thumb|Vy över Södra Guldheden från Guldhedens vattentorn i juni 2009. De fem grå punkthusen till höger är Doktor Liborius gata och de tre till vänster är Syster Ainas gata. De närmaste två husen tillhör Syster Estrids gata.
Guldheden är en stadsdel, s. 10 och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Primärområdet består av Södra och Norra Guldheden samt Landala Egnahem. Här fanns (2013) 6 249 bostäder, varav 107 småhus och 6 142 lägenheter i flerbostadshus. Av lägenheterna i flerbostadshus var 3 945 hyresrätter och 2 205 bostadsrätter.Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014. Läst 2014-08-01. Planering och utformning av bostadsområden i Göteborg under 1950-talet kom att präglas av de tankar som utvecklades på Norra och Södra Guldheden.Göteborg genom ritningar II : Byggande under 1900-talet, Gun Schönbeck ; [översättning till engelska: Richard Nord], Regionarkivet, Göteborg 2012 Serie: Skrifter utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, 1404-658X ; 12, s. 84 Stadsdelen har en areal på 124 hektar.Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
Namn och geografi Guldheden gränsar i söder till Mölndal, i väster till Änggårdsbergen, Sahlgrenska sjukhuset och Annedal, i norr till Vasastan och Landala, och i öster till Johanneberg och Chalmers tekniska högskola. Namnet påträffas redan 1782 i formen av naturnamnet Gullheden, men förledens innebörd är oklar.Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 s.146
Den vanligaste prepositionen för stadsdelen bland stadsdelens invånare är att säga "på" Guldheden, men det förekommer också att "i" används. Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska, använder "på".https://www.gp.se/debatt/namngivning-ansvar-mot-marknadskrafter.f3ed7061-24b0-414e-bd3f-a68106d6276b GP 2024-08-10
Högsta punkten på Guldheden (Guldhedsbergen) är berget ovanför Doktor Forselius backe, med höjden 102 m ö.h.Generalplan för Göteborg 1959, utgiven av Stadsplanekontoret, Göteborg 1960 s. 9 Bergåsarna i samma område, norr och väster därom heter Hallerås, Spärås och Ståckås.Belägenheten omkring Göteborg : Utgifven af N.G. Werming, [Karta, graverad av E. Åkerland] 1809
Historia
Grönlandsvalen i Norra Guldheden Det var den 26 februari 1946 som verkmästaren och byggarbetsledaren Folke Kärrbrink, vid en grundgrävning, i botten på en 9 meter djup brunn i leran, fann ett hårt föremål som man först trodde var en trästock. Fyndet visade sig vara resterna av en grönlandsval, Balaena mysticetus, cirka 11 000 år gammal. Fyndplatsen utgjorde då ett sund mellan ett par klippholmar.
När inlandsisen efter senaste nedisningen av Skandinavien för cirka 15 000 år sedan smälte bort från Göteborgstrakten, låg denna ungefär 96-98 meter lägre än nu i förhållande till havsytan. Nu ligger platsen 53 m ö.h. De tillvaratagna benen skänktes till Göteborgs museum av Firma Charles Jacobssons Byggnads AB och ställdes senare ut på museet.Göteborgs museum : Årstryck 1946, utgiven av Göteborgs museum, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1947 s. 103-105
1900-talets utveckling
thumb|Södra Guldheden. Skulpturen Fina fisken på Doktor Fries Torg juni 2009 Området införlivades i etapper med Göteborgs stad, och tillhörde tidigare i huvudsak egendomen Stora Änggården, under Örgryte: Norra Guldheden, (med stadsdelsnummer 54:A), inkorporerades 1918. Området omfattade cirka 12 hektar och antalet lägenheter i etappen 1944-1947 var 1 063. Lägenheternas sammanlagda våningsyta var 85 000 kvadratmeter, motsvarande 66 800 kvadratmeter nettolägenhetsyta. Investeringarna - inklusive butiker, restaurang, tvätt samt värmecentraler - under samma period uppgick till 34,5 miljoner. Södra Guldheden, (med stadsdelsnummer 54:B), inkorporerades 1922. Antalet lägenheter i etappen 1949-1953 var cirka 2 700 och byggdes för cirka 8 000 invånare i nio olika bostadsgrupperingar. Verkliga antalet boende blev 8 900. Den sammanlagda våningsytan var i första etappen cirka 200 000 kvadratmeter och nettolägenhetsytan cirka 155 000 kvadratmeter. Stadsplanen utformades av Tage William-Olsson samt VBB under ledning av arkitekterna Sune Lindström och Bengt Östnäs. På byråns Göteborgskontor ingick också arkitekterna Lars Lundwall, Tore Klarén och Arne Philip samt Sven Brolid, Jan Wallinder med flera. Efter en stadsplanetävling 1946 började området bebyggas 1949.Guide till Göteborgs arkitektur, Claes Caldenby, Gunilla Linde Bjur, Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2006 s. 122-124
