Schupo

Schupo är en i dagligt tal inte längre använd tysk förkortning för Schutzpolizei, ordningspolis. Denna artikel behandlar Schutzpolizei des Reiches, Nazitysklands ordningsstatspolis, som sorterade under Orpo (Ordnungspolizei). SchuPo verkade huvudsakligen i medelstora och större städer. Till SchuPo hörde den patrullerande polisen, den kasernerade polisen, trafikpolisen, polisrytteriet, sjöpolisen och polisflyget.

Statliga polisförvaltningar I de städer som föll under SchuPos ansvarsområde utövades både kretspolismyndigheten och den lokala polismyndigheten av den lokala statliga polisförvaltningen som ansvarade för Schupo, Kripo och Verwaltungspolizei.The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 12.

Stad Statlig polisförvaltning Polismyndighetschef Liten stad Polizeiamt Det lokala lantrådet (kretslandshövdingen) var polismyndighetschef. Under honom lydde en polischef, som var en polisförvaltningstjänsteman med grad som Polizeirat eller Polizeioberinspektor. Liten stad Polizeiamt Saknade egen myndighetschef; var underställd myndighetschefen vid en närliggande polisförvaltning. Under honom lydde en polischef, som var en polisförvaltningstjänsteman med Polizeirats grad. Mellanstor stad Polizeidirektion En polisförvaltningstjänsteman med Polizeidirektors grad. Stor stad PolizeipräsidiumEn polisförvaltningstjänsteman med Polizeipräsidenst grad.

Lokal polisorganisation Inom varje statlig polisförvaltning fanns det ett ordningspoliskommando, (Kommando der Schutzpolizei) under en Kommandeur der Schutzpolizei (KdSch).

I kommandostaben fanns följande sektioner.The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 17, 20.

Adjutantur - central expedition Abt. la - planering, utbildning, insatser Abt. Ib - materiel och underhållstjänst Abt Ic - säkerhets- och underrättelsetjänst Abt. II - personal Abt. Registratur - registrator och arkiv Abt.K - fordonstjänst Abt. LS - civilförsvar Abt. Feuerschutzpolizei - yrkesbrandkårer Abt. N - sambandstjänst Abt. SAN - sjukvårdstjänst Abt. WE - världsåskådlig fostran (dvs. nazistpropaganda) Abt. IV - kassa, bokföring, byggnader, förläggningar

Tjänstegrenar Patrullerande polisen Under kommandostaben fanns en territoriell organisation för den patrullerande polisen (Einzeldienst) bestående av polisgrupper, polisavsnitt och vaktdistrikt (polisstationer).The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 20.

Polizeirevier = vaktdistrikt (20 - 40 polismän, med en befolkning om 20-30 000 personer). Polizeiabschnitt = polisavsnitt (fem eller flera vaktdistrikt). Polizeigruppe = polisgrupp (tre-fem polisavsnitt; endast i Berlin, Wien och Hamburg).

Kasernerade polisen Den kasernerade polisen, Kasernierte polizei, var en föregångare till dagens tyska Bereitschaftspolizei. De fanns i vanligen kompanistora förband (Hundertschaften) i de större städerna. De fungerade som rörlig reserv för den patrullerande polisen. Under kriget bildade den kasernerade polisen kärnan i ordningspolisens fältförband (regementen och bataljoner) som uppsattes för tjänstgöring i de ockuperade länderna och i arméns etappområden.U.S. War Department Technical Manual, TM-E 30-451: Handbook on German Military Forces, s. 202.

Piketpolis (Motorisierte Uberfallkommandos) i ständig beredskap fanns vid varje ordningspoliskommando. De var utrustade med lätta kulsprutebeväpnade pansarbilar. Under kriget tjänstgjorde de även i det ockuperade Västeuropa, där de användes för att slå ned antityska demonstrationer, och i Slovenien för att hålla alpvägarna öppna och bekämpa motståndsrörelsen.The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 23.

