Kyros II, kallad den store (fornpersiska: Τ΢ν΢ρ, refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05, Kūruš,, refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05 modern persiska: کورش بزرگ, Kourosh-e Bozorg, latiniserat Cyrus), född oklart årtal kring 580 f.Kr i Anshan, i dagens södra Iran, död i juli 530 f.Kr. i Sogdien, var den förste av de persiska storkungarna och grundare av Persiska riket under akemeniderdynastin. Som ledare för perserna i Anshan besegrade han mederna och enade de två skilda iranska folkgrupperna och härskade mellan åren 559 och 530 över det största imperium som världen dittills veterligt hade skådat. Riket sträckte sig från Hellesponten i väster till floden Indus i öster, och utvidgades ytterligare under hans efterträdare., refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05

Under sin tjugonioåriga regeringstid stred Kyros mot några av sin tids största stater, däribland Mediska riket, Lydiska riket och Nybabyloniska riket. Kyros kom aldrig in i Egypten, eftersom han själv dog i strid mot massageter längs Syr Darja i augusti 530 f.Kr.Kyros dödsdatum kan uträknas från det sista omnämnandet av hans styre (en tavla från Borsippa som dateras till 12 augusti 530 f.Kr.) och det första omnämnandet av hans son Kambyses styre (en tavla från Babylon som dateras till 31 augusti). Se R.A. Parker och W.H. Dubberstein, Babylonian Chronology 626 B.C. - A.D. 75, 1971.) Han efterträddes av sin son, Kambyses II, som lyckades erövra Egypten, Cypern och den grekiska kolonin Kyrene under sin korta regeringstid.

Kyros är den första persiska kung vars namn fick tillägget "den store", en titelstil som antogs av hans akemenidiska efterträdare som Dareios I, Xerxes I med flera. Han införde lag och ordning i hela sitt rike och respekterade samtliga religioner. Bortom sitt land lämnade Kyros efter sig ett bestående inflytande på religion, politik och militär strategi i både öst och i väst. Kyros den stores styrelse har varit förebild för många regenter och politiker, däribland Julius Caesar och drottning Kristina.Wrangel, E., "Drottning Christina och Le grand Cyrus", ett kapitel ur en afhandling om drottning Christina och den pretiösa societeten. Pro novitate. Festskrift. S. 20—44.

Bakgrund Etymologi miniatyr|Kyros den stores fana. De antika historikerna Ktesias och Plutarkos ansåg att Kyros fått sitt namn från Kyros vilket betyder "solen". Namnet tolkades så att de betydde "lik solen", genom att man noterar dess likhet med det persiska ordet för sol, khorsheed, med suffixet -vash för likhet.;Plutarkos, Artaxerxes 1. 3 Classics.Mit.Edu; Fotios, Epitome of Ktesias' Persica 52 , refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05 Några moderna historiker, som Karl Hoffmann och Rüdiger Schmitt vid Encyclopædia Iranica, har dock föreslagit översättningen "övervinnare i verbal tävling."Schmitt, Rüdiger, Encyclopædia Iranica. Cyrus; The Name, p. 515 –516 (PDF), refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05.

På modern persiska kallas perserkungen Kourosh-e Bozorg — det fornpersiska namnet för Kyros den store är Kūrūsh Vazraka. I Bibeln kallas han bara Koresh (hebreiska: כורש).

Dynastisk historia Kyros den store var en akemenidisk perser, son till den lokale persiske kungen Kambyses I och den mediska prinsessan Mandane (persiska: Māndānā), som var dotter till Astyages, den siste mediske kejsaren.Suren-Pahlav, Sh., Cyrus The Great; The Liberator, läst 12 januari 2007, refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05 Innan han enade perserna och mederna i ett enda rike var han härskare över Anshan, som då var ett vasallrike till det mediska riket, i vad som nu är en del av provinsen Fars i södra Iran. I detta område skulle Kyros bygga Pasargadae, hans framtida huvudstad.

