Ett sockerbruk är en fabrik för framställning av socker. Råvaran är sockerrör eller sockerbetor.
Historik På 1700-talet skedde sockerproduktionen i Sverige från sockerrör som troligen mest importerades från Nya Världen. År 1758 fanns i Stockholm fya så kallade sockerbruk som stämplade sina produkter i Stockholms hall- och manufakturrätt. Detta antal ökade till 14 stycken fram till 1798. Ytterligare sockerbruk fanns i andra städer i Sverige. Vid sockerbruken raffinerades importerat råsocker till olika produkter, vid tiden kända som Canarie-socker, Rafinade-socker, Melis respektive Stam-baster och Sirap.Stockholms stadsarkiv Hall- och Manufakturrätten i Stockholm, Serie B3 (Fabriksberättelser), Volym 1–25
Produktionen av socker från sockerbetor ökade under 1800-talet. I Frankrike fanns 1835 över 400 fabriker, och i Tyskland fanns 1839 152 fabriker för tillverkning av socker ur sockerbetor. I Sverige byggdes på 1830-talet en fabrik i Landskrona för tillverkning av socker både från sockerrör och sockerbetor. En betsockerfabrik byggdes i Vadstena 1872, men gick i konkurs redan 1879. En betsockerfabrik startades i Halmstad 1871, men den gick i konkurs 1874.Sylwan & Olsson, Den Svenska betsockerindustrien, Malmö, 1932 Det var först i slutet av 1800-talet som sockerproduktionen ur betor blev stor i Sverige. De första lyckade anläggningarna blev Arlöv, som uppfördes 1869-1870 och Säbyholmsfabriken från 1883. Sockerbruket i Staffanstorp, som togs i drift 1885 och hade kostat 726.600:-, gav vid kampanjen 1887/18888 en vinst av 403.224:-.Sylwan, Den Svenska betsockerindustrien, Malmö, 1932 + Avverkning av sockerbetor i Sverige samt produktion och import av råsockerSockerindustri och sockerbeskattning i Sverige, Stockholm, 1913Om Sveriges sockerindustri, Stockholm, 1912Å. G. Ekstrand, Svensk kemisk tidskrift, 1898, sid 57-58 År Avverkning(ton) Antal bet-sockerbruk + saftstationer Produktion av råsocker (ton) Import av råsocker(ton) 1842 360 1 7091 1854/55 2847 1 129 14 912 1869/70 14 290 1 979 17 627 1873/74 31 082 5 a) 2175 17 717 1882/83 19 280 1 1539 26 924 1888/89 86 111 4 b) 8881 29 079 1892/93 277 443 10 29 920 26 582 1897/98 716 141 16+3 88 935 510 1901/02 903 792 17+3125 379 338 1910/11 836 688 21+3 173 921 99 a) Arlöv, Halmstad, Landskrona, Ljung och Vadstena b) Arlöv, Säbyholm, Staffanstorp och Trelleborg
Inom sockerindustrin användes brutet räkenskapsår. Det nya året börjar den 1 augusti. Därför användes årsbeteckningar som 1897/98. Filmer Filmer som visar modern sockertillverkning i Sverige: Från sol till socker Från beta till kristall En film som visar äldre sockertillverkning i Sverige är Sockerskrinet, denna film är inspelad 1938.
Rörsockerbruk Sockerrören krossas och vätskan filtreras. Den kan därefter behandlas med kalk för att ta bort mer orenheter och neutraliseras sedan med koldioxid. Vätskan kokas och bottensats och flytslam avlägsnas. Värmen avlägsnas och vätskan kristalliserar. Sirap skiljs från det kristalliserade sockret med centrifug.
Betsockerbruk höger|miniatyr|Örtofta sockerbruk. miniatyr|Arlövs sockerbruk.
höger|miniatyr|Jordberga sockerbruk. höger|miniatyr|Hasslarps sockerbruk. höger|miniatyr|Köpingebro sockerbruk. Betorna går först till en bettvätt och därefter till en skärmaskin där de strimlas till snitsel. I en diffusör löses sockret med hjälp av varm vatten ut ur snitseln. I moderna sockerbruk användes en kontinuerlig diffusör, förr användes ett batteri av diffusörer kopplade enligt motströmsprincipen. Råsaften renas med hjälp av kalciumhydroxid och koldioxid, och indunstas därefter till 70% sockerhalt. Sockermassan centrifugeras för att skilja socker och melass åt. Till slut torkas sockret.