Under kriget tillkom polisiära bevakningsbataljoner, Polizei-Wachbataillone, vilka bestod av inkallad personal i femtioårsåldern, som var för gamla för att inkallas till Wehrmacht, men fortfarande tjänstepliktiga i hemorten. Varje bataljon bestod av 350-500 man och det fanns 3-4 bataljoner i varje militärområde (Wehrkreis). De var beväpnade med gevär och ett fåtal lätta kulsprutor. Huvuduppgiften var ordningshållning och trafikreglering i samband med civilförsvarsinsatser i orter som utsattes för allierade bombanfall.The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 21.

Trafikpolisen Femtioen särskilda trafikpolisenheter (Motorisierte Verkehrsbereitschaften) bildades 1937 för att sköta trafikövervakningen i de större städerna. Nazitysklands utvidgning ledde sedan till att fler sådana enheter tillkom i de införlivade områdena. Trafikpolisen var utrustade med patrullbildar, patrullmotorcyklar och ledningsfordon. I städer med över 200 000 invånare fanns det även särskilda olycksfallskommandon (Verkehrsunfallbereitschaften) utrustade med specialfordon för trafikolycksfall. 1941 bildades ett Motorisierte Verkehrskompanie z.b.V. vars uppgift var att se till att de krigstida biltrafikbestämmelserna efterlevdes, dvs. körtillstånd, ransoneringar och annat. Dess fem plutoner var verksamma i hela riket.

Sjöpolisen Wasserschutzpolizei (SW) war en sjöpolis med ansvar för de inrikes vattenvägarna och kustsjöfarten. Den fungerade även som hamnpolis. SW hade sitt ursprung i Reichswasserschutz och absorberade 1937 sjöfartspolisen (Schiffartzpolizei) och hamnpolisen.Gordon Williamson, World War II German Police Units (2006), sid. 19 SW utgjorde en egen tjänstegren (Sonderdienstzweig) av SchuPo. Under kriget bildade personal kommenderad från SW grunden för marinens krigspolis, Marineküstenpolizei.

Den lokala SW i Berlin var underställd polispresidenten i Berlin som ett eget polisavsnitt, SW-Abschnitt Berlin. Polisavsnittet bestod av två SW-Reviere (vaktdistrikt), två direkt under avsnittet lydande sjöpolisstationer (SW-Wachen) och två direktunderställda sjöpolisposteringar (SW-Posten).

Polisrytteriet Polisrytteriet fanns antingen som avdelta enheter eller ingående i enheter som även bestod av fotpatruller. Den grundläggande enheten var Polizei-Reiterstaffeln (ryttartroppar). I Berlin, Königsberg, Stettin, Breslau och Gleiwits fanns det 1938 avdelt polisrytteri om vardera tre troppar. I övriga städer med polisrytteri ingick ryttartropparna i kombinerade enheter. Under kriget ingick polisrytteriförband av bataljons- och regementsstorlek i ordningspolisens fältförband.The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 22.

Polisens signalväsende Polizei-Nachrichtenstaffeln var den lokala komponenten i polisens signalväsende med dygnetruntberedskap. Som signalmedel användes både radio, telefoni och telex på egna linjer skilda från de allmänna. Efter vägarna och i de större städerna fanns mobila radiostationer, tillhörande särskilda Nachrichtenbereitschaften. Under kriget ingick polissignalkompanier i ordningspolisens fältförband.

Polisflyget Sedan första världskriget hade det funnits ett polisflyg i Tyskland. Dess uppgift var gränsövervakning, väg- och sjötrafikövervakning, skogsbrandflyg, kurirflyg samt sambandsflyg. 1940 fanns det en polisflygavdelning (Polizeifliegerabteilung) med nio flygplan, av vilka de flesta fanns i Berlin eller i Polen. Polisflygavdelningen överfördes i juli 1942 till Luftwaffe, och ombildades till Fliegergeschwader z.b.V. 7.http://www.wiki.luftwaffedata.co.uk/wiki/index.php?title=Fliegergeschwader_z.b.V._7 2011-02-18.

Personal Anställning och utbildning Polismän För att bli anställd som polisaspirant krävdes före kriget:The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 101.

