Julia Volodymyrivna Tymosjenko (ukrainska: Юлія Володимирівна Тимошенко, Julija Volodymyrivna Tymosjenko), född Grigyan den 27 november 1960 i Dnepropetrovsk, Ukrainska SSR, Sovjetunionen,Gunnar Johansson. "Revolutionsdrottningen", Expressen, 15 maj 2005. är en ukrainsk oligark och politiker.

Julia Tymosjenko var premiärminister i Ukraina perioden 18 december 2007 – 4 mars 2010 och var även premiärminister mellan 24 januari och 8 september 2005. Tymosjenko är den första kvinnan i Ukraina att inneha positionen.

Den 11 oktober 2011 dömdes Julia Tymosjenko till sju års fängelse för maktmissbruk efter att ha skrivit under ett gaskontrakt med Ryssland under sin tid som premiärminister. Hennes då främste politiske motståndare Viktor Janukovytj beskylls av vissa västpolitiker för att ligga bakom åtalet mot Tymosjenko. Den 22 februari 2014 släpptes hon fri i samband med att Janukovytj avsattes.http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18418091.ab

Biografi Tidigt liv Julia Tymosjenko föddes i staden Dnepropetrovsk i det centrala Ukrainska SSR (dagens Dnipro, Ukraina) i en ryskspråkig familj. Fadern Vladimir Abramovitj Hrihjan var av lettisk härkomst trots sitt armeniska namn och modern Ljudmila Nikolajevna Telehina var ukrainska. Fadern lämnade familjen då hon var tre år, varefter hon började använda sin mors namn, Telehina (ryska: Телегина).http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-skapades-varumarket-julia-tymosjenko År 1984 tog hon ekonomiexamen vid universitetet i Dnepropetrovsk, och gick därefter vidare och skrev en doktorsavhandling i ekonomi. Efter arbete som ekonom vid maskinfabriken Lenin i Dnepropetrovsk kom hon via videobranschen till gasindustrin. Tillsammans med sin make engagerade Tymosjenko sig i mitten av 1990-talet i energibranschen med ett företag som försåg jordbrukare med bensin. Därefter blev hon chef för Unified Energy Systems of Ukraine (ukrainska: Єдині енергетичні системи України), som sålde rysk gas till 2 000 ukrainska företag.Jan Blomgren. "Hon är folkligt populär, handlingskraftig, elegant - och efterlyst i Ryssland", Svenska Dagbladet, 4 februari 2005, sidan 20.

Politisk karriär mini|höger|Tymosjenko i början av sin politiska karriär utan den karaktäristiska flätan. mini|höger|Tymosjenko i november 2009 med håret i en flätkrans. Julia Tymosjenko var tillsammans med den tidigare premiärministern Pavlo Lazarenko misstänkt för inblandning i mord på en politiker, hon skulle enligt anklagelserna ha betalat för att få affärsmannen och parlamentarikern Jevgen Sjtjerban mördad 1996.Tymosjenko mordanklagad - SvD 18 januari 2013Tymosjenko anklagas för medhjälp till mord - europaportalen.se 11 maj 2012 År 2002 greps i stället åtta män och åtalades för mordet, samtliga dömdes. Lazarenko dömdes år 2006 för penningtvätt i USA.

Tymosjenko gav sig in i rikspolitiken 1997 och kom snabbt in i parlamentet, Verchovna Rada. I samband med det gick hon över till att tala ukrainska istället för ryska i offentliga sammanhang.Nevéus, Ingmar. Så skapades varumärket Julia Tymosjenko. Dagens Nyheter, 2010-02-06. År 1998 blev hon ordförande i parlamentets budgetkommitté; mellan 1999 och 2001 var hon vice premiärminister med ansvar för energiförsörjningen – regeringschef var Viktor Jusjtjenko. Tymosjenko drev då igenom beslutet att beskatta energiproducenternas vinster, vilket givit den ukrainska staten väsentliga inkomster.

I januari 2001 avskedades Tymosjenko av president Leonid Kutjma sedan hon åtalats för förfalskning och gassmuggling, något som skulle ha skett under hennes tid som chef för gasföretaget Unified Energy Systems of Ukraine.Ukrainsk toppminister avskedad", Tidningarnas Telegrambyrå, 19 januari 2001 I september 2003 hävdade Ukrainas riksåklagare att gasföretaget under hennes ledning utbetalat motsvarande 728 miljoner kronor i mutor, bland annat till dåvarande premiärminister Pavlo Lazarenko."Ännu en mutskandal skakar Ukraina", Helsingborgs Dagblad, 5 september 2003, sidan 12.