Kring Doktor Fries torg och vid Syster Estrids gata, Doktor Westrings gata och Syster Emmas gata byggde Göteborgs stads bostadsaktiebolag 1 363 lägenheter under åren 1949-1961 till en produktionskostnad av cirka 52 miljoner.Vi bygger i Göteborg : en berättelse om Göteborgs stads bostadsaktiebolag, Torsten Frendberg, Göteborgs stads bostadsaktiebolag 1968, s. 112, 207-208
Sydöstra Guldheden, inkorporerades 1922. Området omfattade i huvudsak bebyggelsen sydost om Dr Allards gata, med cirka 12 hektar. Bebyggelsen här påbörjades 1958 och avslutades 1960. Området planerades för cirka 900 lägenheter — cirka 2 700 invånare — och med en sammanlagd våningsyta av cirka 75 000 kvadratmeter — motsvarande en nettolägenhetsyta av cirka 58 000 kvadratmeter. Bland lägenheterna ingår ett större antal enkelrum för studenter. Under 1959 påbörjades i västra delen av Guldheden även fyra större bostadshus med totalt 468 lägenheter (Doktor Lindhs gata), som var avsedda för läkare och sjuksköterskor vid det intilliggande Sahlgrenska sjukhuset. Antalet lägenheter i etappen 1958-1964 blev cirka 1 500.Göteborgs utbyggnad - några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria, B Andersson, H Jacobsson, E Jönsson, M Heijl, T Josefsson, Chalmers tekniska högskola, sektionen för Arkitektur, Vasastadens Bokbinderi, Göteborg 1983 Doktor Forselius gata stod helt färdigbyggd i april 1961, med sex tiovåningshus och 352 lägenheter. Byggherre var Svenska Riksbyggen. På stadsdelens högsta platå uppfördes två huskroppar i fem till åtta våningar med 561 lägenheter. Byggherre var stiftelsen Göteborgs Bostadsföretag. Hela 37% eller 337 lägenheter av det totala beståndet var fyrarummare.GHT, 18 april 1961, "Sydöstra Guldheden färdigbyggd."
Norra Guldheden miniatyr|Guldhedstorget 1944. Norra Guldheden avstyckades från Stora Änggården 1885 och såldes till handlanden Nymansson, som i sin tur styckade av några tomter, där det uppfördes bland annat fem mindre bostadshus av trä. Ett tiotal små bostadshus byggdes också inom Södra Guldhedens sydöstra delen, bland annat på slänten ner mot Mossen. I Albert Lilienbergs utbyggnadsplan från 1920-talet föreslogs hyreshus inom nuvarande Norra Guldheden och villor i den södra delen. År 1939 upprättades också en stadsplan som omfattade ett fyrtiotal punkthus på Norra Guldheden. Dessa planer genomfördes dock aldrig och den enda större nybyggnad som kom till före 1940-talet var vattentornet som uppfördes 1935 (se nedan).Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del II, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 2000 s. 159-173
Direkt nordost om Wavrinskys plats, vid Egnahemsvägen, låg fram till 1935 Hansons Pyrotekniska AB, en pyroteknisk verksamhet, startad 1888Pyrotekniska A.- B. C. R. Hansson & Söner - Göteborg, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1935 av Carl Robert Hanson (1863-1945). Hansons var kunglig hovleverantör, och verksamheten fick 1945 ge namn åt bland annat Raketgatan på Norra Guldheden.Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 s. 71, 236. Vid en explosion den 11 augusti 1904 dödades två anställda.Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952, s. 365
Den första etappen av "Nya Guldheden" invigdes den 17 augusti 1945 av kronprins Gustaf Adolf, då utställningen Bo Bättre i norra Guldheden gick av stapeln. Norra Guldheden var då Sveriges första så kallade grannskapsenhet, byggt i syfte att visa på framtidens kollektiva bostadsfunktionalism.Göteborg - att bygga staden, Göteborgs stadsbyggnadskontor 2003 s.60Utställningen Bo Bättre - Guldheden, Göteborg 17 aug. - 16 sept., Arthur Hald & Stig Ålund, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1945 Norra Guldheden anses ha ett högt kulturhistoriskt värde, och är därför klassat som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen, med motiveringen: "Norra Guldheden är ett mönsterområde för 40- och 50-talets bostadsbyggande. Det är ett mycket bra exempel på hur idéer om grannskapsplanering omsattes i verkligheten. Bebyggelsen – grupper av punkthus respektive lameller – är i huvudsak oförändrad".Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse, Mats Herklint, Staffan Sedenmalm och Olle Lind; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Göteborg 1992 s. 62 + 64-66
Restaurang Guldheden på Guldhedstorget invigdes den 18 augusti 1945 och hade ritats av arkitekterna Gunnar Wejke och Kjell Ödeen.Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 s. 107 Söder om Guldhedstorget i Norra Guldheden uppfördes 1962 ett niovåningars punkthus i gult tegel.