Dynastin uppgavs ha grundats av Achaimenes (cirka 700 f.Kr.), som efterträddes av sin son Teispes.Detta är den traditionella synen, som grundas på Behistuninskriften och Herodotos. Vissa forskare anser dock att Kyros inte var besläktad med Achaimenes eller Dareios den store, och kallar Kyros släkt teispider istället för akemenider. Se M. Waters, "Cyrus and the Achaemenids", Iran 42, 2004 (Achemenet.com > ressources > sous presse), with previous bibliography. Inskrifter tyder på att när den senare dog delade två av hans söner tronen som Kyros I av Anshan och Ariaramnes av Persien. De efterträddes av sina respektive söner Kambyses I av Anshan och Arsames av Persien. Det har dock ifrågasatts om dessa inskrifter är autentiska, vilket gör Kyros företrädares historia mer otydlig.Shahbazi, A. Sh., Encyclopædia Iranica. Arsama, p. 546 (PDF), refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05.

Kambyses anses av Herodotos vara av fin familj men inte kungM. Dandamaev, "Cambyses I ". Trots det som Herodotos hävdar är Kambyses styre belagt i vissa babylonska inskrifter., och nämner också hans giftermål med prinsessan Māndānā, som var dotter till prinsessan Aryenis av Lydien (eller av en annan hustru enligt Christian Settipani) och Astyages, medernas kung. De fick endast en son tillsammans, Kyros II, som Kambyses uppkallade efter barnets farfar.

Enligt Ktesias gifte sig Kyros den store med en dotter till Astyages vid namn Amytis, vilket verkar osannolikt, eftersom hans fru då också skulle vara hans moster. En möjlig förklaring är att Astyages gifte sig igen och hans andra fru födde denna dotter."Det tycks ofrånkomligt att anta att Astyages hade en andra fru. [...] Enligt Ktesias av Knidos gifte sig deras son Kyros med en dotter till Astyages. Denna skulle vara hans moster, vilket är högst ovanligt." Kyros första fru, Kassandane, är lika mystisk. Enligt Herodotos och Behistuninskriften hade hon minst två söner med Kyros, Kambyses II och Smerdis.Jona Lendering, Cyrus (fornpersiska Kuruš; hebreiska Kores): grundare av akemeniderriket. // Herodotos Historia 3. 2, 30; Behistun 1. 29-30. Behistuninskriften säger bara att Kambyses och Smerdis var helbröder, men nämner inte Kassandane. Båda sönerna härskade senare var och en över Persien under en kort tidsperiod. Kyros hade också flera döttrar, av vilka två, ArtystoneArtystone: Drottning av Persien, gift med Dareios I den store. och Atossa, skulle gifta sig med Dareios den store. Det senare är betydelsefullt, eftersom hon födde Xerxes I, Dareios efterträdare.Atossa : Dotter till den persiske kungen Kyros den store.

Uppväxt miniatyr|stående|Kyros barndom av Sebastiano Ricci (1706-1708). Kyros föddes antingen 590 eller 576 f.Kr.De flesta källor anger antingen 576 f.Kr. eller 590 f.Kr. som Kyros födelseår. Det är inte helt klarlagt vilket som gäller.

Mycket lite är känt om hans barndom och ungdomsår, eftersom de källor som berättar om den delen av hans liv är få, och har skadats eller gått förlorade. Herodotos berättelse om Kyros uppväxt tillhör en genre av legender där övergivna barn av ädel börd, såsom Oidipus och Romulus och Remus, återvänder för att hävda sin kungliga ställning. Kyros överherre var hans egen morfar, Astyages, härskare över det mäktiga mediska riket. Enligt legenden var han ett övergivet barnbarn till kung Astyages av Medien. Hans far var kung Kambyses I av Anshan och hans mor var Mandane, kung Astyages dotter. Att Kyros skulle vara son till Mandane kan tänkas vara en efterkonstruktion för att rättfärdiga hans anspråk på den mediska tronen.

Kung Astyages hade en dröm som hans mager tolkade till att hans dotterson skulle göra statskupp och döda honom. Han gav därför order till sin marskalk Harpagos att låta döda barnet. Harpagos var oförmögen att döda ett spädbarn och tillkallade sig därför en herde som fick till uppgift att göra sig av med barnet. Herden tog dock barnet som sitt eget och uppfostrade honom.Harpagus : Medisk general, 'kungamakare' av den persiske kungen Kyros den store.Stories of the East From Herodotus, Chapter V: The Birth and Bringing Up of Cyrus , s. 66–72, refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05.

