Överståthållarämbetet (ÖÄ) var den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad åren 1634 till 1967. Myndigheten leddes av överståthållaren med en underståthållare som ställföreträdare och närmaste medarbetare. Överståthållaren och överståthållarämbetet motsvarade för Stockholms stad landshövdingarna och länsstyrelserna i övriga Sverige. Vissa befogenheter delades dock med borgarna i magistraten och från 1863 med kommunen Stockholms stad.
Historik 1600-talet: Inrättande och uppgift 1634 års regeringsform, genom vilken ordnad lantregering (länsstyrelse) infördes i Sverige, påbjöd, att Stockholms stad skulle ha en särskild styresman med titeln ”öfverståthållare”. Överståthållaren skulle vara den förste bland Kunglig Majestäts befallningshavande och alltid vara en av rikets råd. I § 24 säges, att ”hans ämbete skall vara att si uppå och drifva Stockholms slotts byggning och hvad annan byggning konungen förehafver i Stockholm. Sedan skall han enkannerligen vara stadsens och borgerskapets förman”. I det ursprungliga förslaget till regeringsform benämndes han ”öfverburggrefve”, men detta namn ändrades vid överläggning i rådet 11 juni 1634.
1700-talet: Instruktion för överståthållaren I 1720 års regeringsform bestämdes, att överståthållarämbetet skulle besättas med män utom rådet. År 1776 fick överståthållaren sin första allmänna instruktion, och i en förnyad instruktion 1791 upphävdes överståthållarens tillsyn och befattning med Stockholms slott och dess byggnad.
1800-talet: Utveckling och organisering I 1800-talets början delades ämbetet upp i tre avdelningar:
Överståthållarens kansli (till 1791 kallat Slottskansliet). Här handlades utsökning, det vill säga indrivning av skatter och avgifter. Kansliet anvarade även för byggnadsärenden. Överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, senare även kallat Skatteverket. Utöver fastighetsskatt (kallade krono- och kommunalutskylder), tillfälliga skatter (bevillning) och tull- och stämpelavgifter svarade avdelningen även för folkbokföring (mantalsskrivning). Överståthållarämbetet för polisärenden, som från 1865 delades i poliskammaren och den nyinrättade polisdomstolen. Poliskammaren bestod i sin tur av detektiva avdelningen (senare kriminalavdelningen), ordonnansavdelningen, centralavdelningen, hamnavdelningen och distriktsavdelningen. När polisskolan upprättades 1917 hörde även den hit.
1900-talet: Avveckling och uppgång i Stockholms län Under 1960-talet beslutades att överståthållarämbetet skulle avvecklas, och den 1 januari 1968 uppgick statens förvaltning av Stockholms stad i Stockholms län. Då hade redan de flesta av överståthållarens uppgifter överförts till kommunen Stockholms stad. Fram till 1904 hade överståthållaren till exempel varit självskriven som ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, en post som därefter tillsattes genom demokratiska val snarare än utnämning.
Den siste överståthållaren – Allan Nordenstam – blev också den förste landshövdingen i det nya sammanslagna Stockholms län.
Kansli och residens Överståthållaren hade sin bostad i Tessinska palatset på Slottsbacken 4 medan dess kansli var lokaliserat till Slottsbacken 6. Numera huserar Kammarkollegiet på denna senare adress.
Heraldiskt vapen miniatyr|150px|höger|Överståthållarämbetets vapen före 1938. Överståthållarämbetet förde ursprungligen en blå sköld med ett Sankt Erikshuvud mellan tre kronor av guld. Eftersom vapnet stred mot lagen om Sveriges riksvapen fastställde Kungl. Maj:t den 28 januari 1938 ett nytt vapen med följande blasonering: I med kronor av guld bestrött blått fält ett krönt Sankt Erikshuvud av guld. Sedan 1999 använder överkommendanten i Stockholm samma sköld lagd över ett svärd och en kommandostav.
