Landskrona är centralort i Landskrona kommun och den femte största tätorten i Skåne, med 33 300 invånare år 2020. Tätorten är belägen vid Öresund i västra Skåne, mellan Helsingborg och Malmö, och ingår i Öresundsregionen.
Historik
1400- och 1500-talet
miniatyr|Landskrona på 1850-talet miniatyr|Landskrona 1867, vy från Gråen in mot hamnen. Xylografi ur Nordiska Taflor. miniatyr|Citadellet i Landskrona Landskrona stad fick möjligen sina första stadsprivilegier den 20 mars 1413, då fiskeläget Sønder Sæby gavs stadsprivilegier av unionskungen Erik av Pommern. Årtalet för grundande av staden har på senare år blivit omdiskuerat, då man på danska Rigsarkivet funnit ett diplom daterat 1405 vari ortnamnet "Landzcrone" förekommer; således kan namnet ha existerat minst 8 år tidigare än man förut trott. Redan före digerdöden låg orten Søndre Sæby på samma plats.
Ortnamnets stavning har under åren varierat; Landszkrone (1413), Landskrone (1449). Före 1658 lär staden även stundom stavats "Lands Crone" och "Landscrone". Säby lever kvar som namn på en kyrkby i den kvarvarande delen av Säby socken strax norr om staden.
År 1410 skänkte Erik av Pommern tomt och jord på den landtunga där Landskrona sedan skulle komma att ligga till ett karmelitkloster. År 1412 gavs engelska köpmän rätt att handla vid Landskrona och 1413 fick Landskrona stadsrättigheter. År 1428 plundrades och brändes Landskrona av Hansan under kriget mot den nordiska unionen. Under återuppbyggnaden uppfördes den stora stadskyrkan Sancti Johannis Baptistae ("Johannes Döparens kyrka"), som var nästan lika stor som Lunds domkyrka och vid sidan av Malmö Sankt Petri kyrka Skånes största gotiska kyrka. Landskronas borgare kom under början av 1500-talet att stödja Kristian II, i förhoppning att vinna ökat självstyre för staden. 1525 och 1535 intogs dock staden av danska trupper. 1549 lät Kristian III av Danmark påbörja byggandet av Landskrona slott, Citadellet.
År 1547 berövades Ängelholm sina stadsprivilegier. Ängelholmsborgare som istället ville slå sig ned i Landskrona fick fyra års skattefrihet, något som ledde till en stark uppgång för staden.
1600- och 1700-talet Mot 1500-talets slut var Landskrona en stad med cirka 800 invånare. Under 1600-talet stagnerade sedan utvecklingen. Stadens läge var militärt känsligt, och Landskrona drogs vid flera tillfällen in i krig och krigsförberedelser.
Då Gustaf Horn i mars 1644 ryckte fram mot Landskrona flydde nästan hela stadens befolkning till Köpenhamn. Fästningen kapitulerade kort tid efter, och när staden efter freden i Brömsebro återlämnades till Danmark var den i det närmaste helt utplundrad.
Landskrona har tillhört Sverige sedan år 1658. Karl X Gustav hade för avsikt att ge staden privilegier och att göra den till Skånes kommersiella och industriella centrum, men kriget 1658–1660 kom emellan. Karl XI:s förmyndarregering gav 1663 Landskrona privilegier som stapelstad. Någon uppblomstring av handeln kom trots detta inte till stånd. Tvärtom minskade befolkningen, särskilt under skånska kriget då staden under tre år, 1676–1679, var besatt av danskarna och befolkningen led mycket. Efter freden 1679 återupptogs de gamla planerna på att göra Landskrona till huvudort i Skåne. Särskilt Johan Göransson Gyllenstierna verkade för dessa planer. Landskrona skulle bli huvudfästning för södra Sverige, enda stapelstad i Skåne och förlänas stora privilegier. Erik Dahlbergh fick i uppdrag att rita en stadsplan med plats för residens, bank, mynthus, biskopshus och universitet. I april 1680 inleddes arbetena som drevs på av Gyllenstierna. Denne avled dock redan den 10 juni 1680, och Dahlberg, som avstyrkt Karl XI:s beslut att centrera försvaret kring Landskrona, kunde nu göra sin röst hörd. Redan den 28 juni beslutade så kungen att avbryta arbetena och 1682 bestämdes att alla befästningsverk utom citadellet skulle rivas.
