miniatyr|Oscarsbron i Trollhättan, troligen 1890-talet. I bakgrunden Önans industriområde. Foto: Werner Lindhe. miniatyr|Göta älv vid P.A. Carlmarks i Älvängen, mars 2009 miniatyr|Vy från Masthugget mot Göta älv med färjan Stena Jutlandica.
Göta älv är en stor flod i sydvästra Sverige, som avvattnar Vänern och mynnar ut i Kattegatt i Göteborg på svenska västkusten.
Vid inloppet från Vänern har staden Vänersborg anlagts. Totala höjdskillnaden ner till havsnivån är 44 meter, varav 32 meter historiskt har utgjorts av de väldiga Trollhättefallen. Dessa har ersatts av två vattenkraftverk samt slussar i Trollhätte kanal. Resten av älven har ett lugnt flöde med cirka tolv meters nivåskillnad på 80 kilometer. Vid Kungälv delar sig älven i två armar. Den östra armen heter fortsatt Göta älv och passerar genom Göteborg, innan den mynnar i Älvsborgsfjorden i Kattegatt. Den andra flodarmen är Nordre älv, som mynnar tolv kilometer längre norrut. Ön Hisingen utgör landet mellan de två flodarmarna.
Älvens längd är 93 kilometer. Tillsammans med Klarälven blir total längd 731 kilometer. Avrinningsområdet om 50 000 kvadratkilometer är Sveriges största. Medelvattenflödet om 565 m3/s är också högst i Sverige, men under vårfloden är många norrlandsälvar vattenrikare.
Före freden i Roskilde 1658 var Göta älv delvis gränsflod mellan Sverige och Norge, mellan landskapen Västergötland och Bohuslän. Idag ligger floden helt inom Västra Götalands län.Göteborg, red. Jan Jonasson, utgiven av Svenska Turistföreningen, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 "Hur landet formats", professor Sten Rudberg, s. 168Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 s. 96Sveriges Nationalatlas, Klimat, sjöar och vattendrag, sidan 110,
Vattenföring och topografi miniatyr|Bifurkationen där Göta älv delar sig. Göta älv rinner uppifrån och Nordre älv tar av åt vänster i bild. thumb|Färjorna Elvy, Älvfrida och Älv-Snabben på väg till och från Lindholmenspiren en decembermorgon 2019 Medelvattenföringen vid mynningen är cirka 570 kubikmeter i sekunden, med ett maxflöde på cirka 1 000 kubikmeter per sekund (genomsnitt för perioden 1961–1990). Avrinningsområdet är 50 229[kvadratkilometer (inklusive Vänerns alla tillflöden), varav 42 468 kvadratkilometer i Sverige och resten i Norge. Göta älvs dalgång är ett cirka 850 kvadratkilometer stort område, i en cirka 4 kilometer bred korridor längs Göta älv, från Vänern till Agnesberg i Göteborgs kommun. Därefter fortsätter dalgången som tektonisk zon tvärs över Säveådalen och går mot Kungsbacka, där den löper vidare på östsidan av Onsalalandet. Ännu längre söderut fortsätter sprickzonen ut i Kattegatts urberg.
Topografin är 0–100 meter över älvens yta,Göta Älvs dalgång : översiktlig markanvändning, huvudred. arkitekt Stig Granhed, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborg 1976 s. 10-11 medan den relativa reliefen – avståndet mellan högsta och lägsta nivå hos bergytan i dalgången – uppgår till 200–250 meter, vilket är i nivå med de djupaste fjordarna i Bohuslän.Kring Göta älv : studier i en dalgång, Göteborgs historiska museum, Älvsborgs länsmuseum och Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 s. 12
Både med avseende på vattenföring och avrinningsområde är Göta älv Sveriges största vattendrag. Vänerns största tillflöde är Klarälven. Räknat från Klarälvens källa, som ligger i västra Härjedalen, utgör Göta älv dessutom sista biten i Sveriges längsta vattendrag, vanligen benämnt Göta älv–Klarälven, med en totallängd på 756 kilometer från källan till havet.Vattendragsregister (SMHI)
Den egentliga Göta älv lämnar Vänern vid Vargön, strax öster om Vänersborg, går söderut via Trollhättan, Lilla Edet, Ale och Kungälv, där den delar sig i två armar. Den norra armen kallas Nordre älv, medan den södra behåller namnet Göta älv (även kallad Göteborgsgrenen). Båda rinner ut i Kattegatt, på en drygt tio kilometers avstånd från varandra. Mellan dessa två älvarmar ligger ön Hisingen. Upp till 75 procent av vattenföringen går ut i Nordre älv. Rinntiden från Vänern till havet är 1,5–5 dagar. Den totala fallhöjden mellan Vänern och havet är 44 meter. Vid kraftverksdammen i Trollhättan sänker sig vattenytan cirka 33 meter genom Trollhättefallen.
