Basket eller basketboll (äldre benämning korgboll) är en lagidrott och bollsport. Under spelet dribblas en boll och passas mellan lagkamrater, för att till slut skjutas, släppas med en så kallad lay-up eller dunkas i den upphöjda korgen på motståndarens planhalva, vilken sitter på 305 centimeters höjd (10 fot).

Basket uppfanns 1891 av den kanadensiske KFUM-tränaren James Naismith. Idag hör basket till de mest utövade sporterna i världen, med över 600 miljoner utövare varav 200 miljoner i Kina. Sporten finns på det det olympiska programmet och har en särskilt stor betydelse i USA där också de största professionella ligorna för män respektive kvinnor finns - National Basketball Association (NBA) och Women's National Basketball Association (WNBA). Vart fjärde år spelas världsmästerskapet i basket för damer och världsmästerskapet i basket för herrar, arrangerat av internationella basketfederationen, Fédération Internationale de Basketball.

2023 blev basket den första lagsporten som förärats en egen dag - World Basketball Day - efter att en resolution antagits i FN:s generalförsamling. Dagen infaller den 21 december för att uppmärksamma jubileet för världshistoriens första basketmatch den 21 december 1891.

Historia vänster|miniatyr|Den första basketbollplanen i Springfield College. miniatyr|höger|En basketboll

Basket uppfanns av James Naismith från Kanada 1891 för KFUM (YMCA) i Springfield i Massachusetts i USA. Syfte var att, speciellt i skolan, fylla tiden mellan den amerikanska baseboll- och fotbollssäsongen, vara tillräckligt idrottsligt krävande, fritt från våld och lämpligt för tävling inomhus under kallt vinterväder. Några år senare uppfanns volleyboll i en grannort av en annan KFUM-tränare, av precis samma orsaker, inspirerat av basket, men för att vara aningen mindre fysiskt. Från början bad James Naismith om att få två trälådor för att hänga upp på väggen, men det fanns bara flätade fruktkorgar att tillgå vilket gav sporten namnet basketball (av engelskans basket – korg). I början användes stegar för att hämta ner bollen vid målskott, men efter hand upptäckte utövarna fördelen med att ha hål i botten på korgen och slippa klättra upp för att hämta bollen varje gång det blev mål. Senda Berenson Abbott modifierade reglerna så att basket blev lämpligare även för kvinnor.Biografi över Senda Berenson Abbott (engelska) Den första dambasket-matchen genomfördes 22 mars 1893 vid Smith College i Northampton i Massachusetts. miniatyr|James Naismith med en fotboll och en fruktkorg. Korgboll är inte samma sak som basketboll. Att basket tidigare ofta kallades, och på finlandssvenska fortfarande benämns, korgboll har gjort begreppen diffusa. Korgbollen har funnits sedan 1600-talet och har andra regler; bland annat sex spelare på plan i varje lag, mot basketens fem. Dessutom är kroppskontakt förbjuden i korgboll och det finns ingen planka bakom korgarna. Basket är dock besläktat med korgboll, vilket väl härigenom framgår.

Basketregler miniatyr|Basketplan enligt FIBA:s regler. Korgens höjd 3,05 meter.

Här beskrivs i första hand de regler som tillämpas i Sverige, uppdaterat hösten 2005.

James Naismith skrev ursprungligen 13 regler om hur basketen skulle spelas. De reglerna används fortfarande idag som grund för hur regler skrivs.

Basket spelas med fem spelare åt gången på plan.FIBA Official Basketball Rules (2010) Rule 3, Section 4.2.2 Retrieved July 26, 2010NBA Official Rules (2009–2010) Rule 3, Section I, a. Retrieved July 26, 2010.2009–2011 Men's & Women's Basketball Rules Rule 10, Section 2, Article 6. Retrieved July 26, 2010. Rule 10, Section 1, Article 6 Positioner inom basket är guard (point guard (1) och shooting guard (2)), forward (small forward (3) och power forward (4)) samt center (5). Dessa fem positioner, i den uppräknade ordningen, kan enkelt sägas gå från kortare (1) till längre spelare (5) som spelar längre från (1) till närmare korgen (5) i anfall - där point guard (1) är ansvarig för spelfördelningen längst bak i planen och centern (5) spelar under korgen. Till skillnad från många andra sporter deltar samtliga spelare i basket i både det offensiva och defensiva spelet.

