträdande försvarare av storfurstendömet Finlands statsrättsliga ställning mot de ryska angreppen kring sekelskiftet 1900 och var vid 1899 års urtima lantdag ordförande i lagutskottet.

Akademisk karriär och författarskap Hermanson avlade studentexamen 1861, blev filosofie kandidat 1867 och juris kandidat 1875. Åren 1878–1880 utarbetade han sin doktorsavhandling som elev till Paul Laband i Strassburg och publicerade den 1881. Han blev juris doktor 1881 på avhandlingen Om lagstiftningen, dess begrepp och förhållande till andra statliga funktioner och utnämndes samma år till docent i juridisk encyklopedi och statsrätt vid Helsingfors universitet. År 1884 utnämndes han till professor i kameral- och politilagfarenhet samt statsrätt, efter att ha utgivit specimensarbetet Om Finlands ständer, deras förhållande till monarken och folket.

Hermanson lade i sina arbeten den systematiska grunden för försvaret av storfurstendömet Finlands särställning och gav den offentliga rätten i Finland en systematisk form. Hans forskning kännetecknades av en strävan att klarlägga juridiska begrepp och av ett rättshistoriskt engagemang. Efterträdaren Rafael Erich betraktade doktorsavhandlingen som det bästa lärdomsprov som framlagts för doktorsgraden i den juridiska fakulteten.

Med anledning av de ryska angreppen på Finlands autonomi utgav han 1892 Finlands statsrättsliga ställning, vilket är av grundläggande betydelse för tolkningen av hithörande frågor, som han även belyste i ett antal tidskriftsuppsatser i den finländska och ryska pressen. Hans författningsrättsliga föreläsningar publicerades i fyra band och i tre upplagor 1893–1917, och en lärobok i Finlands författning utkom efter självständigheten.

Politisk verksamhet och konstitutionella uppdrag Hermanson var ledamot av kyrkomöten 1886–1903 och åtskilliga juridiska kommittéer. I grundlagskommittén 1885–1886 bifogade han en omfattande reservation på 143 sidor till betänkandet. Till skillnad från övriga kommittémedlemmar avvisade han uppfattningen om en statsunion mellan Finland och Ryssland och hävdade att Finland var en autonom stat — en uppfattning som länge blev den gällande i den finländska historieskrivningen efter självständigheten.

Han framträdde 1898 i det politiska livet och satt vid ståndslantdagarna efter denna tid i prästeståndet; vid 1899 års urtima lantdag var han ordförande i lagutskottet och hade stor andel i dess betänkande med anledning av februarimanifestet, vilket fastslog den finländska ståndpunkten. År 1904 utsågs han till medlem av den så kallade Tagantsevska blandade rysk-finländska kommissionen för begränsning av manifestet; kommissionen upplöstes efter laglighetsregimens återinförande 1905. Åren 1904–1905 var Hermanson ordförande för kommittén för en reform av lantdagen, som förberedde lantdagsordningen 1906 och därigenom införandet av enkammarlantdagen. Vid lantdagarna 1905–1906 var han ordförande för grundlagsutskottet.

Han utnämndes 1906 till tjänsteman vid finländska ministerstatssekretariatet i Sankt Petersburg. Vid delningen av professuren 1907 övertog K. J. Ståhlberg förvaltningsrätten, medan Hermanson fortsatte ytterligare ett år som professor i statslära och internationell rätt.

I det självständiga Finland Efter Finlands självständighet var Hermanson medlem av Antti Tulenheimos kommitté, som utredde den finlandssvenska befolkningens ställning och rättigheter, och bifogade en reservation till det 1923 publicerade betänkandet. Kommitténs arbete ledde till att en svenskspråkig avdelning grundades vid Skolstyrelsen, men den kulturella autonomi som de svenskspråkiga önskade kom inte till stånd. Hermanson deltog även i arbetet med garantierna för den åländska befolkningen och sökte garantier för bevarandet av den finska befolkningens nationalitet i Sovjetryssland.

Utmärkelser

Referenser Noter

Källor

Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1133.

Kategori:Prästeståndets lantdagsledamöter Kategori:Statsrättsexperter Kategori:Finländska professorer i juridik Kategori:Personer verksamma vid Helsingfors universitet Kategori:Finländska politiker under 1900-talet Kategori:Personer från Uleåborg Kategori:Födda 1846 Kategori:Avlidna 1928 Kategori:Män Kategori:Ugglan Kategori:Svensk uppslagsbok