Naturvårdsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet på miljöområdet och ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete ska syfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. De miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och strategierna för att nå målen ska vara vägledande i arbetet. med instruktion för Naturvårdsverket.
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten. med instruktion för Naturvårdsverket och om statliga myndigheters beredskap
Verksamhet Naturvårdsverket bildades 1967 under namnet Statens naturvårdsverk och fick sitt nuvarande namn 1999. Myndigheten sorterar under Klimat- och näringslivsdepartementet och dess huvuduppgifter är att:
vägleda andra centrala, regionala och lokala myndigheter i miljö- och tillsynsfrågor driva mål och ärenden i domstolar och följa hur miljöbalken utvecklas föreslå ändringar i lagstiftningen och andra miljöpolitiska styrmedel övervaka och rapportera om tillståndet i miljön initiera forskning och tillhandahålla kunskap fördela medel för skötsel av skyddade områden, kommunernas klimatinvesteringsprogram och efterbehandling och återställning av förorenad mark skydda mark svara för frågor om jakt och vilt svara för avfallsfrågor
Naturvårdsverket har totalt 750 anställda och leds av en generaldirektör som utses av regeringen. Naturvårdsverket har kontor i Stockholm och i Östersund.
Naturvårdsverkets författningssamling miniatyr|Naturvårdsverkets huvudkontor i Södra Hammarbyhamnen. Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) innehåller myndighetens bindande föreskrifter.
Naturvårdsverkets bibliotek Naturvårdsverket har ett bibliotek med svensk och internationell miljöinformation som är stängt för allmänheten.
Generaldirektörer
1967–1991: Valfrid Paulsson 1991–1999: Rolf Annerberg 1999–2008: Lars-Erik Liljelund 2008–2009: Eva Smith (tillförordnad) 2009–2015: Maria Ågren 2015–2015: Eva Thörnelöf (vikarierande) 2015–2024: Björn Risinger 2025–: Johan Kuylenstierna
Register Jägarregistret Sedan 2002 hanterar Naturvårdsverket jaktkortsregistret och jägarexamensregistret, nu med samlingsnamnet "Jägarregistret". Syftet med registret är att hantera inbetalningar av viltvårdsavgiften, det statliga jaktkortet, samt att föra register över samtliga avlagda delprov i jägarexamen.
I Jägarregistret ingår också registreringar för licensjakt på vissa rovdjur (varg, lodjur och järv).
I oktober 2022 skrev Jägarförbundet att Naturvårdsverket hade drabbats av en hackerattack men att omfattningen av den var okänd. jagareforbundet.se, 6 oktober 2022. jagareforbundet.se, 11 oktober 2022. Inget pekar på att personuppgifter och adresser till landets alla jägare, 300 000 potentiella vapenägare, har läckt.Rapport kl 18 (vid 8m20s), SVT, 14 oktober 2022.
Rovbase Rovbase, som Naturvårdsverket äger tillsammans med norska Miljødirektoratet, innehåller sekretessbelagda personuppgifter på cirka 10 000 jägare som skjutit stora rovdjur vid skydds- och licensjakt.
I oktober 2019 rapporterade Svensk Jakt att en utomstående person hade fått tillgång till bland annat för- och efternamn på jaktledare och skyttar vid jakt på rovdjur. Länsstyrelsen ifrågasatte Naturvårdsverkets agerande och brist på handling gällande intrånget i databasen och hänvisade till att det föreligger risk för hot och trakasserier mot rovdjursjägare. I ett brev till Naturvårdsverket frågade Länsstyrelsen varför verket inte hade rapporterat incidenten till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Årets miljöfoto I början av 2000–talet delade Naturvårdsverket ut priset Årets miljöfoto. Tävlingen riktade sig till personer under 25 år som skildrar en angelägen miljöfråga i bild.