Gränsen mellan älven och havet vid mynningen går enligt Fiskeriverket längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid Västerberget i Långedrag över Knippelholmens fyr till västra piren vid Arendals småbåtshamn på Hisingen.Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön
En av de viktigaste användningarna av älven är som vattentäkt för dricksvatten för inemot 700 000 personer, som får sitt vatten helt eller delvis från Göta älv. Älven används också av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled.
År 1937 trädde Vänernregleringen i kraft. Sedan dess är vattenföringen reglerad såväl dygnsvis som över längre tid.Nationalencyklopedin Olika risker måste vägas mot varandra: de ökade riskerna för översvämningar uppströms Vänern till följd av klimatförändringen vägs mot riskerna för fler jordskred nedströms Vänern.
Göta älvs vattenvårdsförbund bildades 1957, för att få kontroll över de vid denna tid kraftiga föroreningarna. Enligt förbundet var nivån på organiska föroreningar år 2000 nere på 1905 års nivå.Vattenmagazinet - Tillståndet i Göta älv med biflöden 1999–2000 , Göta älvs vattenvårdsförbund
(Notera att listorna nedan i möjligaste mån är organiserade medströms.)
Namnet Adam av Bremen omtalade i Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum från omkring 1070 och bevarad i en avskrift från 1200-talet Göta älv både som Albis, en latinisering av den germanska formen av ordet älv, och som Gothelba, en latinisering av det fornvästnordiska Gautelfr. Båda benämningarna har sin motsvarighet i fornvästnordiska skrifter. Snorre Sturlasson kallade före 1240 älven för enbart Elfin. Namnet skrevs på 1200-talet Gautelfr, omkring 1325 Elfr, 1644 Stora Elffwan och först 1686 Giötha Ellf. Att kalla älven för enbart Älven har sin motsvarighet i tyska Elbe.Svenskt ortnamnslexikon sid 103Ortnamn i Bohuslän sid 84
Det finns två tolkningar av Gautelfr. Enligt den ena kan förleden härledas till substantivet gaut med betydelsen "utgjutning, utflöde, utlopp", syftande på älvens inlopp från Vänern. Enligt den andra tolkningen, som är den nu förhärskande, syftar förleden på folkslaget götar och Gautelfr skulle då helt enkelt stå för "götarnas älv".
Geologisk utveckling Stora förändringar har skett från isavsmältningen och fram till idag. Inlandsisen försvann från Göteborgsområdet för cirka 14500 år sedan. Drygt 2000 år senare hade isen smält bort från hela Götaälvdalen. Den snabba landhöjningen medförde att älvdalen för 11000 år sedan utvecklades från skärgård till ett havssund. Vänern var som ett innanhav med förbindelser till öppet hav via ett antal trånga sund. Vid denna tid låg fortfarande inlandsisen över norra Vänernområdet. För drygt 10000 år sedan, i samband med att klimatet blev varmare, blev Vänern en insjö.
Göta älvdalens berggrund domineras av gnejs, men har även inslag av diabas och granit. Göta älvdalen är en utpräglad sprickdal med både väl utbildade och oregelbundna dalsidor. Älvdalens ravinlandskap har bildats genom vattenerosion, ras och skred. Dalgången avgränsas av karga berg som reser sig cirka 100 m över dalbotten. När inlandsisen smälte bort kom stora mängder suspenderade silt- och lerpartiklar att föras ut i havet där de avsattes som glacial lera. Nära iskanten och vid stora flöden av smältvatten bildades glacial lera. Efter isavsmältningen har delar av den glaciala leran och andra jordarter successivt eroderats. En ny jordart har bildats, som benämns postglacial lera. När klimatet blev varmare började också en hel del organiskt material som till exempel alger att inlagras i lerorna. Glacial lera utgör den helt dominerande jordarten och lermäktigheten är normalt större i de södra delarna än i de norra.