Tymosjenko har också kallats till förhör i Ryssland av den militära åklagarmyndigheten där, för frågor angående mutor till anställda vid det ryska försvarsdepartementet 1996–1998."Ryssland vill åtala oppositionsledare", Dagens Nyheter 22 september 2004 De ryska myndigheterna utfärdade en internationell arresteringsorder för Tymosjenko. I december 2005 lade den ryska åklagarmyndigheten ned utredningen."Utredning om Ukrainas förra premiärminister nedlagd", Tidningarnas Telegrambyrå, 26 december 2005.

Tymosjenko blev snart en av frontfigurerna för den ukrainska oppositionen. Hon gick hårt åt den sittande presidenten Kutjma som bland annat anklagades för korruption och för inblandning i mordet på Georgij Gongadze, en regeringskritisk journalist som kidnappades och mördades i slutet av 2000. Därefter förde hon ihop en rad små partier i Julia Tymosjenkos block (Блок Юлії Тимошенко), som i parlamentsvalet 2002 fick 7,2 % av rösterna.

I samband med det kaotiska presidentvalet i slutet av 2004 klev Tymosjenko under den "orangefärgade revolutionen" fram som den främsta agitatorn, den som ingöt mod i demonstranterna samt förmådde polis och militär att stå passiva. I Jusjtjenko-vänlig media kallades hon bland annat "den orangefärgade revolutionens Jeanne d'Arc".

Efter att Viktor Jusjtjenko slutligen segrat i presidentvalet utnämndes Tymosjenko i februari 2005 till ny premiärminister.Joanna Kurosz. "Kontroversiell mångmiljonärska premiärminister", Sydsvenska Dagbladet, 5 februari 2005, sidan 22. Efter utnämningen lovade hon att inleda en granskning av hur privatiseringen av företag gått till under Kutjmas presidenttid."Privatiseringar ses över i Ukraina", Hallands Nyheter, 17 februari 2005, sidan 26.

Tymosjenko och hennes regering tvingades att avgå av president Viktor Jusjtjenko den 8 september samma år. Presidenten hävdade att det rådde alltför stora motsättningar inom regeringen.Joanna Kurosz. "Ukrainas president avskedade regeringen", Göteborgs-Posten, 9 september 2005, sidan 23. Tymosjenko ersattes av Jurij Jechanurov. I valkampanjen 2005 uttalade Tymosjenko att hon avsåg arbeta för att stärka pressens fria ställning och domstolarnas oavhängighet från den politiska makten. Vidare har Tymosjenko förespråkat en långtgående EU-anpassning av Ukrainas lagstiftning. Under juni 2006 försökte hon återfå posten som premiärminister, men sedan socialisterna bytt sida kom detta i stället på Viktor Janukovytj den 3 augusti.

Inför parlamentsvalet den 30 september 2007 ingick Julia Tymosjenkos block en allians med ett annat block, det så kallade ”orangea” valblocket "Vårt Ukraina – Folkets självförsvar" (Наша Україна – Народна Самооборона) och dess ledare Jurij Lutsenko, och klargjorde att de skulle bilda allians om de lyckades få majoritet i parlamentet. Efter en utdragen rösträkning presenterades valresultatet först den 5 oktober med resultatet att Julia Tymosjenkos block fått 30,71 % av rösterna, vilket motsvarar 156 mandat i Ukrainas parlamentet, Verchovna Rada. Tillsammans med "Vårt Ukraina – Folkets självförsvar" fick de därmed få en knapp majoritet i parlamentet med 228 av 450 mandat.Ukrainas centrala valkommissions hemsida. Efter månader av förhandlingar tillträdde Tymosjenko som premiärminister i december 2007.