En kommitté bestående av representanter från Naturvårdsverket, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Svenska fotografers förbund och media utsåg vinnaren. Vinnaren fick en prissumma om 10 000 kronor. Årets naturfotograf Naturvårdsverket utser sedan 1990 "Årets naturfotograf". Priset delas ut till en dokumenterat skicklig naturfotograf som visat kunskap och engagemang i naturvårdsfrågor och bidragit till att hävda naturvårdens intressen genom sin fotografiska verksamhet i Sverige. Prissumman är 25 000 kronor.
1990 – Tore Hagman 1991 – Per Klaesson 1992 – Ingmar Holmåsen 1993 – Sven Gillsäter 1994 – Gerry Johansson 1995 – Bertil Pettersson 1996 – Claes Grundsten 1997 – Jan-Peter Lahall 1998 – Peter Gerdehag 1999 – Hans Strand 2000 – ingen utsedd 2001 – Staffan Widstrand 2002 – Inge Lennmark 2003 – Jan Töve 2004 – Lars Bygdemark 2005 – Brutus Östling 2006 – Helene Schmitz 2007 – Lennart Nilsson 2008 – Mireille de la Lez 2009 – Serkan Günes 2010 – Återkallat 2011 – Jan Grahn 2012 – John Hallmén 2013 – Jonna och Tammy Bergström 2014 – Göran Ekström 2015 – Erik Johansson 2016 – Mats Andersson 2017 – Roine Magnusson 2018 – Johan Hammar 2019 – Peter Hanneberg 2020 – Jörgen Wiklund 2021 – Martin Falklind 2022 – Magnus Lindbom 2023 – Krister Berg
Naturvårdsverkets uppgifter i krig Naturvårdverkets roll som beredskapsmyndighet innebär ett särskilt uppdrag att före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer med fokus på avlopp och avfall för att minska risken för smittspridning samt säkra livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Beredskapsarbetet handlar bland annat om att vidta åtgärder för att vi ska kunna arbeta även under störda förhållanden och för att stötta andra aktörer inom vårt ansvarsområde. I sektorn ingår förutom Naturvårdsverket Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) och länsstyrelserna. Livsmedelsverket är sektorsansvarig myndighet. Följande funktioner ingår i sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten:
Primärproduktion Livsmedelstillverkning Livsmedelsdistribution Måltidsverksamhet Livsmedelssäkerhet inklusive dricksvatten Djurens hälso- och sjukvård Smittskydd – djur Dricksvattenförsörjning Avlopp Avfallshantering
Särskilt fokus i vårt beredskapsarbete Under 2024 och 2025 jobbar vi specifikt med risk- och försörjningsanalyser och åtgärder för ökad robusthet inom avfallshantering och energiförsörjning. Det handlar om Sveriges kapacitet att lagra eller behandla avfall samt försörja fjärrvärmen med avfall och hur vi kan öka den robustheten.
Naturvårdsverket medverkar även i ett regeringsuppdrag som Livsmedelsverket fick i regleringsbrevet för 2024. Det handlar om att Livsmedelsverket tillsammans med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter ska utreda och analysera behovet av och förutsättningar för att införa investeringsprogram för livsmedel (robusta livsmedelsbutiker), dricksvatten och avlopp.
Utöver avfall och avlopp finns andra områden inom myndigheten som är intressanta ur ett beredskapsperspektiv. Omställning till egen drivmedelsproduktion i syfte att minska fossila utsläpp ökar även den nationella robustheten och därmed vår beredskap. Samma sak gäller återvätning av våtmarker där reciliens mot skogsbränder minskar risker för framtida kriser.
Naturvårdsverket har en tjänsteman i beredskap (TiB) dygnet runt som kan ta emot larm och starta upp den inledande krishanteringen vid akuta allvarliga händelser.
Anmärkningar
Referenser Jan Henricson. Svensk Jakt, 30 oktober 2019.
Externa länkar Föreskrifter och allmänna råd – Naturvårdsverkets författningssamling med sökfunktion och förvalda ämneslistor.
Kategori:Myndigheter under Klimat- och näringslivsdepartementet Kategori:Myndigheter i Stockholm Kategori:Naturskydd i Sverige Kategori:Svenska statliga myndigheter bildade 1967 Kategori:Riksintressemyndighet