Carl Gustaf Dücker, född 1663 i Livland, död natten mellan den 2 och 3 juli 1732 i Stockholm, var en svensk greve, militär och riksråd.
Biografi Dücker, som var son till den baltiske majoren Carl Fredrik Dücker och Anna Elisabeth Sass, började sin krigarbana i fransk tjänst vid 25 års ålder. Han deltog i tre fälttåg under 1690-talet. När Stora nordiska kriget började år 1700 befann sig Dücker i Riga och deltog i stadens försvar mot August den starkes sachsiska här. 14 november samma år utnämndes han av kung Karl XII till generaladjutant och blev överste och regementschef 1703 för Dückers dragonregemente.
Han deltog i kungens fälttåg i Stora nordiska kriget fram till slaget vid Poltava 1709, där han tillfångatogs. Efter att året därpå ha utväxlats befordrades han till generalmajor 1710 och deltog i slaget vid Helsingborg.
12 juli 1711 upphöjdes Dücker till friherre, dock utan introduktion. 1712 var han i tjänst under Magnus Stenbock på kampanj i Nordtyskland och sårades under slaget vid Gadebusch den 20 december. Han blev tvungen att söka läkarhjälp i Lübeck och lämnade Stenbocks armé.
1713 utnämndes han till general av kavalleriet. Dücker var ståthållare i Stralsund när Karl XII natten till den 10 november 1714 överraskande ankom dit efter den långa ritten från Turkiet. Han kunde då verkligen känna igen kungen eftersom han varit i kungens tjänst i många år. Dücker var också med vid belägringen av Fredrikshald 1718 och enligt hovpredikant Jöran Nordberg bad Dücker enträget kungen att inte ge sig upp i löpgravarna, vilket kungen avslog med känt resultat. Dücker var även med och försvarade Stockholm i Slaget vid Stäket 1719.
Efter kungens död var Dücker den mest ansedde generalen i Sverige och han bereddes plats i rådet 1719. Han blev också greve och fältmarskalk 1719, och ledde Krigskollegium. Enligt ett citat i Elgenstierna (1927:373) meddelas att "Han var en oförskräckt och lycklig krigshjälte; under tjänsten i Frankrike bevistade han åtta fälttåg, sju belägringar och två stora fältslag samt var med i Carl XII:s alla krig".
Carl Gustaf Dücker är begravd i Wasaborgska graven i Riddarholmskyrkan.
Familj Dücker gifte sig första gången 13 oktober 1707 med polska furstinnan Theodora Zkolieska Oginska (1692–1719), som han tvingade till giftermål sedan han 1706 tillfångatagit henne, hennes tre äldre syster och en av hennes kusiner ur klostret i Wilna, efter slaget vid Olkieniki. Hon var dotter av polska starosten furst Bogislaus Oginski och friherrinnan Aurora Polydora Wrangel af Lindeberg. De fick tillsammans barnen Teodora Beata Dücker (1712–1787) som var gift med riksrådet och generalguvernören greve Gustaf Fredrik von Rosen och överstelöjtnanten Carl Fredrik Dücker (1714–1783).
Han gifte sig andra gången 14 mars 1720 med grevinnan Hedvig Vilhelmina Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1682–1758), dotter av översten greve Gustaf Adolf Oxenstierna af Korsholm och Wasa och grevinnan Christina Douglas.
Bilder
Se även Lista över svenska fältmarskalkar Järfälla kyrka
Källor Noter
Litteratur
Externa länkar
Vidare läsning
Kategori:Balttyskar Kategori:Födda 1663 Kategori:Avlidna 1732 Kategori:Svenska riksråd under 1700-talet Kategori:Svenska fältmarskalkar Kategori:Personer i stora nordiska kriget Kategori:Deltagare i slaget vid Poltava Kategori:Karoliner Kategori:Svenska grevar under 1700-talet Kategori:Svenska generalguvernörer Kategori:Män Kategori:Gravsatta i Riddarholmskyrkan Kategori:Svenska militärer under 1600-talet Kategori:Svenska militärer under 1700-talet Kategori:Deltagare i slaget vid Narva Kategori:Deltagare i slaget vid Helsingborg Kategori:Deltagare i slaget vid Gadebusch Kategori:Deltagare i slaget vid Kliszów Kategori:Personer från Livland Kategori:Deltagare i slaget vid Düna Kategori:Deltagare i belägringen av Fredrikstens fästning Kategori:Deltagare i belägringen av Thorn Kategori:Ätten Dücker