1953 (MCMLIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern. Händelser Januari 1 januari – Povel Ramels första revy Akta huvet har premiär på Folkan i Stockholm Hundra år i Sverige – 1953, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999. 3 januari – Samuel Becketts pjäs "I väntan på Godot" har premiär i Paris 20:e århundrades När Var Hur – 1953, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999. 7 januari – Harry S. Truman tillkännager att man i USA håller på att utveckla vätebomben. 8 januari Godset Harpsund i Södermanland doneras av korkfabrikören Carl August Wicander som rekreationsbostad för Sveriges statsminister . 8 personer, varav 6 svenskar, omkommer då det svenska tankfartyget Avanti bryts i tre delar utanför Japans kust Faktakalendern 1996, Semic, 1995. 9 januari – 249 personer omkommer då en sydkoreansk färja förliser utanför Pusan . 13 januari – Josip Broz Tito väljs till Jugoslaviens president. 20 januari Dwight D. Eisenhower tillträder som USA:s 34:e president.. Han blir därmed den förste republikanen i Vita Huset sedan 1933. Den unge Kalifornienpolitikern Richard M. Nixon tillträder som USA:s nye vicepresident. 31 januari – 133 personer omkommer då färjan MV Princess Victoria sjunker på Irländska sjön .
Februari miniatyr|höger|280px|Stormfloden i Nordsjön 1953. 1 februari En översvämningskatastrof drabbar Nederländerna då vallarna mot Nordsjön brustit och 100 000 personer blir hemlösa . Översvämningarna kräver drygt 2 100 dödsoffer, och människor måste räddas med båt och helikopter 100 år med Aftonbladet – 1953, 1999. Jacques Tatis film Semestersabotören har premiär i Paris . Dick Helander blir biskop i Strängnäs 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 168 – Teaterepokern Anders de Wahl. 9 februari – Ingmar Bergmans film Sommaren med Monika efter Per Anders Fogelströms roman har premiär på Spegeln i Stockholm. Harriet Andersson och Lars Ekborg spelar filmens unga par, och flera scener anses vågade Sverige 1900-talet – 1953, NE, Bra Böcker, 2000. 13 februari – Nordiska rådet, bestående av Sverige, Norge, Danmark och Island, håller sitt första möte i Köpenhamn.
Mars
1 mars – Nils "Mora-Nisse" Karlsson vinner Vasaloppet för nionde och sista gången . 5 mars – Josef Stalin dör i sviterna av en hjärnblödning . 6 mars – Josef Stalin efterträds av Georgij Malenkov, Nikolaj Bulganin och Nikita Chrusjtjov som Sovjetunionens ledare . 13 mars – Kurt Haijbys dom fastställs slutligen av Svea hovrätt till sex års straffarbete. 15 mars – I Bern blir Sverige för första gången världsmästare i ishockey . 28 mars – Sara Lidman debuterar med romanen Tjärdalen .
April 1 april – Sveriges första manliga sjuksköterska, Allan Härsing, utexamineras i Stockholm . 4 april – 92 personer omkommer då turkiska ubåten TCG Dumlupınar går under vid Dardanellerna efter kollision med svenska M/V Naboland . 7 april – FN:s generalförsamling väljer 47-årige Dag Hammarskjöld till generalsekreterare efter Trygve Lie . 11 april – 35-årige Sixten Ehrling utses till förste hovkapellmästare i Sverige . 16 april – USA:s president Dwight D. Eisenhower håller talet "Chance for Peace" till National Association of Newspaper Editors. 25 april – Francis Crick och James D. Watson publicerar sin beskrivning av DNA-strukturen.
Maj
1 maj – Med anledning av prisökningen i Sverige höjs folkpensionen med 25 % så att en ensam pensionär får 1 750 kronor om året . 27 maj – Lagen om obligatorisk sjukförsäkring antas av Sveriges riksdag, efter att reformen skjutits upp två gånger sedan principbeslutet togs 1946 . 29 maj – Nyzeeländaren Sir Edmund Hillary och nepalesen Tenzing Norgay blir de första människorna att nå Mount Everests topp, 8 840 meter över havet .
