Belgrad

Belgrad (serbisk kyrilliska: Београд; latinska: Beograd; ; som betyder "Vita staden") är Serbiens huvudstad samt ekonomiska och kulturella centrum. Staden är belägen vid sammanflödet av floderna Sava och Donau i den nordcentrala delen av landet.

Belgrad är Serbiens historiska största stad och en av Europas äldsta huvudstäder, som under sin historia har styrts av kelter, romare, bulgarer, ungrare, österrikare, turkar, tyskar och serber. Första gången staden blev Serbiens huvudstad var 1284.

Belgrad är en separat administrativ enhet i Serbien och har sitt eget parlament. Stadens territorium är indelat i 17 kommuner och upptar 3,6% av Serbiens yta, på vilken 21% av landets totala befolkning lever.

Enligt folkräkningen 2022 är Belgrads egentliga befolkning 1 197 114 invånare, dess sammanhängande stadsområde (inklusive de angränsande bosättningarna Borča, Kaluđerica och Surčin) 1 298 661 invånare och stadens administrativa område (ofta jämförd med storstadsområdet) 1 681 405 personer.

Som Serbiens huvudstad har Belgrad en särskild administrativ status och fungerar som landets politiska och administrativa centrum. Här finns centralregeringen, flera statliga myndigheter och ministerier och huvudkontoren för många av Serbiens största företag, medier och vetenskapliga institutioner.

Belgrad har varit värd för en olika internationella evenemang, som bland annat Donaukonferensen 1948, Alliansfria rörelsens första toppmöte 1961, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas första stora sammankomst 1977–1978 och Eurovision Song Contest 2008. Staden har också varit värd för flera idrottsevenemang, däribland de första FINA-världsmästerskapen 1973, Uefa Europa League 1978/1979, sommaruniversiaden 2009 samt EuroBasket-mästerskapen 1961, 1975 och 2005. Belgrad kommer att vara värd för den BIE-specialiserade utställningen Expo 2027.

Historia

Förhistoria och medeltiden Belgrad har sitt ursprung i en keltisk besittning från 300-talet f.Kr. På platsen anlade sedan romarna ett legionsläger Singidunum i början av Romerska kejsardömet. Redan då var stadens strategiska läge viktigt. Legionslägret förstördes av hunnerna 442 och erövrades upprepade gånger av germanska, slaviska och andra stammar. Efter några århundraden av slaviskt styre erövrades staden av Bysantinska riket för att slutligen bli serbisk på 1100-talet.

Under medeltiden skiftade staden ofta härskare och var omstridd av Bulgarien, Bysans och Ungern.

1284 gav den ungerska kungen staden som gåva till den serbiska kungen då denne gifte sig med kungens dotter. 1427 blev staden åter ungersk.

Osmanska rikets ockupation vänster|miniatyr|205x205px|Belägringen av Belgrad år 1521. När Osmanska riket trängde allt längre norrut under 1400-talet motstod Belgrad dem med ungersk hjälp (belägringen av Belgrad 1456 under ledning av János Hunyadi), men år 1521 erövrades staden slutligen av Osmanska riket. från Kungariket Ungern. 350 år av osmanskt styre följde, med avbrott för tre kristna ockupationer.1688–1690 års belägring: Under hela den Osmanska perioden kallades staden för Dar-ul-Jihhad, det vill säga det heliga krigets hus/stad eftersom den fungerade som en brygga för alla militära operationer västerut.

Under 1500- och 1600-talet upplevde Belgrad en storhetstid och hade då omkring 100 000 invånare, det var också under denna period som Belgrad med sina då cirka 200 moskéer var den moskétätaste staden i Europa efter Istanbul. På grund av de ständiga invasionerna, krigen och ödeläggelsen sjönk dock befolkningen och Belgrad förblev en småstad ända fram till industrialiseringen. Den sista osmanska befästningen utrymdes 1867 och Belgrad blev på 1800-talet huvudstad i det självständiga Serbien.

