right|miniatyr|Kommunindelningen i Jämtlands län 1952. Jämtlands län () är ett län i Sverige som omfattar huvuddelen av landskapen Jämtland och Härjedalen samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Jämtlands län motsvarar 12,0 procent av Sveriges yta, och är Sveriges till ytan tredje största län. I Jämtlands län bor 1,5 procent av Sveriges befolkning. Residensstad är Östersund och landshövding sedan den 1 april 2021 är Marita Ljung.
Jämtlands län har historiska rötter som del i sydsamiskt område och Mellannorrlands bondekultur sedan järnåldern samt som en del i Tröndelag och det norska riket under senmedeltiden till 1645. Området är glest befolkat och hela 34,4 procent av befolkningen bor på landsbygden. En majoritet av länets invånare bor emellertid i den tätbefolkade Storsjöbygden. Länets näringsliv domineras av små företag, och viktiga sektorer är framför allt de inom trä, turism, handel och livsmedel.
Administration Huvudartikel: Förvaltningsorganisation i länen Jämtlands län administreras likt övriga län i Sverige. Länet har en länsstyrelse, en region och är uppdelad i åtta kommuner. Kommunerna och regionen har folkvalda organ och länsstyrelsen är ett statligt organ.
Länsstyrelsen miniatyr|höger|upright=0.8|Kommuner i Jämtlands län idag. miniatyr|upright=0.8|Västernorrland förr. Både gult och blått var Västernorrlands län, innan man delade upp det i Gävleborgs län(Blått) och Västernorrlands län(Gult). När Jämtlands län grundades fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött. Länsstyrelsen i Jämtlands län är en statlig myndighet och är regeringens förlängda arm. Länsledningen utgörs av landshövding Marita Ljung som är länsstyrelsens chef sedan år 2021. Ljung är regeringens främste företrädare i länet och informerar om länets behov. Susanna Löfgren är länsråd och har varit tillförordnad landshövding en kort period under 2013 och 2020-21. Länsstyrelsen sysslar med samordning, utveckling, tillsyn och förvaltning i länet. Länsstyrelsen är organiserad i sju olika avdelningar: administration, EU:s strukturfonder, regional utveckling, natur, kultur och rennäring, miljö och fiske, lantbruk och förvaltning.
Kommunerna Jämtlands län har åtta primärkommuner. De är territoriellt avgränsade områden och administrativa enheter för lokal självstyrelse. Kommunernas politiska beslut fattas av en folkvald församling, kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser en kommunstyrelse som är kommunens högsta verkställande organ. Nämnder i kommunerna varierar.
Regionen Huvudartikel: Region Jämtland Härjedalen Region Jämtland Härjedalen, tidigare Jämtlands läns landsting, är en sekundärkommun som samlar de åtta primärkommunerna inom sig. Regionens politiska beslut fattas av en folkvald församling, regionfullmäktige. Regionfullmäktige utser en regionstyrelse som leder och samordnar arbetet i regionen. Region Jämtland Härjedalen ansvarar främst för hälso-, tand- och sjukvård. Regionen har även ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet. Regionen står också för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och bedriver även kulturell verksamhet.
Residensstaden Huvudartikel: Östersund Östersund är länets residensstad och har varit så sedan länet bildades år 1810. Staden var dock länge den minsta i hela Sverige och det tog tid innan den gick om Frösön som länets egentliga huvudort. Östersund ligger vid Storsjön och är länets enda ort som haft stadsprivilegier. I staden finns länsstyrelsens huvudkontor och landshövdingens residens.