Juni 280px|miniatyr|höger|Uppror i Östtyskland. 2 juni – Elizabeth II kröns till regent av Storbritannien i Westminster, London 5 juni – Kung Fredrik IX undertecknar Danmarks nya konstitution, vilken bland annat innebär tvåkammarparlamentets avskaffande och att rösträttsåldern sänks från 25 till 23 år . 17–18 juni – En byggnadsarbetarstrejk som utvidgas till ett allmänt uppror i Östtyskland med demonstrationer och protester slås ner av sovjetiska soldater . Flera dödade och skadade . 20 juni – Trots protester från hela världen avrättar USA makarna Ethel och Julius Rosenberg, som på svaga grunder dömts för spioneri åt Sovjetunionen . 28 juni – I en slakterianläggning i Alvesta påträffas smittkällan till den paratyfusepidemi som härjar i Sverige .
Juli 1 juli – Coca-Cola börjar tillverkas på licens i Sverige då förbudet upphör efter att fosforsyran tidigare ansetts farlig . 4-5 juli – Ljungby drabbas av en stadsbrand och flera kvarter i centrum brinner ner. 18 juli – 1 700 personer omkommer och 7 000 skadas vid översvämningar på ön Honshu i Japan Faktakalendern 2006, Semic, 2005. 27 juli – Koreakriget tar slut i och med att USA, Kina, Nordkorea och Sydkorea undertecknar en överenskommelse om vapenstillestånd i Panmunjom och fastställer en demarkationslinje som sammanfaller med fronten som den var i maj 1951 , och en demilitariserad zon skapas . USA hade under konfliktens sista år 300 000 soldater närvarande, och över 36 000 amerikanska soldater har dödats i strid .
Augusti 8 augusti – I USA blir Franklin "Bud" Held först i världen med att kasta spjutet 80 meter med nya världsrekordet 80,41 . 14 augusti – Andra delen av Kinsey-rapporterna, "Kvinnans sexuella beteende", presenteras i USA och blir snabbt en storsäljare . 17 augusti – Dick Helander, som just tillträtt biskopsstolen i Strängnäs, åtalas för att ha skrivit anonyma smädelsebrev om sina medtävlare i biskopsvalet . 20 augusti – Sovjetunionen spränger sin första vätebomb, mindre än ett år efter att USA sprängt en vätebomb . 30 augusti – Den svåraste polioepidemin i Sverige sedan 1912 har hittills krävt 40 dödsoffer .
September 2 september – Rivningarna inför byggandet av Hötorgscity i Stockholm inleds för att, enligt 1952 års stadsplan, beredda plats åt fem höghus och detta är startskottet för den hårdhänta så kallade cityomvandlingen i huvudstaden. 8 september – Sveriges första motorväg, mellan Malmö och Lund, invigs . Vägen är fyrfilig och 22 meter bred. Hastighetsbegränsning saknas men vägen anses ofarlig då kurvor, backar och korsningar saknas . Inviger gör prins Bertil. 13 september – Nikita Chrustjov blir generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistparti . 16 september – Forum invigs i Uppsala och är Sveriges första moderna varuhus Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000.
Oktober 14 oktober – Nordatlantiska rådet tar fram Natos flagga. 16 oktober – I ett svenskt rättsfall där "rättsröta" misstänks döms rådman Folke Lundquist till straffarbete för trolöshet, ocker och bedrägeri . 25 oktober – Svenske testflygaren Bengt Olow passerar som första svensk ljudvallen med SAAB:s A 32 "Lansen" .
November 21 november – Från naturhistoriska museet i London meddelas att Piltdownmannens skalle, som upptäcktes 1912, konstaterats vara en bluff. 25 november England förlorar med 3-6 hemma mot Ungern och förlorar därmed för första gången en hemmalandskamp i fotboll mot kontinentaleuropeiskt motstånd . Den svenska riksdagen tillsätter en utredning om övergång till högertrafik i Sverige .
December December – Herrtidningen Playboy utkommer med sitt första nummer. 11 december – Den svenskbyggda matematikmaskinen BESK (binär elektronisk sekvens-kalkylator) demonstreras på KTH och är under en tid världens snabbaste dator. 22 december – Den nyutnämnde Strängnäsbiskopen Dick Helander döms mot sitt nekande till avsättning för att ha skrivit ärekränkande anonyma brev . 24 december – 155 personer omkommer och flera saknas då ett tåg störtar genom en bro i Nya Zeeland.