Södra Guldheden
thumb|Doktor Sydows Gata juni 2009. thumb|Doktor Bex Gata juni 2009. thumb|Doktor Fries Torg juni 2009. miniatyr|Folkeskoleseminaret för Kvinnliga elever 1972 Södra Guldheden ligger högt placerat på Guldheds- och Änggårdsbergen, där den tunga trafiken i huvudsak leds runt. Detta innebär att det är bra luft och begränsat med buller i stadsdelen. Det finns ett flertal förskolor och grönområden med lekplatser vilket gör Södra Guldheden till en idealisk boplats för barnfamiljer. Det finns också ett bibliotek på Doktor Fries Torg med en generöst tilltagen barnavdelning.
För det cirka 1,5 × 1 kilometer stora området direkt söder om Guldhedsgatan, vid Guldhedens norra vattentorn, utlystes 1945 en stadsplanetävling av Göteborgs stad och Göteborgs Byggmästareförening. Den avgjordes i mitten av 1945 med att första pris gick till Vattenbyggnadsbyråns stadsplaneavdelning, som fick 8 000 kronor för förslaget "Min gröna dal". Andra pris gick till förslaget "Bella vista," även det av Vattenbyggnadsbyrån.GP, 4 juli 1945.
De första gatorna drogs fram under 1948, och i oktober 1949 påbörjades grundsprängningarna för de första tio husen. Nivåskillnaderna för Södra Guldheden är mellan 60 och 110 meter.<ref>Ny Tid, 27 oktober 1949, "Nya Guldhedens storbebyggelse har påbörjats".</ref> Den första etappen av Södra Guldheden kallades för "Guldheden III" och bestod av 593 lägenheter, uppdelade på femton husblock kring gatorna Doktor Belfrages gata, Doktor Billqvists gata och Doktor Saléns gata. Husen fick tre, sju och nio våningar, innehållande från enkelrum upp till fem rum och kök. Arbetet kom igång i mitten av november 1949 och inflyttningarna till de första 403 lägenheterna påbörjades i slutet av 1950. Det nystartade HSB Bostads AB var beställare av dessa hyreshus. Längre söderut, kring Syster Estrids gata, uppförde Göteborgs stads Bostadsaktiebolag 836 lägenheter, butiker och hantverkslokaler. Husen omfattade: 6 höghus med 9-10 våningar; 5 lamellhus med 3 våningar och 4 punkthus med 3 våningar samt ateljévåning. Arkitekt för denna del var Åke Wahlberg.GP, 21 oktober 1949GHT, 30 december 1949Ny Tid, 27 oktober 1949
Delar av södra Guldheden blev inflyttningsklara 1950 och därefter. Guldheden, tillsammans med många andra områden, skapades under 1940- och 1950-talen då Göteborgs stad byggde nya bostadsområden. Stadsplan och ritningar för byggnaderna upprättades av arkitekterna Gunnar Wejke och Kjell Ödeen, på arkitektkontoret Wejke & Ödéen 1944-1945. Genom södra Guldhedens närhet till Sahlgrenska sjukhuset har gatorna givits namn efter läkare och sjuksköterskor inom Göteborgs sjukvård.