Mika Toimi Waltari (även under pseudonymerna Leo Arne, Kristian Korppi, Nauticus, Leo Rainio och M. Ritvala), född 19 september 1908 i Helsingfors, död 26 augusti 1979 i Helsingfors, var en finländsk författare. Han var gift med Marjatta Luukkonen från 1931. Han var far till Satu Waltari.

Biografi Mika Waltaris far, prästen och lektorn Toimi Waltari, dog när Waltari var fem år gammal, vilket lämnade hans mor, Olga Maria Johansson, med ansvaret att uppfostra honom och hans två bröder, Samuel och Erkki. Samuli var två år äldre än Mika och Erkki var fem år yngre.

Waltari debuterade 1926 som modernistisk lyriker. Han skrev sedan romaner och noveller med motiv från finländsk nutid, ibland med starka kriminalinslag, och fick sitt genombrott med romanen Den stora illusionen 1928. Internationellt känd blev han framförallt för sina historiska romaner, varav de mest kända är Karin Månsdotter (1942), Sinuhe egyptiern 1945, som utspelar sig på farao Echnatons tid, och Marcus romaren (1959).Bra Böckers lexikon, 1980. I Finland är han känd för sin figur kommissarie Palmu, huvudperson i tre detektivromaner och därefter en serie framgångsrika filmatiseringar från 1960-talet.

Waltari tog studentexamen vid Helsingfors Normallyceum (finska: Helsingin normaalilyseo) 1926 och blev filosofie kandidat vid Helsingfors universitet 1929. Vid sidan av sitt författarskap var han bland annat verksam som litteraturrecensent för Maaseudun Tulevaisuus 1932–1942, redaktionssekreterare för Suomen Kuvalehti 1936–1938 och anställd vid Statens informationsverk under kriget 1941–1944. Efter kriget publicerades romanen Sinuhe egyptiläinen (1945), som utspelar sig i det antika Egypten, vilken blev en internationell succé och Waltaris huvudverk. Efter Sinuhe skrev Waltari flera historiska romaner, såsom Mikael Karvajalka (1948), Mikael Hakim (1949) och Valtakunna salaisuus (1959), som berättar historien om kristendomens tidiga skeden, samt Ihmiskunnan vihlisset (1964).

Han var styrelseledamot i Finlands författareförbund 1930–1945 (vice ordförande 1938–1940) och i Finlands PEN-klubb 1932–1939. År 1957 utnämndes han till ledamot av Finlands Akademi, en hederstitel han innehade fram till sin död 1978.

Mika Waltari är en av de internationellt mest kända av Finlands författare. Hans mångsidiga författarskap har gett åtminstone 29 romaner, ett antal noveller, novell- eller sagosamlingar, poesisamlingar, skådespel, radioteater, faktatexter, översättningar och hundratals artiklar.

Hans arbeten har översatts till minst fyrtio språk. Han ligger begraven på Sandudds begravningsplats.

Rockbandet Waltari har tagit sitt namn efter Mika Waltari. Finska Litteratursällskapet delar ut Waltari-priset (finska: Waltari-palkinto) årligen åt unga författare. År 2000 grundades Mika Waltari-sällskapet. Multifunktionsutrymmet på fjärde våningen i Tölö bibliotek i Helsingfors invigdes som Mika Waltari-salen på författarens 99-årsdag den 19 september 2007. Mika Waltari-skolan grundades i Lövkoski i Borgnäs år 2014.

Utmärkelser Statens litteraturpris 1933, 1934, 1936, 1949 och 1953 Finska Litteratursällskapets pris 1930, 1938 och 1944 Bergbomska priset 1939 och 1949 Pro Finlandia-medaljen 1952 Hedersdoktor vid Åbo universitet 1970 Asteroiderna 4266 Waltari och 4512 Sinuhe är uppkallade efter honom.

Bibliografi Romaner (Suuri illusioni) (översättning Inga Enander, Wahlström & Widstrand, 1930) (Vieras mies tuli taloon) (översättning Barbro Mörne och Heidi Enckell, Schildt, 1937) (Jälkinäytös) (översättning Ragnar Ekelund, Wahlström & Widstrand, 1938) (översättning Heidi Enckell, Wahlström & Widstrand, belönad i en nordisk kriminalromantävling, 1939) (Antero ei enää palaa) (översättning Ragnar Ekelund, Geber, 1940) : kriminalroman (Komisario Palmun erehdys) (översättning Bertel Gripenberg, Wahlström & Widstrand, 1941) (Neuvostovakoilun varjossa) (översättning Marie Louise von Schantz, Fahlcrantz & Gumælius, 1942) (Ei koskaan huomispäivää!) (översättning Anna Bondestam, Wahlström & Widstrand, 1944) : historisk roman (Kaarina Maununtytär) (översättning Anna Bondestam, Wahlström & Widstrand, 1943) (Tanssi yli hautojen) (översättning O. Zweygbergk, 1945) (Sinuhe, egyptiläinen) (översättning Ole Torvalds, Schildt, 1946) (Mikael Karvajalka) (översättning Lorenz von Numers, Wahlström & Widstrand, 1949) (Mikael Hakim) (översättning Örnulf Tigerstedt, Wahlström & Widstrand, 1951) (översättning Thomas Warburton, 1953) ; En ö av is; Månlandskapet; Början till slutet; Pariserslipsen (översättning Thomas Warburton (de tre första titlarna), Anna Bondestam (de två sista titlarna), Wahlström & Widstrand, 1954) (Turms, kuolematon) (översättning Thomas Warburton, Schildt, 1956) (Feliks onnellinen) (översättning N.-B. Stormbom, Wahlström & Widstrand, 1958) (Valtakunnan salaisuus) (översättning Thomas Warburton, Wahlström & Widstrand, 1960) (Ihmiskunnan viholliset) (översättning Thomas Warburton, Wahlström & Widstrand, 1965) Poesi (dikter, tillsammans med Olavi Paavolainen) (dikter)

Novell- och sagosamlingar (noveller, utgiven under pseudonymen Kristian Korppi) (sagor) (noveller)

Pjäser (Kuriton sukupolvi) (Paracelsus Baselissa) (Noita palaa elämään)

Facklitteratur

(Totuus Virosta, Latviasta ja Liettuasta, utgiven i Malmö under pseudonymen Nauticus)

Filmmanus

Referenser Noter

Källor

Externa länkar

Kategori:Finskspråkiga författare Kategori:Finländska kriminalförfattare Kategori:Födda 1908 Kategori:Avlidna 1979 Kategori:Män Kategori:Gravsatta på Sandudds begravningsplats Kategori:Finländska författare under 1900-talet Kategori:Författare från Helsingfors Kategori:Alumner från Helsingfors universitet