Presidentvalet i Ukraina 2010

Tymosjenko förlorade Presidentvalet i Ukraina 2010 mot den tidigare premiärministern Viktor Janukovytj som i andra valomgången fick 48,95 procent av rösterna mot 45,47 procent för Tymosjenko.Janukovytj förklaras som segrare i Ukraina - svt.se 10 februari 2010 Janukovytj vann valet med nästan 3,5 procentenheters marginal, vilket motsvarar 887 909 röster. Den centrala valkommissionen förklarade 14 februari Janukovytj vald president av Ukraina. Kommissionens ordförande Volodimir Sjapoval bekräftade resultatet som visar att Janukovitj besegrat Tymosjenko.Janukovitj förklarad segrare i Ukraina - DN.se 14 januari 2010

Tymosjenkos anklagelser om valfusk och falska vallöften Båda parter anklagade varandra för valfusk bland annat genom att skjutsa folk till vallokalerna och "hjälpa" ovanligt många att rösta i sina hem.Janukovytjs ledning minskar - SvD 8 februari 2010 Den ukrainska valkommissionen och den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSEs valobservatörer på plats rapporterade att de inte hade belägg för att Janukovitj segrat med hjälp av valfusk. Det rapporterades en del fusk från några observatörer, men inte i en skala som verkade planerat från högsta ort eller som påverkade valresultatet.Janukovytj tvingas kompromissa - DN.se 2010-02-10Janukovytj på väg mot valseger SVT-play 8 januari 2010 OSSE berömde dessutom valet som en "imponerande uppvisning i demokrati" och uppmanade landets politiska ledare att "lyssna till folkets dom" - så nära en uppmaning till Tymosjenko att erkänna sig besegrad som det går att komma.Påstått valfusk i Ukraina - svt.se 9 februari 2010 Nato, EU och USA var alla snabba att gratulera Janukovytj till segern, först ut bland EU-ledarna att gratulera Janukovytj var Frankrikes president Nicolas Sarkozy, som i fyra dagar efter valet kallade valet "en seger för den ukrainska demokratin". USA:s president Barack Obama lovordade samma dag valet i Ukraina och önskade Janukovytj framgång. Från Ryssland kom välgångsönskningarna redan två dagar efter valet.

Trots detta vägrade Tymosjenko att erkänna sig besegrad.Janukovytj får omvärldens stöd - svt.se 12 februari 2010 Hon tänkte inte avgå som premiärminister och vägrade att erkänna den nyvalda presidenten Janukovytj då hon ansåg att han hade lurat väljarna med vallöften om sociala reformer. Hon riskerade att skapa ett politiskt kaos i Ukraina. Så länge en politisk maktstrid rasade avstod Internationella valutafonden från att betala ut nödvändiga lån till Ukraina.Tymosjenko orsakar kaos i Ukraina - svt.se 11 februari 2010

Det förväntades att Tymosjenko trots allt ville erkänna presidentvalet. Det kom därför som en överraskning att hon en knapp vecka efter presidentvalet bröt tystnaden, och i ett tv-tal förklarade att hon inte accepterade det officiella valresultatet utan ville överklaga det i domstol.Tymosjenko utmanar valresultatet i Ukraina - DN.se 2010-02-13 Ukrainska domstolar behandlade Tymosjenkos klagomål beträffande oegentligheter i rösträkningen. Vice chefen för Regionernas parti Boris Kolesnikov uppgav att domstolarna hade behandlat 24 käromål av Julia Tymosjenkos block och gett avslag på dem alla. Parlamentet röstade ja till att Janukovytj kunde tillträda presidentposten, 238 parlamentsledamöter röstade ja till en tillträdesceremoni den 25 februari, förslaget krävde 226 röster för att gå igenom. Julia Tymosjenkos block röstade inte.Grön ljus för Janukovytj - svt.se 16 februari 2010 Det kom därför som en överraskning att en ukrainsk domstol dagen efter, den 17 februari, tillfälligt upphävde valresultatet. Däremot tog domstolen inte ställning till om Janukovytj kunde tillträda presidentposten som planerat. I väntan på att domstolen skulle studera de uppgifter om valfusk som Tymosjenko lagt fram upphävdes valkommissionens officiella resultatbesked att Janukovytj vann i tre dagar.

Tymosjenko vägrade (2017) att erkänna sig besegrad.i Ukraina upphävs tillfälligt - svt.se 17 februari 2010 Hon hävdade fortfarande att valfusk förekom vid hundratals vallokaler och att OSSE-observatörer kunde vittna om detta. Utländska observatörer ansåg att valet den 7 februari av allt att döma gick rätt till och OSSE:s företrädare har med kraft avfärdat Tymosjenkos påståenden.Ukrainskt valresultat stoppat - DN.se 2010-02-17

Janukovytjs installation och regeringsbildning Janukovytj övertog presidentposten från Viktor Jusjtjenko 23 februari 2010.Ny Viktor vid makten i Ukraina - DN 8 februari 2010 Tymosjenko var fortfarande premiärminister, men med en bräcklig majoritet i parlamentet.