Nybro kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Nybro.

Nybro kommun, belägen på Sydsvenska höglandet, präglas av en berggrund dominerad av granit och porfyr, vilken har resulterat i en jämn och platt överyta huvudsakligen täckt av barrblandskog. Nybroåsen är framstående och bidrar till landskapets unika karaktär.

Kommunen rymmer en betydande tillverkningsindustri med trä-, pappers-, glas- och verkstadsindustrin som ledande branscher. AB Gustaf Kähr, känt för parkettgolv, utgör det största företaget.

Befolkningstrenden har varit övervägande negativ sedan kommunens bildandes 1971, men under åren 2010–2020 har en viss uppgång observerats. Politiskt har Socialdemokraterna dominerat styrningen av kommunen mellan 1970 och 1991 samt 1994–2014, med undantag för perioden 1991-1994 då de borgerliga partierna styrde och 2014–2018 då de återigen hade makten. För närvarande styrs Nybro av en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Oskar, Sankt Sigfrid och Örsjö (från 1897). I dessa socknar (förutom Örsjö) bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Köpingskommunen Nybro köping bildades 25 april 1879 genom en utbrytning ur Madesjö landskommun. 1897 bildades Örsjö landskommun genom en ny utbrytning ur Madesjö. 1932 ombildades Nybro köping till Nybro stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Alsterbro (av de tidigare kommunerna Bäckebo och Kråksmåla), Ljungbyholm (av Ljungby och Sankt Sigfrid), Madesjö (av Kristvalla, Madesjö och Örsjö) samt Mortorp (av Karlslunda, Mortorp och Oskar) medan Hälleberga landskommun samt Nybro stad förblev oförändrade.

1969 införlivades i staden Alsterbro, Hälleberga och Madesjö landskommuner och en del ur Ljungbyholms landskommun (Sankt Sigfrids församling) samt en del ur Mortorps landskommun (Oskars församling). Nybro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nybro stad.

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Geografi Kommunen gränsar till kommunerna Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mönsterås, Högsby och Uppvidinge.

Topografi och hydrografi

Nybro kommun är beläget på den östra sidan av Sydsvenska höglandet. Berggrunden domineras främst av granit och porfyr, och har en jämn och platt överyta. Denna yta täcks av morän med övervägande barrblandskog. Isälvsmaterial är framträdande, inklusive flera rullstensåsar, som exempelvis Nybroåsen.

Norr och öster om tätorten Nybro sträcker sig Ljungbyån med ett ovanligt system av förgreningar och sammanflöden. Längs åsystemets stränder blomstrar en frodig vegetation, där jungfrulin och sumpviol är några av de karakteristiska växterna.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Nybro kommun Hela riket

Naturskydd År 2024 fanns 10 naturreservat i Nybro kommun. Ungefär 1,8 procent (1,7 procent av landytan) av Nybros kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade hektar.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar: Bäckebo församling, Hälleberga församling, Kristvalla församling, Kråksmåla församling, Madesjö församling, Nybro-S:t Sigfrids församling, Oskars församling och Örsjö församling.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt:

Bäckebo Hälleberga Kristvalla Kråksmåla Madesjö Nybro Oskar Sankt Sigfrid Örsjö

Tätorter Det finns sju tätorter i Nybro kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december . Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning 1 Nybro 2 Orrefors 3 Alsterbro 4 Örsjö 5 Kristvallabrunn 6 Bäckebo 6 Flygsfors 7 Flerohopp

Styre och politik Styre mini|Kommunhuset Balder från tidigt 1980-tal.

Mellan 1970 och 1991 och 1994-2014 har kommunen styrts med Socialdemokraterna i toppen men 1991–1994 styrdes det av de borgerliga partierna. 2014–2018 styrdes kommunen av de borgerliga partierna.

I Nybro styr sedan 2018 en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet med stöd av Vänsterpartiet i majoritet.

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande S Börje SlättmanFörste vice ordförande CLars-Gunnar HellströmAndre vice ordförande M Bernhard Neuman

Mandatfördelning 1970–2026 Nybros största partiet har fram till valet 2014 varit Socialdemokraterna men mellan 2014 var Centerpartiet det största partiet. Sedan valet 2018 är Socialdemokraterna återigen största partiet. Det näst största borgerliga partiet har varit Moderaterna, förutom 2010-2014 då det var största borgerliga parti.

Alla riksdagspartiet har funnits i Nybro kommunfullmäktige, med undantaget 1991-1994 då Ny Demokrati inte fanns representerade där men däremot 1994-1998. Miljöpartiet saknades i fullmäktige 2002-2006 och har ingen plats i fullmäktige sedan valet 2018.