Tyskt medborgarskap Straffrihet Inte kortare än 170 cm Genomförd värnplikt som gruppchef eller fyra års anställning vid SS-Verfügungstruppe. Ålder 20-25 år. Ogift Godkända fysiska och mentala prov. Ett idrottsmärke var en merit. Medlemskap i nazistpartiet. SS-kvalifikationer, dvs. godkänd läkarundersökning av en SS-läkare samt godkänd arisk härstamning genom släktforskning genomförd av SS, intelligens- och allmänbildningstest.

Polismansutbildningen gavs vid särskilda polisutbildningskompanier.<ref>Ibidem</ref>

Polisofficerare Polisofficerare rekryterades huvudsakligen från SS egna officersskolor i Bad Tölz, Braunschweig och Klagenfurt. För övriga officersaspiranter fanns samma grundläggande krav som för polismännen. Dessutom måste de ha avlagt studentexamen och blivit antagna som SS-aspiranter. Polisofficersutbildningen gavs vid polisofficersskolorna i Berlin-Köpenick och i Fürstenfeldbruck.The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 102.

Anställningsvillkor Befordran För polismännen ägde befordran rum genom reglerad befordringsgång. En Wachtmeister blev Oberwachtmeister tidigast efter sex års och Revieroberwachtmeister efter sju års anställning. Efter tolv års anställning erhölls ordinarie tjänst i graden Hauptwachtmeister. Efter 16 års anställning kunde urvalsbefordran till Meister äga rum. Som Meister kunde efter genomgången befälsskola urvalsbefordran ske till Revierleutnant och senare Revieroberleutnant. Som sådan kunde man efter fem år i graden och lägst 50 levnadsår bli Revierhauptmann.The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 101-102.

Befordran för officerare var beroende av skicklighet och tjänsteålder. För att bli Hauptmann krävdes en skriftlig tjänsteexamen. Befordran till Major'' krävde genomgången tre månaders befordringskurs vid en polisofficersskola. En särskild skola för ordningspolisens generalstabsutbildning fanns i Dresden.

Grader och löner Lönegrad Årslön 1938 Reichsmark (RM) (grundlön utan tillägg) Unterführer Führer Motsvarande grad i SS (Armén) Andrew Mollo, Uniforms of the SS, vol. 5: "Sicherheitsdienst und Sicherheitspolizei 1931-1945" (London: Windrow & Green, 1992), s. 51 A8c5 1536 Rottwachtmeister SS-Rottenführer (Obergefreiter) A8c4 1920 Wachtmeister SS-Unterscharführer (Unteroffizier) A8c3 2040 Oberwachtmeister SS-Scharführer (Unterfeldwebel) A8c2 2160-2340 Revieroberwachtmeister SS-Oberscharführer (Feldwebel) A8a 2 000-3 000 Hauptwachtmeister SS-Hauptscharführer (Oberfeldwebel) A7a 2 350-3 500 Meister SS-Sturmscharführer (Stabsfeldwebel) A5b 2 300-4 200 Obermeister senare Revierleutnant SS-Untersturmführer (Leutnant) A4e 2 800-4 600 Leutnant SS-Untersturmführer (Leutnant) A4e 2 800-4 600 Oberleutnant SS-Obersturmführer (Oberleutnant) A4c2 2 800-5000 Inspektor senare Revieroberleutnant SS-Obersturmführer (Oberleutnant) A4c1 2 800-5 300 Revierhauptmann SS-Hauptsturmführer (Hauptmann)A3b 4 800-7 000 Hauptmann SS-Hauptsturmführer (Hauptmann) A2c2 4 800-8 400 Major 50px SS-Sturmbannführer (Major) A2b 7 000-9 700 Oberstleutnant 50px SS-Obersturmbannführer (Oberstleutnant) A1a 8 400-12 600 Oberst 50px SS-Standartenführer (Oberst) B7a 16 000 Generalmajor 50px SS-Brigadeführer (Generalmajor) B4 19 000 Generalleutnant 50px SS-Gruppenführer (Generalleutnant) B3a 24 000 General 50px SS-Obergruppenführer (General) Källa:The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 101, 103. Medellönen för en industriarbetare var 1939 1 459 RM per år.http://www.lexikon-der-wehrmacht.de/Soldat/Besoldung.htm Medellönen för en privatanställd tjänsteman var 1939 2 772 RM per år.Ibidem

Referenser

Se även

Schupo

Källa och licens