Jugoslavien och Natos bombningar Den var från 1918 till 1941 huvudstad i Kungariket Jugoslavien 1941 ockuperades staden av axelmakterna och blev svårt skadat under striderna. Belgrad deklarerades snart som den första "jude-fria" huvudstaden i Europa, men befriades 1944 av Röda armén och de jugoslaviska (kommunistiska) partisanerna. vänster|miniatyr|205x205px|Belgrad år 1925. Från 1945 till 2003 var Belgrad huvudstad först i federationen och därefter i förbundsrepubliken Jugoslavien; efter detta den politiska huvudstaden i unionen Serbien och Montenegro samt huvudstaden i delstaten Serbien i sagda union, fram till dennas upplösning år 2006.

Under Kosovokriget 1999 flygbombades staden av Nato. Några av de byggnader som skadades eller förstördes i bombningarna var Ušćeskrapan, Avalatornet, Kinas ambassad, Radio-televizija Srbijes högkvarter, och flera sjukhus.

Historiska namn Genom historien har Belgrad haft många olika namn:

Singidūn(on) — Keltiskt namn; dūn(on) betyder "logement, inhägnat område", Singi är fortfarande oförklarat, men det finns teorier om att namnet härrör från 279 f.Kr. Singidunum — Romerska riket erövrade staden och anlade ett härläger där. Latiniserade det keltiska namnet Beograd — slaviskt namn som första gången nämns i ett brev från påve Johannes VIII till khan Boris I av Bulgarien år 878 "Den vita staden (alternativt borgen)": Alba Graeca — Latinsk översättning. Fehérvár — Ungersk översättning. Weißenburg — Tysk översättning. Castelbianco — Italiensk översättning. Nandoralba — I medeltida Ungern fram till 1400-talet. Nandorfehérvár — I medeltida Ungern. Landorfehérvár — I medeltida Ungern. Veligradon — Bysantinskt namn. Veligradi, Βελιγράδι — Grekiskt namn. Dar Ul Jihad (Krigets hus) — Osmanskt namn. Veligrada — Osmanskt namn. Belogrados poleos.

Geografi miniatyr|Floden Sava flyter ihop med Donau Belgrad ligger vid sammanflödet av floderna Sava och Donau på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Stadens historiska kärna, Kalemegdan, är belägen på den högra stranden av båda floderna. På grund av läget har Belgrad kallats "porten" till Balkan och "dörren" till Centraleuropa.

Belgrad är beläget vid skärningspunkten för vägarna mellan östra och västra Europa, vilka går igenom dalgången Morava-Vardar och Nišava-Maricadalen, till Egeiska havets stränder, Anatolien och Mellanöstern.

Efter att Đerdapdammen byggdes och den konstgjorda sjön vid denna skapades har Belgrad blivit både en flod- och havshamn. Skepp från Svarta havet seglar till Belgrads kajer. Efter öppnandet av kanalen mellan Rhen-Main-Donau blev Belgrad centrum för en av de viktigaste skeppningslederna i Europa: Nordsjön – Atlanten – Svarta havet.

Klimat miniatyr|Flygbild över Belgrad och Adabron från parken Košutnjak. I genomsnitt har Belgrad 44,6 dagar per år då maxtemperaturen når minst 30 °C och omkring 95 dagar då temperaturen överstiger 25 °C. Samtidigt sjunker minimitemperaturen under 0 °C under cirka 52,1 dagar per år, varav omkring 13,8 dagar även har en maxtemperatur under noll.

Åskväder kan förekomma under hela året och inträffar i genomsnitt omkring 31 dagar per år, men är betydligt vanligare under våren och sommaren. Hagel är däremot ovanligt och förekommer främst under våren och sommaren också.

Den högsta officiellt uppmätta temperaturen i Belgrad var 43,6 °C den 24 juli 2007. Den lägsta noterade temperaturen var −26,2 °C den 10 januari 1893. Det högsta uppmätta dygnsnederbördet uppgick till 109,8 millimeter den 15 maj 2014.

Administration vänster|miniatyr|201x201px|Karta över Belgrads kommuner. Belgrad är en separat territoriell enhet och har en egen autonom stadsmyndighet, med ansvar för stadens administration. Stadsförsamlingen består av 110 ledamöter, som är valda på fyraårsperioder. Det är indelat i 14 sekretariat.