När unge Kyros kom upp i tioårsåldern blev det, enligt Herodotos, uppenbart att han inte var son till en herde, då hans uppförande och beteende var alldeles för ädelt. Kung Astyages hörde talas om den unge gossen och bjöd in honom till palatset. När kungen talade med Kyros kunde han inte låta bli att notera att de var väldigt lika. Efter detta kallade kung Astyages till sig sin marskalk Harpagos och frågade ut honom vad han gjort med gossebarnet tio år tidigare. Sedan Harpagus erkänt att han inte dödat barnet tvingade kung Astyages Harpagos att äta sin egen son.Stories of the East From Herodotus, p. 79–80 Astyages var mindre sträng mot Kyros och tillät honom att återvända till sina biologiska föräldrar, Kambyses och Mandane.Stories of the East From Herodotus, Chapter VI: Cyrus Overthroweth Astyages and Taketh the Kingdom to Himself , s. 84, refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05.

Herodotos beskrivning kan vara en legend, men den ger insikter om de personer som omgav Kyros den stores uppväxt.

Tillträde till makten och fälttåg Mederriket miniatyr|Mediska riket, Lydiska riket och Nybabyloniska riket före Kyros den stores erövringar.

Efter hans fars död 559 f.Kr. blev Kyros kung av Anshan. Kyros var dock ännu inte en oberoende härskare. Liksom hans företrädare var Kyros tvungen att erkänna mediskt överherravälde. Under Astyages regeringstid kan det mediska riket ha härskat över större delen av Mellanöstern, från den lydiska gränsen i väster till partherna och perserna i öster. I Herodotos version övertygade Harpagos, som var ute efter hämnd, Kyros att samla det persiska folket till uppror mot deras feodalherrar mederna. Det är dock troligt att både Harpagos och Kyros gjorde uppror på grund av deras missnöje med Astyages politik. Från början av upproret år 554 f.Kr., med hjälp av Harpagos, ledde Kyros sina arméer mot mederna tills de intog Ekbatana (numera Hamadan i Iran) 549 f.Kr., och i praktiken erövrade det mediska riket.

Kyros tycks ha tagit emot Mediens krona, men vid 546 f.Kr. antog han officiellt titeln Kung av Persien istället. Arsames, som hade varit härskare över Persien under mederna, fick därför ge upp sin tron. Hans son, Hystaspes, som också var Kyros syssling, utsågs sedan till satrap av Parthien och Frygien. Kyros erövring av Medien var bara början av hans krigföring. Astyages hade varit allierad med sin svåger Kroisos av Lydien (son till Alyattes II), Nabonidus av Babylon och Amasis II av Egypten, som sägs ha planerat att sluta sig samman mot Kyros och Perserriket.

Lydiska riket och Mindre Asien De exakta datumen för den lydiska erövringen är okända, men den måste ha skett mellan Kyros störtande av det mediska riket (550 f.Kr.) och hans erövring av Babylon (539 f.Kr.). Det var vanligare förr att ange 547 f.Kr. som året för erövringen på grund av några tolkningar av Naboniduskrönikan, men denna uppfattning är numera inte så vanlig.Rollinger, Robert, "The Median "Empire", the End of Urartu and Cyrus' the Great Campaign in 547 B.C."; Lendering, Jona, "The End of Lydia: 547? ", refererade i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05. Lydierna anföll först akemeniderrikets stad Pteria i Kappadokien. Kroisos belägrade staden och tillfångatog dess invånare som slavar. Under tiden inbjöd perserna invånarna i Jonien, som var en del av det lydiska riket, att göra uppror mot sin härskare. Erbjudandet avböjdes och Kyros samlade en armé och tågade mot lydierna. Han förstärkte sin armé med fler soldater i de länder han passerade på vägen. Slaget vid Pteria blev i praktiken ett dödläge, där båda sidor led stora förluster vid skymningen. Kroisos retirerade till sin huvudstad Sardes morgonen därpå.Herodotos, Historia, Bok I, refererad i Cyrus the Great i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-09-05.