Lista över överståthållare 1634–1967 Namn Porträtt Levnadsår Ämbetsperiod Noteringar1. Clas Larsson Fleming 75px 1592-1644 1634-1644 förste överståthållaren2. Knut Jöransson Posse 1592-1664 1645-1650 3. Herman Claesson Fleming 75px 1619-1673 1650–1652 4. Schering Rosenhane 75px 1609-1663 1652–1663 5. Claes Åkesson Tott d.y. 75px 1630-1674 1664–1665 6. Axel Carlsson Sparre 1620-1679 1665–1673 7. Claes Rålamb 75px 1622-1698 1673–1678 8. Jöran Göransson Gyllenstierna 75px 1632-1686 1678–1682 9. Kristofer Gyllenstierna 75px 1647-1705 1682–1705 10. Knut Posse 75px 1645-1714 1705–1714 (tf.) Jacob Burensköld 75px 1655-1738 1710–1711 (tf.) Jacob Spens 75px 1656-1721 1714 11. Gustaf Adam Taube 75px 1673-1732 1714–1732 12. Michael Törnflycht 1683-1738 1732–1738 13. Rutger Fuchs 75px 1682-1753 1739–1753 14. Johan Christoffer von Düring 75px 1695-1759 1753–1759 15. Jakob Albrekt von Lantinghausen 75px 1699-1769 1759–1769 16. Axel Wrede Sparre 75px 1708-1772 1770–1772 17. Thure Gustaf Rudbeck 75px 1714-1786 1772–1773 (tf.) Carl Fredrik Pechlin 75px 1720-1796 1772 18. Carl Sparre 75px 1723-1791 1773–1791 (tf.) Adolf Fredrik Munck 75px 1749-1831 1789 19. Gustaf Mauritz Armfelt 75px 1757-1814 1792 20. Carl Vilhelm Modée 75px 1735-1798 1792–1795 21. Hans Henric von Essen 75px 1755-1824 1795–1797 21. Samuel af Ugglas 1750-1812 1797 - Vakans i ämbetet 1797-180022. Samuel af Ugglas 1750-1812 1800 - Vakans i ämbetet 1800-180923. Vilhelm Mauritz Klingspor 75px 1744-1814 1809–1810 (tf.) Anders Fredrik Skjöldebrand 75px 1757-1834 1810–1812 24. Carl Mörner 75px 1755-1821 1812–1818 (tf.) Johan August Sandels 75px 1764-1831 1815 (tf.) Olof Rudolf Cederström 1764-1833 1816-1818 (tf.) Daniel Edelcreutz 75px 1761-1828 1818-1828 (tf.) Carl Johan af Nordin 75px 1785-1850 1828-1830 25. Jakob Vilhelm Sprengtporten 75px 1794-1875 1830-1838 (tf.) Axel Johan Adam Möllerhjelm 75px 1787–1846 1838–1842 (tf.) Claes Hans Rålamb 1784–1867 1839 (tf.) Mauritz Axel Lewenhaupt 75px 1791–1868 1841, 1842–1844 26. Jakob Vilhelm Sprengtporten 75px 1794-1875 1844–1848 27. Jakob Essen Hamilton 75px 1797-1864 1848–1862 28. Gillis Bildt 75px 1820-1894 1862–1874 29. Gustaf af Ugglas 75px 1820-1895 1874–1888 30. Claës Gustaf Adolf Tamm 75px 1838-1925 1888–1902 (tf.) Fredrik von Essen 75px 1831-1921 1899 31. Robert Dickson 75px 1843-1924 1902–1911 32. Carl Hederstierna 75px 1861-1928 1911–1912 33. Johan Ramstedt 75px 1852-1935 1912–1920 34. Carl Hederstierna 75px 1861-1928 1920–1928 35. Gustaf Henning Elmquist 75px 1871-1933 1928–1933 36. Torsten Nothin 75px 1884-1972 1933–1949 37. Johan Hagander 1896-1991 1949–1963 38. Allan Nordenstam 75px 1904-1982 1963–1967
Se även Landshövdingar i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län Ståthållarämbetet
Referenser
Noter
Externa länkar
Kategori:Ej längre existerande svenska statliga länsmyndigheter Kategori:Historiska verksamheter i Gamla stan Kategori:Stockholms politiska historia Kategori:Svenska statliga myndigheter bildade 1634 Kategori:Svenska statliga myndigheter upplösta 1967