Det senaste valet i Belgrads stadsförsamling, som ägde rum år 2024, vanns av det nationalkonservativa Serbiska progressiva partiet som bildade en regeringskoalition med Serbiens socialistiska parti. Mellan 2004 och 2013 hade Demokratiska partiet makten.

På grund av Belgrads stora politiska och ekonomiska betydelse, beskrivs borgmästarämbetet som det tredje viktigaste ämbetet i Serbien, efter premiärministern och presidenten.

Belgrad har 17 kommuner. Tidigare var de indelade i 10 urban- (som helt eller delvis ligger inom stadens gränser) och 7 förortskommuner, vars centrum är mindre städer. Med den nya stadgan från 2010 fick de alla lika status, med förbehållet att förortsområden (utom Surčin) har vissa autonoma befogenheter, främst relaterade till byggnation, infrastruktur och offentliga tjänster.

Etniska grupper miniatyr|Flygbild över stadsdelen Gamla stan. På bilden syns bland annat Nationalförsamlingens hus. Enligt folkräkningen från 2022 är Belgrads egentliga befolkning 1 197 114 invånare, dess sammanhängande stadsområde (inklusive de angränsande bosättningarna Borča, Kaluđerica och Surčin) 1 298 661 invånare och stadens administrativa område (ofta jämförd med storstadsområdet) 1 681 405 personer.

I Belgrad finns många etniciteter från både det forna SFR Jugoslavien och det bredare Balkanområdet:

Serber (1 449 241) Romer (23 160) Jugoslaver (10 499) Goraner (5 249) Montenegriner (5 134) Ryssar (4 659) Kroater (4 554) Makedonier (4 293) Etniska muslimer (2 718)

Under 1970- och 1980-talen åkte många studenter från främst Syrien, Iran, Jordanien och Irak för att fortsätta sina studier i teknik, farmaci och medicin. Hundratals gick även på det serbiska flygvapnets skola för att sedan bli piloter i sina hemländer.

Många människor har kommit till Belgrad som ekonomiska migranter från mindre städer och landsbygden, medan andra som flyktingar från Kroatien, Bosnien och Hercegovina och omvistade Kosovo, som ett resultat av de Jugoslaviska krigen på 1990-talet. Den senaste invandringsvågen var efter Rysslands invasion av Ukraina där tiotusentals ryssar och ukrainare registrerade sig, majoriteten i Belgrad.

När det gäller arbetskraft i Belgrad, råder det brist på cirka 20 000 chaufförer samt ungefär lika mycket inom inom hotell och restaurang. Kina, följt av Ryssland, Turkiet, Indien, Kuba, Nepal, Bangladesh och Serbiens grannländer är de länderna som dem flesta arbetskraftsinvandrare kommer ifrån.

Kultur och konst

Arkitektur Eftersom Belgrad har fått utstå mycket erövringar och krig och att den har inslag från de olika erövrarnas byggnadsstilar, har det lett till att staden har en mycket varierande arkitektur som präglas av både moderna och gamla byggnader. Detta har gett staden en exotisk och kosmopolitisk karaktär.

I till exempel Zemun finns en typisk centraleuropeisk stadsbild, medan Nya Belgrad präglas av brutalism, socialistisk realism, modernism och en rymlig stadsplanering eftersom det området började att byggas efter andra världskriget. Nya Belgrad är stadsdelen som växer mest, det är också stadens finansiella centrum. Många storföretag har bland annat sina regionala kontor där.

Den äldsta arkitekturen i Belgrad finns framför allt i parken Kalemegdan och utanför finns de äldsta bevarade byggnaderna från 1700-talet. Den äldsta bevarade byggnaden är ett hus på Cara Dušana-gatan 10 i Dorćol.

Under 1800-talet började västerländska arkitekturideal få större inflytande, vilket utvecklade Belgrad mer till en modern europeisk stad. Nyklassicism, romantik och akademisk konst präglade byggandet. Mot slutet av 1800-talet tog serbiska arkitekter över en större del av stadsutvecklingen och skapade bland annat Nationalteatern, Gamla palatset och Ärkeängeln Mikaels katedral. I början av 1900-talet uppfördes även Nationalförsamlingens hus och Nationalmuseet, med influenser från jugendstilen.