Tidigare delade sig älven ovanför Lindholmen i Göteborgs hamnbassäng. Den ena grenen var den ännu existerande älvfåran, den andra var Kvillen, ej att förväxla med Kvillebäcken. Kvillen passerade mellan Ramberget och Lindholmen och fortsatte genom Sannegårdsviken till dess att den förenade sig med huvudfåran mellan Slotts- och Sörhallsbergen.Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, [Tredje delen], C R A Fredberg (1922). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 s. 980
Farled
Trollhätte kanal är farleden genom Göta älv från Vänern till Kattegatt med anslutande slussverk (i Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet) och kanaler.
Övrig trafik höger|miniatyr|upright=2.5|Stallbackabron
Broar över Göta älv och Trollhätte kanal Se även Nordre älv. Dalbobron i Vänersborg, vägbro
Järnvägsbron i Vänersborg, byggdes ursprungligen för Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ) 1867, sedan 1916 en enkelarmad klaffbro Gropbron, vägbro Stålbron, Vargön, järnvägsbro Landsvägsbro över Göta älv mellan Vänersborg och Vargön, Östra vägen / Länsväg 2050 Stallbackabron, E45, Trollhättan, frihöjd 28 meter, 1981 Lyftbron, järnvägsbro, Trollhättan, maximal frihöjd 27 meter, 2001 Fortsätter i en fast järnvägsbro. 1877–1913 fanns en provisorisk svängbro på platsen, som 1913 ersattes av en permanent. Ursprungligen byggd för Bergslagernas Järnvägar (BJ). Stridsbergsbron, enkelklaffbro, vägbro, invigd 2023 Klaffbron, dubbel dubbelklaffbro, vägbro Nohabs svängbro, tidigare privatägd järnvägsbro Olidebron, gångbro, 2016 höger|miniatyr|Strömkarlsbron höger|miniatyr|Oscarsbron höger|miniatyr|Angeredsbron I Trollhättan finns ett antal broar till och från öarna i älven. Dessa korsar inte farledenBroar i Trollhättan , Trollhättans kommun: Mossbergsbron, mellan Mossberget och Hjulkvarnsholmen Lilla Spiköbron, mellan Prästskedesholmen och Mossberget Spiköbron, mellan Spikön och västra älvstranden, 1941 Malgöbron, mellan Spikön och Malgön, 1990 Ersatte en äldre bro. Strömkarlsbron, mellan Malgön och västra älvstranden via Gullön, 1908 Stora Luckans betongbro, över Olidans regleringskanal, mellan Spikön och Malgön via Åker, 1915 Kyrkbron, över Olidans och Hojums intagningskanaler, mellan Åker och Toppön via Malgön Oscarsbron, mellan Toppön och västra älvstranden, 1969 Det har även funnits en äldre Kung Oscars bro på samma plats. Betongbron vid Olidans reparationshall över Olidans intagningskanal, 1921 Flottbergsbron, en hängbro nedströms Olidestationen. Ursprungligen använd vid utbyggnaden av Olidestationen.
Nedströms Trollhättan: miniatyr|Hisingsbron. Lilla Edetbron, klaffbro, 1926. Nedmonterad, ersatt av Nya Lilla Edetbron. Lilla Edetbron, klaffbro, någon gång mellan 1978 och 1980 Bron till Tjurholmen, Romelanda socken Jordfallsbron, Bohus, klaffbro, 1965 Angeredsbron, frihöjd 47 meter, 1978 Orrekulla bro, Agnesberg vid Nyebro, Kärra i Säve, cirka 1680–1786. Bron hade flyttats från Lärjeholmen,Vid älven - Bygd och viking, årsskrift 1974–1978, red. Lili Kaelas, Göteborgs arkeologiska museum, Vasastadens Bokbinderi, Göteborg 1978 sidan 64 och ersattes kring 1786 av en ny bro som fanns här till cirka 1820 Marieholmsbron, järnvägsbro, svängbro, 1908, ersatt 1996 Södra Marieholmsbron, järnvägsbro, lyftsvängbro, 2016 Hisingsbron, bil- och spårvägstrafik, lyftsvängbro, 2021 Götaälvbron, bil- och spårvägstrafik, klaffbro, 1939-2022 Hisingsbron (1874), svängbro, 1874–1968 Älvsborgsbron, frihöjd 45 meter, 1966
Tunnlar Tingstadstunneln, E6, 1968 Marieholmstunneln, E6, 2020
Färjelägen Se även Nordre älv och Göteborgs hamn.
Bohus, Nödinge socken – Eriksdal, Rödbo, Hisingen, Göteborg - 1965 Agnesberg, Göteborg – Nyebro, Skälltorp, Hisingen - 1978
Ångbåtstrafik Huvudartikel Göta älvs ångbåtslinjer. Se även Göta kanal.