Även privilegierna av 1663 upphörde, efter att de sedan de gått ut 1683, endast förlängdes på fyra år. 1700 fanns det endast 482 invånare, 1720 endast 346. Med frihetstiden började dock en uppgång för staden. En del industrier, tre tobaksspinnerier, ett färgeri och ett garveri uppstod. 1748 hade staden 805 invånare.
Ett riksdagsbeslut från 1747 om att ytterligare befästa staden och flytta bebyggelsen något söderut genomfördes delvis; därvid revs Sancti Johannis Baptistae kyrka med början 1753 (dock troligtvis på order av den lokale militäre stadskommendanten, snarare än av riksdagen). Av denna återstår numera endast delar av grunden, "Gamla kyrkans grund" kallad, med ett stort träkors där altaret en gång stod. Istället uppfördes med början 1754 Sofia Albertina kyrka, ritad av Carl Hårleman. Kyrkan invigdes 1788, men var fullt färdigställd först 1816.
Frihetstiden medförde ett ekonomiskt uppsving, och på 1770-talet hade folkmängden nått över 2 000.
1800-talet Fästningsarbetena kom dock, på grund av kriget mot Ryssland, att avbrytas 1788. Efter att ha legat nere i nästan tjugo år avlystes de definitivt 1805. 1822 utdömdes Landskrona som landfästning och 1869 lades fästningen ner fullständigt.
Det ekonomiska uppsvinget fortsatte likväl. En ny hamn anlades vid mitten av 1700-talet, ett sockerbruk 1757 och även tre yllefabriker startades. År 1800 hade Landskrona 3 827 invånare.
Det tidiga 1800-talet var en tid av stagnation, i samband med avvecklingen av stadens garnison. Efter 1800-talets mitt växte dock Landskrona snabbare än många andra städer. Staden fick järnvägsförbindelse med Helsingborg och Eslöv (båda via Billeberga) 1865 och med Ängelholm (via Billesholm) 1876. Också industri och sjöfart fick ett uppsving.
Under en koleraepidemi i den nuvarande stadsdelen Borstahusen som bröt ut 1853 isolerades det dåvarande fiskeläget från staden. Dödsfallen stannade vid 31 döda, men troligen kunde den isolerade befolkningen fått bättre hjälp än de fick - i så fall med risk för spridning. Händelsen var inte bortglömd förrän Borstahusen byggdes ut och även blev sammanbyggt med staden på 1950-talet.Åke Jönsson, Historien om en stad
1900-talet
Vid sekelskiftet 1900 blev Fredrik Sundbärg stadsarkitekt, och han har fortsatt satt sin prägel på mycket av Landskronas arkitektur. Två stora arbetarkvarter "Gripen" och "Falken", brandstationen (numera stadsbibliotek), läroverket (numera en högstadieskola), gamla badhuset (revs omkring 1974) samt inte minst den mycket speciella "Tuppaskolan" (numera bostäder).
Efter 1920 har utvecklingen åter gått långsammare än i flertalet andra städer. Mer än hälften av Landskronas befolkning har från 1920 varit sysselsatt inom tung industri, främst Öresundsvarvet, Landsverk, Thulinverken, Supra Fosfaten, Bergsöe och Sockerbruket samt en rad textilföretag Carl Emond, Emil Emond, Schlasbergs och Stinson.
Landskrona drabbades hårt av varvskrisen. Öresundsvarvet hade under det tidiga 1970-talet över 3 500 anställda. Den 11 mars 1981 varslades de sista 1 807 anställda på Öresundsvarvet om uppsägning. Sveriges största enskilda industrinedläggning var ett faktum. 1982 levererades det sista nybygget från varvet, men varvsverksamheten dog inte ut helt i och med att nybyggnation upphörde utan fortsatte som reparations- och ombyggnadsvarv. Under de följande åren låg staden stilla till följd av lågkonjunkturen som också drabbade många andra industrier som fanns kvar i staden, bland annat SAB nife och Haldex, vilka båda härrör från Thulinverken, samt en del Av AB Supra. Även Öresundsvarvet återuppstod 1993, efter karenstiden tio år, nu under namnet Cityvarvet. Det är inte längre ett fullskaligt nybyggnadsvarv, utan ett reparationsvarv med 200-300 anställda.