Varje lag måste ha 5 spelare på plan, och får ha maximum 12 spelare i matchen. Byten får ske vid avblåsning (kan ske när man ber om det). Det är vanligt att flera spelare i matchens slut har så många foul (vanligtvis 5 foul) att de inte får spela längre.

Bollen dribblas eller studsas med en hand, men man får inte göra dubbelstuds innan man kastar bollen, som passas mellan lagmedlemmar; bollen är dock död om den studsar två gånger i följd; spelarna gör mål genom att skjuta bollen (kasta med speciell teknik) uppifrån och ned genom motståndarnas korg (ring med nät som sitter fastsatt i planka på 305 centimeters höjd).

Poäng Poäng utdelas om bollen uppifrån passerar motståndarens korg. Inom korgområdet ges två poäng samt tre poäng för distansskott (längre än 6,75 meter från korgen) - markeringar på plan visar de olika poängområdena. Straffar döms normalt till 2 kast, där vardera ger en poäng. Men om försvararen begår en foul i kastet, kan det även bli 3 straffkast (om kastet är ett trepoängsförsök), eller ett bonuskast. Bonuskast innebär att bollen gick i och att två eller tre poäng räknas. Dessutom ges möjlighet till att få ännu en poäng via ett straffkast.

Felaktig dribbling En spelare har rätt att dribbla bollen. Dribbling innefattar att en spelare med bollkontroll kastar, slår, rullar eller dribblar (studsar) en boll i golvet och sedan tar den igen utan att den vidrör en annan spelare. En spelare har rätt till en dribbling, när den är avslutad får man inte starta en ny dribbling. Man får alltså inte dribbla, ta upp bollen och sedan studsa igen. Det är en dubbelstuds (en form av felaktig dribbling). Att beröra bollen med bägge händerna samtidigt räknas som en avslutad dribbling. Man får inte heller slå bollen med knuten näve, detta på grund av skaderisk. Vid slag med knuten näve utdöms felaktig dribbling. Domartecknet för felaktig dribbling är att domaren för bägge armarna upp och ner bredvid varandra med öppna handflator. (Samma tecken finns även i handboll.)

Stegfel Så fort en bollförare tar upp sin dribbling har bollföraren rätt att rotera runt en fot, när detta sker blir den stationära foten roteringsfot. En spelare får rotera runt sin roteringsfot obegränsat. En spelare får även lyfta sin roteringsfot för att passa eller skjuta (inte starta en dribbling) men spelaren får inte lov att sätta ner foten igen. Om detta sker utdöms stegfel. Om en spelare roterar, och ska påbörja en dribbling, måste bollen röra marken innan roteringsfoten lyfts (det är alltså inte tillåtet att lyfta roteringsfoten och sedan börja dribbla). Domartecknet för stegfel är att domaren rullar båda armarna runt varandra med knutna nävar. (Samma tecken finns även i handboll.)

Bakåtspel När ett lag har avancerat bollen till den främre planhalvan får de inte lov att passa tillbaka bollen till den bakre spelaren. Där antal pauser finns och speltid som finns kvar så kan det ibland tillåtas. Annars så utdöms ett bakåtspel. Mittlinjen är en del av den bakre planhalvan.

Skottklockan

För att motverka passivt spel måste försök till avslut (skott) ha gjorts inom klockans tid, annars går bollen över till motståndarlaget.

Vid fouls eller spark återställs skottklockan till 24 sekunder om anfallande lag ej passerat mittlinjen. Efter att ha passerat mittlinjen ställs skottklockan till 14 sekunder om mindre tid än så återstår. Finns det mer än 14 sekunder kvar på skottklockan förblir den tiden kvar och skottklockan ändras ej ner till.

