thumb|Gycklarna i Årsta centrum i Stockholm.
Bror Hjalmar Marklund, född 3 december 1907 i Husum, Grundsunda församling i Västernorrlands län, död 18 juli 1977 i Katarina församling i Stockholm, var en svensk skulptör.
Biografi Bror Marklund blev tidigt föräldralös, och fick utbildning till snickare i Umeå. År 1926 blev han ornamentbildhuggare i Stockholm, och 1928 elev till Carl Milles och Nils Sjögren vid Konstakademien, där han påverkades av Aristide Maillol och Despiaus. Mellan 1934 och 1936 reste han i Italien och Frankrike som stipendiat. I Paris tecknade han vid Maison Watteau och Académie Colarossi. Modernismen hade nått avsevärt längre i Frankrike och Bror Marklund tog särskilt intryck av Ossip Zadkine och Henri Laurens. Andra som lämnade spår i hans konst var Pablo Picasso och Henry Moore. Hans konst har beskrivits som eroticistisk primitivism, rå hednisk stil blandad med medeltida drag, och med brutalitet, uråldrighet och det monumentala som genomgående tema. Själv sade han: "Att göra en vacker grunka, det blev aldrig av".
Bror Marklunds första ateljé var vid Tungelsta, den andra var kyrksalen ovanför Ungkarlshotellet Glasbruket på Söder i Stockholm som på 1700-talet varit ett hem för fallna kvinnor. Under en period hyrde han kapellet på Överjärva gård gård som ateljé. Han hade även en ateljé i Funäsdalen i Härjedalen, där han trivdes bäst.
Historiska museet utlyste i juli 1938 en tävling om bronsportar till dess byggnad. Bror Marklund vann tävlingen mot över 42 konkurrenter, och därmed blev han en av sin samtids mest berömda konstnärer. Portarna har mottot "Fädernas arv", och är inspirerade av Jan Fridegårds roman Trägudars land (1940), Picassos Guernica, indisk konst och Fröstatyetten från 1000-talet. Några av portarnas huvudmotiv är en havande kvinna, Oden, och Ansgar.
År 1959 efterträdde Bror Marklund Bror Hjorth som professor i teckning vid Konsthögskolan, och blev ledamot av Konstakademien 1953.
Familj Bror Marklund var son till bagaren Hjalmar Marklund och Beda Larsson. Han var gift två gånger, första gången 1935–1945 med Margit Eleonora Forsberg, och andra gången från 1946 med skådespelerskan Gun Robertson. Även en av hans bröder, Oskar William Marklund, blev skulptör.
Utmärkelser Marklund erhöll flera priser under sin livstid, bland andra Kungens medalj och Sergelpriset.
Hans sommarateljé i Funäsdalen skänktes till Örnsköldsviks kommun efter hans bortgång. Den flyttades sedan, och placerades vid Örnsköldsviks museum och konsthall.
Örnsköldsviks kommun har instiftat ett stipendium till hans minne.
Offentliga verk i urval Sittande gosse (1936), brons, utanför Norrköpings konstmuseum, Odenplan i Stockholm och vid torget i Västertorp, Stockholm Badande ungdom (1937), brons, Varbergs torg (springbrunn) Historiens portar (1939-1952), bronsportar till Historiska Museets fasad, Stockholm, samt relief i brons ovanför (1959) och fyra fasadskulpturer i järn (1960) Thalia (1944), brons (tidigare gips), foajén till Malmö StadsteaterMalmö förskönings- och planteringsförening. Till invigningen 1944 framställdes Thalia i gips av kostnadsskäl, men var tänkt i brons. 1974 bekostade Malmö förskönings- och planteringsförening bronsgjutningen och "hon" är sedan dess ett mäktigt blickfång i foajén. Flyktingmonumentet i Sibbarp i Malmö (1950), granit Kvinna (1950-1953), ekebergsmarmor, Norrköpings konstmuseum terrassräcke i gjutjärn vid Folkets hus i Karlskoga (1953) Mor och barn (1956), brons, innegården i Kanslihuset vid Mynttorget, Stockholm portalomfattning i gjutjärn till Stockholms polishus (1957) klocktorn i gjutjärn för stadshuset i Kiruna (1962-1963) Gestalt i storm (1964), brons, utanför färjeterminalen i Trelleborg Gycklarna (1966), brons, Årsta torg, Stockholm bronsportar (1967), SE-bankens huvudkontor, Sergels Torg, Stockholm Skulpturgruppen Marknadsgycklarna på Kyrktorget i Värnamo (1970) Gestalt i storm (1972), brons, vid Sveriges ambassad i Moskva DNA-molekyl (1977), brons, Uppsala Biomedicinska Centrum, Uppsala
Bror Marklund gjorde också scenografin till August Strindbergs Mäster Olof, uppförd i Alf Sjöbergs regi på Dramatiska teatern i Stockholm 1972.
Marklund är representerad vid bland annat NationalmuseumNationalmuseum och Moderna museetModerna museet i Stockholm och Arkivet för dekorativ konst.
Bildgalleri
Bibliografi Katalogen till utställningen Bror Marklund, bilder till Strindbergs Mäster Olof i Gummesons konsthall, 1972
Källor Marklund, Bror H i Vem är det 1977, sid 697 Svenska män och kvinnorBror Hjalmar Marklund i konstlexikonet Amanda'' Noter
Vidare läsning
Externa länkar
Örnsköldsviks museum och konsthalls webbplats Webbplats om Bror Marklund
Kategori:Svenska skulptörer under 1900-talet Kategori:Mottagare av Sergelpriset Kategori:Födda 1907 Kategori:Män Kategori:Avlidna 1977 Kategori:Personer från Grundsunda socken Kategori:Hedersledamöter vid Norrlands nation Kategori:Professorer vid Kungliga Konsthögskolan Kategori:Ledamöter av Konstakademien Kategori:Mottagare av Prins Eugen-medaljen Kategori:Representerade vid Nationalmuseum Kategori:Representerade vid Moderna museet