I spåren av nerläggningen av Öresundsvarvets minskade kommunens befolkning med ett par tusen invånare och i de mindre populära bostäderna stod många lägenheter tomma kring mitten av 1980-talet. Efter valet 1991, då vissa lagar ändrades, bland annat så att asylsökande inte längre behövde bo där de blivit kommunplacerade, kom många asylsökande till Landskrona. Brist på jobb har särskilt efter år 1995 delvis blivit ett problem för staden och dess befolkning.
Landskrona har traditionellt setts som en arbetarstad, med stort fokus på tung industri. Under 2000-talet har denna utveckling istället trendat mot en arbetsmarknad med mer komplexa tjänster inom såväl specialiserad industriproduktion som allmänt tjänsteutbud, vilket har lockat fler invånare till staden.
En ny sträckning av järnvägen Västkustbanan drogs via Landskrona och invigdes 2001. En ny station i stadens östra utkant (cirka 2 km från centrum) ersatte den tidigare säckstationen i centrum, varifrån tåg endast avgick söderut. En trådbusslinje mellan centrum och den nya stationen invigdes i september 2003 efter stora politiska diskussioner.
Administrativa tillhörigheter Landskrona stad ombildades som ett resultat av kommunreformen 1862 till vad som kom att kallas en stadskommun. Kringliggande socknar/landskommuner införlivades i stadskommunen 1959, 1967 och 1969. 1971 uppgick stadskommunen i Landskrona kommun med Landskrona som centralort.
I kyrkligt hänseende har Landskrona alltid hört till Landskrona församling.
Orten ingick till den 1 juli 1967 i domkretsen för Landskrona rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå i Landskrona domsagas tingslag och orten sedan 2002 i Lunds domsaga.Om tingsrätten (NAD)
Kommunikationer miniatyr|Trådbussar introducerades 2003 i Landskrona och kör resenärer mellan centrum och järnvägsstationen, som ligger i stadens utkant.
Landskrona ligger sedan invigningen av den nya stationen 2001 vid Västkustbanan och har direkta järnvägsförbindelser med bland annat Helsingborg, Lund, Malmö, Göteborg och Köpenhamn. Järnvägsstationen, som tidigare låg i centralt, flyttades 2001 till stadens östra del, knappt två kilometer från centrum.
Ventrafiken trafikerar en båtförbindelse mellan Skeppsbrokajen i södra änden av Landskronas centrum, och Ven. Stadens kollektivtrafik består av fem stadsbusslinjer, varav linje 3 sedan år 2003 utgör Sveriges enda trådbusslinje. Trådbusslinjen går mellan Skeppsbron (hamnen för Ventrafiken) och stationen, via centrum.
Sedan 2019 är Landskronas ordinarie stadsbussflotta helt elektrifierad.
Linjenummer Sträckning1 Centrum - Stationen - Guldängen2 Guldängen - Centrum - Västra Fäladen3 Stationen - Centrum - Skeppsbron4 Stationen - Borstahusen5 Stationen - Centrum - Borstahusen
Från och med i december 2013 kan man i Landskrona betala sin parkering via mobilen.
Befolkning Antal över tid
Stadsmiljö och kultur Citadellet Landskrona slott, Citadellet, är en av stadens sevärdheter. Dess vallgravssystem är ett av världens bäst bevarade sådana. Det var Kristian III av Danmark som började bygga denna befästning på 1540-talet. Efter freden i Roskilde 1658 var svenskarna på tur med att bygga ut befästningarna med ett nederländskt vallgravssystem samt bygga ut ön Gråen till skydd för den strategiskt viktiga hamnen, som har en naturlig djupränna (Saxåns mynning). Förutom att under årens lopp ha hyst såväl danska som svenska militärer har Citadellet använts både som fängelse och flyktingläger.
Landskrona museum och Landskrona konsthall Staden har ett kommunalt museum med både fasta och tillfälliga utställningar. Landskrona museum är centralt beläget vid Kasernplan i en av de gamla kasernbyggnaderna. På promenadavstånd ligger också den kommunalt drivna konsthallen i Landskrona, vilken är byggd i Japan-inspirerad arkitektur.
Rådhustorget Stadens främsta torg från 1890-talet, Rådhustorget, ligger centralt beläget vid Rådhuset. Övriga byggnader runt torget är, med ett undantag, också från tiden 1890-1915, många av dem stora och praktfulla byggnader. Den ännu äldre Adolf Fredriks kasern (numera Landskrona museum) har sin östra gavel mot torget.