Edvard Engelbert Neovius, född tvilling 7 februari 1823 i Helsingfors, död där 25 oktober 1888, var en finländsk matematiker. Han var son till Adolf Neovius, bror till Carl Adolf, Wilhelm, Frithiof och Theodor Neovius samt far till Lars Nevanlinna, Edvard Rudolf Neovius och Otto Nevanlinna.
Studier och yrkesgärning Neovius studerade vid Sankt Petersburgs ingenjörsakademi och blev 1845 som lärare i matematik och topografi vid Finska kadettkåren. Senare undervisade han även i navigation och astronomi. Efter mer än 40 års tjänst avgick han 1885 med pension och tilldelades generalmajors grad.
Skrifter Neovius skrev läroböcker och vetenskapliga uppsatser i matematik. I den originella broschyren Vår tids största uppgift (1875), också översatt till ryska och franska, framkastade han tanken på en optisk förbindelse med de förmodade invånarna på planeten Mars. De fysikaliska och ekonomiska möjligheter till detta försökte han åskådliggöra.
Metersystemet Neovius anses ha bidragit till metersystemets antagande i Finland 1892 enligt en förordning utfärdad år 1886.https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Metersystemet
Familj Neovius var gift med Elise Krogius, som var dotter till lagmannen Lars Gabriel Krogius och Amalia von Numers. Hennes syster Gabriella Krogius var gift med professor Lorenz Lindelöf.https://ylioppilasmatrikkeli.fi/henkilo.php?id=12572 Tidens finländska matematiker bildade ett slags kluster. Makarna Neovius är gravsatta på Hietaniemi kyrkogård i Helsingfors.https://sv.findagrave.com/memorial/281714822/elisa-neovius
Källor
Noter
Kategori:Finländska matematiker Kategori:Finländska lärare Kategori:Personer i Finland under 1800-talet Kategori:Personer från Helsingfors Kategori:Födda 1823 Kategori:Avlidna 1888 Kategori:Män Kategori:Släkten Neovius