Administrativ historia miniatyr|höger|I och med freden i Roskilde hamnade Jämtland och Härjedalen återigen tillsammans med Tröndelag, fast den här gången i Sverige. För landskapshistoria och kultur se: Jämtland och Härjedalen Jämtland och Härjedalen har både varit separerade och tillsammans administrativt under historiens gång. Härjedalen var tidigt en integrerad del av Trøndelag medan Jämtland först var självständigt före 1178 då landskapet anslöts till Norge efter slaget på Storsjöns is, men utgjorde dock en egen administrativ del av Norge och styrdes av ett allting, Jamtamot. Jämtland hade samma status i "Norgesveldet" som till exempel Island, Shetlandsöarna, Orkneyöarna och Färöarna, fram till slutet av 1400-talet. Jämtland låg också kyrkligt under Uppsala ärkestift samtidigt som Härjedalen tillhörde Nidaros stift. Senare införlivades Jämtland i Trondhjems len, ett av Norges fyra slottslän och i Nidaros stift. Mycket beroende på den stärkta administration som följde Danmarks övertagande av Norge 1536 men i högre grad de krig mellan Danmark och Sverige som utspelades i landskapen. Efter att Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645 hamnade Härjedalen i Hudiksvalls län och Jämtland i Härnösands län. Den här indelningen varade i 13 år tills freden i Roskilde tecknades 1658 då Sverige erhöll Trøndelag och Jämtland-Härjedalen återigen hamnade i Trondheims län, fast nu i Sverige. Det var dock en mycket kortvarig enhet då krig utbröt och efteråt, genom freden i Köpenhamn, blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av Västernorrlands län och var det fram till 1762 då Gävleborgs län med Härjedalen skildes från Västernorrlands län.
Jämtlands läns bildande höger|miniatyr|Kartan från 1905:s gränser omfattar hela dåvarande Jämtlands län. Notera även att den äldre stavningen med e används. Jämtlands län bildades 1810 då Jämtland och Härjedalen bröts ut ur respektive län. Det var genom en motion undertecknad av den enda riksdagsledamoten från landskapen, Anders Nilsson i Stugun. I skrivelsen menade han att det stora område som låg längs den norska gränsen behövde lokal styrning. Han framhöll också vikten av uppodling i inlandet, vilket skulle stärkas med det nya länet. Ett nytt län skulle också vara bra för vägar, avvittring och flottningsleder hävdade Nilsson i Stugun. Genom att stärka den här regionen skulle man lättare "inom Sveriges gränser vinna Finland åter", som Sverige förlorade till Ryssland året innan. Något lokalt stöd för ett nytt län fanns det emellertid inte ens att tala om, och regeringen tordes inte lägga fram förslaget till riksdagen, där nya utgifter inte sågs med blida ögon. Det var den provisoriska regeringen som tillsattes efter statskuppen mot Gustav IV Adolf som klubbade beslutet, trots bondeståndets högljudda protester mot utökningen av den offentliga sektorn. vänster|miniatyr|upright=0.5|Georg Adlersparre hade en central roll i tillkomsten av Jämtlands län. Jämten Georg Adlersparre, som satt i den provisoriska regeringen och som var nära vän med Anders Nilsson i Stugun spelade en avgörande roll i tillkomsten av länet. Inom den provisoriska regeringen fanns det en stor önskan om en skandinavisk union (vilket var orsaken till att man utsåg den danska prinsen Karl August till tronföljare), främst hos Adlersparre och von Platen. Jämtland-Härjedalen intog här en viktig plats, eftersom de viktigaste förbindelserna mellan Sverige och Norge norr om Värmland gick mellan de här landskapen och Tröndelagen. En länsstyrelse i Östersund skulle avsevärt kunna förbättra kommunikationerna över Kölen.
Den nytillträdda länsstyrelsen 1810 bestod enbart av tio personer och den första landshövdingen blev jämten Anders Wasell, som stöttat Adlersparre och som även var god vän med Nilsson i Stugun. Därefter har länsstyrelsen vuxit och fått fler och fler arbetsområden genom historien. Motståndet mot det nya länet försvann inte lättvindigt; lokala sockenstämmor runt om i länet och riksdagsledamöter från Jämtland och Härjedalen krävde upprepade gånger länets avskaffande, borgarna i den nyanlagda staden Östersund var emellertid mer positiva. Den härjedalska riksdagsmannen Erik Andersson Bång menade till och med att föreningen av Jämtland och Härjedalen var onaturlig, då de historiskt haft rätt lite med varandra att göra.
Sedan tillkomsten har länet blivit större, 1864 överfördes Ytterhogdal och Ängersjö i Hälsingland från Gävleborgs län, och 1974 överfördes Fjällsjö, Bodum och Tåsjö i Ångermanland från Västernorrlands län.
Jämtlands län stavades ursprungligen Jemtlands län, då även Jämtland fortfarande stavades Jemtland. Ibland benämndes länet Östersunds län efter residensstaden. Stavningen med ä tillkom i samband med att bokstaven blev "modärn" vid 1900-talets början.