8-sekundersregeln Ett lag måste avancera bollen till främre planhalvan på 8 sekunder. Om man misslyckas med detta går bollen över till motståndarna.

3-sekundersregeln En offensiv spelare vars lag har bollkontroll på den främre planhalvan får uppehålla sig max 3, på varandra följande, sekunder i motståndarens 3-sekundersområde. Om en spelare stannar längre än 3 sekunder i motståndarnas tresekundersområde utdöms tresekundersöverträdelse och bollen går över till andra laget. Undantag görs dock om:

Spelaren försöker att lämna området Är i tresekundersområdet och spelaren själv eller en medspelare är i rörelse för målskott och bollen är på väg att eller just har lämnat skyttens hand Efter att ha varit i området kortare tid än tre sekunder dribblar för att göra ett skottförsök

Tresekundersregeln finns till för att lag inte ska kunna få en osportslig fördel på grund av ett stort längdövertag. Den kan jämföras med offsideregeln i flera andra sporter. Det handlar om att göra spelet roligare att titta på och spela.

Hållen boll Nuförtiden startar första perioden med ett traditionellt uppkast så att domaren kastar upp bollen i luften. Om bollinnehav inte kan dömas under spelets gång, till exempel om två spelare har ett fast tag om bollen, så döms hållen boll, vilket ger uppkastsituation som följd. En pil i sekretariatet anger vilket lag som skall få bollen vid nästa liknande situation. Det har sedan denna regel infördes spridit sig ett felaktigt uttryck. Tidigare blåste domaren för hållen boll och åtgärden efter detta var uppkast. Nu blåser domaren istället för en uppkastsituation och åtgärden är inkast. Domaren blåser dock inte "uppkast" vilket hörs väldigt ofta fortfarande.

Tiden En svensk match har fyra perioder om 10 minuters effektiv speltid.Official FIBA Rules (pdf) I NBA spelar man 4×12 minuter, i NCAA 2×20 minuterOfficial NCAA Rules (pdf); tiden för matcherna kan variera ytterligare beroende på nationella bestämmelser. På internationell nivå spelar man dock 4×10 minuter (enligt FIBA-regler).

En coach får begära sammanlagt fem timeouter under ordinarie matchtid (två i första halvlek och tre i andra halvlek). En time-out varar en minut och börjar när domaren blåser och visar tecken för time-out, efter en minut skall spelarna vara redo att återuppta spelet igen. Detta innebär att klockan stannar, så att coacherna kan diskutera taktik med sina spelare. I FIBA kan man enbart få time-out efter avblåsning eller efter ett spelmål mot sig. I NBA, NCAA och NFHS (och eventuellt flera förbund) kan man få time-out under spelet. Då kallas time-outen antingen av spelare på plan eller av coachen. Man kan enbart få en time-out om man har bollkontroll. I NBA tillåts 4 st 1-minuts och två 20-sekunders time-outer per match. Samma sak gäller i college, dock har man 30 istället för 20-sekunders time-outer. Om en match slutar lika blir det förlängning. Förlängningar fortsätter i 5-minutersperioder ända tills något av lagen vinner. En match (undantaget minibasket) kan aldrig sluta oavgjort.

Foul

Felaktig kroppskontakt och osportsligt uppträdande bestraffas genom foul. Vid max antal fouls (fem för vanliga 'personal fouls', utom i NBA (sex eftersom speltiden är längre)) får spelaren inte spela mer i matchen och ersätts med en annan spelare i laget. Felaktig kroppskontakt innebär antingen att armarna använts för att stoppa motståndaren eller att spelaren använt kroppen på fel sätt. Försvar med kroppen är korrekt så länge vissa regler efterföljs. Dessa regler är komplicerade men kan enkelt beskrivas med att varje spelare har rätt till sitt område och sist dit får foul vid en kollision.

Basket har även mycket stränga uppföranderegler. Om en coach eller spelare på något sätt uppför sig illa straffas han/hon med en teknisk foul. Dessa regler tillämpas hårt. Proffsligorna har, efter ett antal incidenter med spelare som misskött sig, infört mycket stränga straff vid bråk och liknande.

Lagfoul