miniatyr|300x300px|Elevationen under en tridentinsk mässa i Tjeckien. En högmässa (latin: missa solemnis) är en högtidlig form av mässa som vanligen firas på söndagar och helgdagar inom den Romersk-katolska kyrkan, Svenska kyrkan och flera andra kyrkor. Högmässan kännetecknas av en fastställd liturgisk ordning, som vanligen återfinns i ett Missale. Den kännetecknas vidare av att flera av mässans partier vanligen är sjungna, samt att liturgin är mer omfattande genom att bruk av exempelvis rökelse och ministranter kan förekomma.
Högmässan associeras ibland med den tridentinska mässan som kännetecknas av att celebranten assisteras av en diakon och en subdiakon.
I en svenskkyrklig kontext skiljer sig högmässan från en gudstjänst, eftersom att nattvard alltid firas i en högmässa.
Högmässan bygger på stor församlingsaktivitet. Tanken är att Gudsfolket kommer tillsammans inför Gud, ber till honom och tar emot av honom (till exempel förlåtelsen, nattvarden). Högmässan har därför karaktär av lovsång inför Gud, undervisning om Jesus Kristus samt ödmjukhet inför Gud och varandra. Den skall dessutom spegla himmelrikets skönhet och ära Gud.
Utmärkande drag Begreppet högmässa härstammar från den tidiga kyrkohistorien då flera av mässans partier var sjungna på latin. Högmässan skiljer sig från lågmässan som kännetecknas att den, till skillnad från högmässan, inte är en högtidlig och sjungen mässa. Högmässan utmärker sig dessutom genom att den vanligen inkluderar tre textläsningar, Gloria och trosbekännelsen.
Inom romersk-katolska kyrkan Mässan är den viktigaste gudstjänsten inom den romersk-katolska kyrkan. Den katolska mässan följer ett specifikt mönster. Högmässans absoluta höjdpunkt är eukaristin, då offergåvorna (brödet och vinet) förvandlas till Kristi kropp och blod (transsubstantiation). Vidare kännetecknas den katolska mässan av teologin kring mässoffret, vilket är den katolska synen på att mässan ses som en offerhandling. Högmässan består av två huvuddelar: 1. Ordet och 2. Eukaristin.
Andra Vatikankonciliet Andra Vatikankonciliet (1962–1965) förändrade den katolska högmässan i flera avseenden. Exempelvis ändrades mässans språk från latin till folkspråket, versus populum blev praxis och lekmännen involverades mer i liturgin. Lekmän kunde därmed exempelvis få uppgifter som att läsa en text ur Bibeln, samt delta ut sakramentet, vilka kallas för extraordinarie kommunionutdelare. Den nya mässordningen som benämns som Novus Ordo infördes 1969.
Inom Svenska kyrkan Högmässan är den vanligaste gudstjänsten i Svenska kyrkan. Tidigare användes även begreppet högmässa för huvudgudstjänster utan nattvardsfirande, det som numera kallas högmässogudstjänst eller söndagsgudstjänst. Den svenskkyrkliga högmässan består av fyra huvuddelar: 1. Inledning 2. Ordet 3. Måltiden 4. Avslutning.
Enligt 1686 års kyrkolag skulle högmässan börja klockan 08.00, vilket senare ändrades. Enligt ett kungligt brev från 1816 skulle högmässan börja klockan 10.00, året runt.
Högmässans ordning Här beskrivs hur Svenska kyrkans högmässa kan gå till, som genom 1986 års kyrkohandbok har fått en allmänkyrklig karaktär och påminner väsentligen om mässan i Anglikanska kyrkan och romersk-katolska kyrkan: I. Inledning Ingångspsalm Beredelsen (Beredelsetal, Syndabekännelse, Förlåtelsen) Introitus Herre, förbarma dig (Kyrie) Lovsången (Gloria och Laudamus) Dagens bön (Collecta)
II. Ordet Textläsningar (Gammaltestamentlig text, epistel) Gradualpsalm Evangelium Predikan Trosbekännelsen (Credo) Kyrkans förbön
III. Måltiden Tillredelsen (Offertorium) Lovsägelsen (Sursum corda, Prefation, Sanctus) Nattvardsbönen med instiftelseorden (instiftelseorden, 1 Kor 11:23b-25, läses nästan alltid nuförtiden. Dock var det brukligt att sjunga instiftelseorden från åtminstone 1535 och ända fram till 1942 års handbok. Först då togs sjungna instiftelseord ur bruk) (här ett av flera alternativ):
Lovad vare du, himmelens och jordens Herre, som förbarmat dig över oss och utgivit din ende Son, för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Vi tackar dig för den frälsning du berett oss genom Jesus Kristus. Sänd din Ande i våra hjärtan att han må hos oss tända en levande tro. Helga också genom din Ande detta bröd och vin, gåvor av jordens frukt och människors arbete, som vi bär fram inför dig. Vi tackar dig för att vi genom dem får del av Kristi kropp och blod. Den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse." Likaså tog han kalken, tackade och gav åt lärjungarna och sade: "Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse." Din död förkunnar vi, Herre, din uppståndelse bekänner vi till dess du kommer åter i härlighet. Helige Fader, vi firar denna måltid till åminnelse av din Sons lidande och död, ¨ uppståndelse och himmelsfärd. Av livets bröd och välsignelsens kalk ger du oss att äta och dricka intill den dag då han kommer åter i härlighet. Vi ber dig: Se till hans fullkomliga och eviga offer med vilket du har försonat världen med dig själv. Låt oss alla genom den helige Ande förenas till en enda kropp och fullkomnas till ett levande offer i Kristus. Genom honom och med honom och i honom tillhör dig, Gud Fader allsmäktig, i den helige Andes enhet, all ära och härlighet från evighet till evighet. Amen.
Herrens bön Brödsbrytelsen Herrens frid (Pax) O Guds Lamm (Agnus Dei) Kommunionen Tackbön IV. Avslutning Lovprisningen (Benedicamus) Välsignelsen Slutpsalm Postludium
Se även Högmässogudstjänst
Källor Fotnoter
Kategori:Svenska kyrkan