Geografi Kända fjällcenter|220px|Helags och Sylmassivet Fjäll Altitud (m ö.h.) Helagsfjället1 796 Storsylen1 743 Templet1 728 Lillsylen1 704 Åreskutan1 420 Hundshögen1 371 Anåfjället1 332 Sielkentjakke1 315 Sonfjället 1 277 Munsfjället1 188Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2007Största sjöar220px|center|Storsjöodjuret, Storsjön och Östersund i bakgrunden Sjö Yta (km²) Storsjön456 Ströms Vattudal170 Kallsjön156 Flåsjön, Strömsund 110 Torrön94 Näkten83
miniatyr|vänster|upright=0.7|Motiv från Åre miniatyr|vänster|upright=0.7|Gårdar i Oviken miniatyr|vänster|upright=0.7|Vintervy över Laxsjö
Jämtlands län är ett kustlöst län som ligger i hjärtat av den skandinaviska halvön i norra Europa. Länet gränsar till Dalarnas län i söder, Gävleborgs län i sydöst, Västernorrlands län i öster, Västerbottens län i norr samt det norska fylket Trøndelag i väster. I den västra delen av länet ligger Kölen som sträcker sig genom hela Jämtlands län och, sedan Brömsebrofreden år 1645, utgör landgräns mellan Norge och Sverige.
Länets tre större vattendrag, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven startar i fjällkedjan och rinner österut mot Norrlandskusten och ut i Bottenhavet. Även Klarälven påbörjar sin resa söderut i västra Härjedalen. Länets alla älvar och åar uppmäter en sträcka på 280 mil.
Berggrunden i östra delen av länet består av urberg och sträcker sig från Flåsjön i norr ner till Brunfloviken och vidare söderut. Berggrunden i den östra delen består av gnejs, diabas, amfibolit, granit och gabbro.
Mittdelen av länet, det centraljämtska silurområdet, breder ut sig runt Storsjön och sträcker sig även längre norrut till Ström och söderut mot Klövsjö/Skorvdalsfjällen. Berggrunden består här av kambrisk och silursk skiffer blandad med kalksten, som gjort detta område mycket bördigt.
Fjällregionen tar vid väster om Storsjön och utgör den östra delen av fjällkedjan som ingår i Kaledoniderna. Det högsta berget är Helagsfjället, ett gnejsmassiv som är Sveriges sydligaste högfjäll. Länet har flera fjällplatåer där Flatruet är den mest kända med sina 975 meter över havet och Sveriges högst belägna allmänna väg. Sveriges högst belägna by finns också i länet, Högvålen, i den södra delen. Det finns många dalgångar mellan fjällkedjan och den västra kusten mot Norska havet vilket har en betydande roll i de centrala delarnas klimat som är att betrakta som lokalmaritimt.
När den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för drygt sedan lämnade den efter sig stora mängder jord, sten och block. Det material som avsattes direkt av isen kallas för morän vilket är den i särklass vanligaste jordarten i länet. Länet har även stora torv- och myrmarker.
Nio procent (4 500 km²) av länets yta upptas av länets drygt 17 000 sjöar, där Storsjön är länets största samt Sveriges femte största sjö. I Storsjön sägs Storsjöodjuret leva och som var fridlyst i tjugo år mellan 1986 och 2006.
Skog täcker större delen av länet (55 procent totalt). Länet förfogar således över 12 procent av landets sammanlagda skogsareal. Länets största ö är Ammerön (Sveriges 19 största), tätt följt av Frösön (Sveriges 27 största). De är båda insjööar.
Tätorter I Jämtlands län finns det totalt 58 tätorter varav tolv har befolkning över 1 000.
+De tio folkrikaste tätorterna i Jämtland Nr Tätort Kommun Folkmängd31 december 2018 Areal (ha) 1 Östersund Östersunds kommun 2 Strömsund Strömsunds kommun 3 Åre Åre kommun 4 Sveg Härjedalens kommun 5 Krokom Krokoms kommun 6 Järpen Åre kommun 7 Ås Krokoms kommun 8 Bräcke Bräcke kommun 9 Ängsmon Östersunds kommun 10 Hammarstrand Ragunda kommun
Residensstaden är i fet stil