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande STobias FagergårdFörste vice ordförande CHenric GustavssonAndre vice ordförande MDaniel Lindvall

Lista över kommunstyrelsens ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet  Bernt Svensson 1974 1990 Socialdemokraterna  Stig Davidsson 1991 1994 Centerpartiet  Bernt Svensson 1994 2003 Socialdemokraterna  Markus Lund 2003 2009 Socialdemokraterna  Inger Rydbrink 2009 2011 Socialdemokraterna  Markus Lund 2011 2014 Socialdemokraterna  Mikael Svanström 2014 2014 Socialdemokraterna  Christina Davidson 2014 2022 Centerpartiet  Tobias Fagergård 2023 Socialdemokraterna

Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeIndivid- och familjenämnden SMartina Aronsson CKarina Åberg SDLiza HolmkvarnLärandenämnden CLars-Gunnar Hellström SAnn Hammenholt SDAdam PalmMiljö- och byggnämnden CAnders Petersson MAnnika KarlssonOmsorgsnämnden SStig-Roland Fagergård CBodil Johansson SDGabriella ErikssonKulturnämnden SCatarina Bentsrud KDAnders PeterssonSamhällsbyggnadsnämnden CChristina Davidson SMartin Andersson MFredrik KarlssonUpphandlingsnämnden STobias Fagergård CHenric Gustavsson KDStefan LagessonValnämnden CCarina Akinder SAnn HarmanderKrisledningsnämnden STobias Fagergård CHenric Gustavsson KDStefan Lagesson Källa:

Valresultat 2022

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Kommunen rymmer en betydande tillverkningsindustri med trä-, pappers-, glas- och verkstadsindustri som dominerande branscher. Det största företaget är AB Gustaf Kähr, känt för tillverkning av parkettgolv. Andra noterbara företag inkluderar Bendinggroup AB, specialiserade på möbeldetaljer, och Axipto AB inom verkstadsindustrin, båda också lokaliserade i centralorten. Dessutom bidrar Målerås glasbruk till mångfalden inom tillverkningssektorn i kommunen. Tätheten mellan de 14 historiska glasbruken inom kommunen och i grannkommunerna Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge har lett till att Nybro ofta kallas för "Staden i Glasriket".

Infrastruktur Transporter Kust till kust-banan genomkorsar kommunen och skapar en viktig transportförbindelse. Dessutom löper riksvägarna 25 och 31 genom kommunen, tillsammans med länsvägarna 120 och 125, vilket bidrar till välförbundna väganslutningar och underlättar kommunikationen inom och genom kommunen.

Utbildning Skolor finns i samhällena Kristvallabrunn, Alsterbro, Orrefors, Örsjö och Flerohopp. I tätorten Nybro ligger Paradisskolan, Fagerslättsskolan, Madesjöskolan, Västerängsskolan, Hanemålaskolan och en gymnasieskola som heter Åkrahällskolan. Dessutom finns en Montessoriskola.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 127, eller 15,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 714 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 927, eller 9,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 871 den 31 december 2002).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)

Invånare efter de vanligaste födelseländerna Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nybro kommun 19 714 personer. Av dessa var 2 610 personer (13,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016 Födelseland <center> 31 december 2014 1 2 3 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 4 5 : Övriga länder 6 Europa utom EU: Övriga länder 7 8 9 Asien: Övriga länder 10 11 12 Afrika: Övriga länder 13 14 15 16 17 Sydamerika 18 Nordamerika 19 20 21 22 23 24 Oceanien 25 25 Okänt födelseland

Kultur Museum I Madesjö finns ett hembygdsmuseum inrymt i de gamla kyrkstallarna. I Nybro ligger också världens enda och första James Bond 007 Museum.

Kulturarv

Alsjöholm utgör en kyrkby med Oskars kyrka. Med sitt sockencentrum, karakteriserat av typisk bebyggelse och ett litet lantligt affärscentra som sträcker sig från perioden 1870–1950, är Alsjöholm en historiskt betydelsefull mötesplats. Sockencentrumet inkluderar kyrka, prästgårdsmiljö, skolbyggnader, hembygdsgård, nämndemansgård, missionshus och kommunhus. En annan kulturmiljö är Målerås som är en av de sex välbevarade glasbruksmiljöerna i kommunen. Det är en plats som bär på historien och arvet från glasbrukets traditioner i regionen.

Kommunvapen Blasonering: I fält av guld en från kant till kant gående röd stenbro i ett spann och däröver två svarta armborst med röda pilspetsar.

När Nybro köping blev stad 1932 fastställdes också dess vapen. Armborsten kan komma från Smålands landskapsvapen och/eller Södra Möres häradsvapen. Bron syftar på ortnamnet. Efter kommunbildningen miste Madesjös vapen sin funktion och stadsvapnet registrerades för den nya kommunen i PRV 1974.

Se även Personer med anknytning till Nybro kommun Nybro Kommunbolag

Källor

Externa länkar

Nybro kommuns webbplats

Kategori:Sveriges kommuner