Okänt datum 600 personer omkommer och 10 000 blir hemlösa vid en jordbävning på Joniska öarna Svenska charterresor med flyg till Mallorca inleds. Det svenska Telegrafverket byter namn till Televerket. De klassiska svenska orange-gula rälsbussarna börjar tillverkas. Danny Kaye utses till Unicef:s första goodwillambassadör. I Sverige utfärdar Skolöverstyrelsen anvisningar om skolpolisverksamhet i Sverige. Sedan den svenska regeringen har gjort all högskoleutbildning avgiftsfri hamnar Handelshögskolan i Stockholm i ekonomisk kris, men räddas genom en donation av familjen Wallenberg.
Födda Första kvartalet
Januari 5 januari Pamela Sue Martin, amerikansk skådespelare. Dwight Muhammad Qawi, amerikansk boxare. (död 2025) 6 januari – Malcolm Young, brittisk musiker, gitarrist i AC/DC. (död 2017) 7 januari – Flor Contemplacion, filippinskt hembiträde. (död 1995) 9 januari – Bill Graves, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kansas 1995–2003. 15 januari Reine Brynolfsson, svensk skådespelare. Malou von Sivers, svensk journalist och programledare. 18 januari Dag Malmberg, svensk regissör och skådespelare. Gunnar Wetterberg, svensk historiker och författare. 20 januari – Jeffrey Epstein, amerikansk finansman och dömd sexualförbrytare. (död 2019) 21 januari – Paul Allen, en av grundarna av Microsoft. (död 2018) 22 januari – Steve Chabot, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009 och 2011–2023. 24 januari – Anders Beckman, svensk skådespelare. 26 januari – Anders Fogh Rasmussen, dansk politiker, statsminister 2001–2009. 29 januari – Richard Younger-Ross, brittisk parlamentsledamot för liberaldemokraterna. 31 januari – Sergej Ivanov, rysk politiker.
Februari 3 februari – Tove Granditsky, svensk skådespelare. 4 februari – Li Brådhe, svensk skådespelare. 7 februari – Astrid Assefa, svensk-etiopisk skådespelare, sångerska, teaterregissör och teaterchef. 8 februari – Mary Steenburgen, amerikansk skådespelare. 9 februari – Ciarán Hinds, brittisk skådespelare. 10 februari – John Shirley, amerikansk science fiction-författare. 11 februari – Jeb Bush, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1999–2007. 12 februari – Peter Andersson, svensk skådespelare. 15 februari Gregory Campbell, nordirländsk politiker (Democratic Unionist Party), parlamentsledamot från 2001. Derek Conway, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet 1983–1987 och 2001–2010. 23 februari – Kjell Bergqvist, svensk skådespelare. 25 februari – José María Aznar, spansk politiker, premiärminister 1996–2004.
Mars 1 mars – Chuck Zito, amerikansk skådespelare, och före detta livvakt åt Hells Angels. 3 mars – Christer Lindarw, svensk dragshowartist. 4 mars Kay Lenz, amerikansk skådespelare. Chris Smith, amerikansk politiker, kongressledamot 1981-. 5 mars – Katarina Frostenson, svensk lyriker. 6 mars Jan Kjærstad, norsk författare. Wolfgang Grams, medlem av Röda armé-fraktionen. (död 1993) 7 mars – Bengt Steneby, svensk arkitekt uppfinnare fotograf. 8 mars – Vasundhara Raje, indisk politiker. 10 mars Christer Fant, svensk skådespelare. Paul Haggis, kanadensisk regissör, manusförfattare och filmproducent. 12 mars – Ron Jeremy, amerikansk porrskådespelare. 15 mars Arta Dade, utrikesministern i Albanien 2001–2002. Mark Thatcher, brittisk affärsman. Kumba Yalá, bissauguineansk politiker, Guinea-Bissaus president 2000–2003. (död 2014) 16 mars Isabelle Huppert, fransk skådespelare. Lars Bäckström, svensk vänsterpartistisk politiker. Christer G. Wennerholm, svensk moderat politiker. (död 2023) 20 mars – Keith Self, amerikansk republikansk politiker. 23 mars – Geoffrey Clifton-Brown, brittisk parlamentsledamot för de konservativa från 1992. 24 mars – Claes Hultling, svensk rehabiliteringsläkare. 27 mars – Annemarie Moser-Pröll, österrikisk alpin skidåkare. 28 mars Melchior Ndadaye, burundisk politiker, Burundis president 1993. (död 1993) Nydia Velázquez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–.
Andra kvartalet
April 2 april Krzysztof Krauze, polsk regissör. (död 2014) Ulla-Carin Lindquist, svensk journalist. (död 2004) Eilert Pilarm, svensk musiker.