Sockerbruken skiljer sig från en del andra industrier men kan jämföras med mycket annat inom jordbruksnäringen. Under större delar av året står anläggningarna stilla, förutom under hösten och vintern (det som kallas betkampanjen). Efter skörden får man in alla betorna som ska processas till färdigt socker. Under största delen av året finns därför ett litet antal anställda på ett sockerbruk – endast några få som underhåller maskiner och lokaler. När betorna kommer in jobbar en stor mängd säsongsarbetare i ett hektiskt tempo under en kort tid.
Melass är en sockerhaltig restprodukt som bildas vid tillverkningen. Melassen avger en ganska kraftig doft som brukar kännas långt ifrån sockerbruket, ett slags kraftigt urvattnad sötaktig smak. Under betkampanjen kan denna doft kännas av i trakterna av Örtofta sockerbruk, framförallt känns den i Eslöv och norra delarna av Lund.
Sockerindustrin i Sverige Betsockertillverkningen i Sverige började redan på 1830-talet men tog inte fart förrän på 1890-talet.“Enligt Hallrättens berättelse, woro, 1787, wid Stockholms 11 sockerbruk, mästare, gesäller och lärlingar 20, och diverse arbetare 63, tillsammans 83; och räknades wärdet af hela Stockholms tillwerkning till 145,250 rd.” (Ur Stockholms Stads Historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven av Nils Lundequist på Zacharias Hæggströms förlag) Först då hade förädlingen av sockerbetan nått så långt att odling kunde ske på våra breddgrader. I rask takt uppfördes ett antal sockerbruk och saftstationer, främst i Skåne. Sockerbetsodling lämpade sig väl i kalkrika marker som inte behövde så mycket vatten och klarade av mycket sol, varför Skåne, Öland och Gotland kom att utkristallisera sig som viktiga sockerlandskap. Sockerbetsodling pågick dock i hela landet från Skåne till Mälardalen. År 1907 bildades i Sverige SSA, Svenska Sockerfabriks AB där de allra flesta av de svenska sockerbruken samlades. Från mitten av 1930-talet blev man den enda aktören i landet, sedan konkurrenten Mellansvenska Sockerfabriks AB övertagits. SSA var ett slags konglomerat som liknade många andra jordbrukssammanslutningar som fanns vid denna tid genom sin monopolställning på marknaden. Krigstidens avspärrningar kom att gynna bolaget kraftigt och man kom även efter kriget att få stort statsstöd för sin produktion. Inställningen vid denna tid var att det svenska jordbruket skulle kunna försörja hela befolkningen i händelse av en ny avspärrningstid, en policy som infördes med andra världskriget i färskt minne och under kalla kriget då en ny storkonflikt hela tiden hotade. Sockerbruken var en vital del av landets krisförsörjning då man kunde få ut mycket energi som skulle fördelas till många i ett kallt land som Sverige. SSA såldes slutligen till Danisco 1992.
Betsockerfabriker Betsockerfabriker i Sverige åren 1911–1919, samt mängd sockerbetor i ton per år (medeltal av åren 1916–1919)
Halland: Genevad
Blekinge: Karlshamn
Västergötland: Lidköping
Östergötland: Linköping
Öland: Mörbylånga sockerbruk
Gotland: Roma
Skåne: Arlöv , Hasslarp , Hälsingborg , Hököpinge , Jordberga , Karpalund , Kävlinge , Köpingebro , Skivarp , Staffanstorp , Svedala , Säbyholm , Trelleborg , Ängelholm , Örtofta .Uppfinningarnas bok, VIII, Stockholm, 1939Kemisk Tidskrift
Saftstationer Det har i Sverige funnits 5 så kallade saftstationer som via en rörledning levererade sockerlösning till ett näraliggande sockerbruk. I Danmark fanns det 17 saftstationer och 8 råsockerfabriker år 1911. + Saftstationer i Sverige Saftstation tillhörande sockerbruk första betkampanjen sista betkampanjen Eslöv Örtofta 1894/95 1938/39 Klågerup Staffanstorp 1894/95 1918/19 Teckomatorp Säbyholm 1894/95 1961/62 Gärsnäs Köpingebro 1921/22 1966/67 Ängelholm Hasslarp 1934/35 1953/54
Sockerraffinaderier Sveriges första sockerraffinaderi anlades i Stockholm år 1647 av två holländare. Åren 1869-1910 varierade antalet sockerraffinaderier i Sverige mellan 7 och 13. År 1906 fanns det i Sverige 10 sockerraffinaderier med totalt anställda och ett tillverkningsvärde av kronor. Huvudprodukterna från ett sockerraffinaderi kallas med ett gemensamt namn för raffinad. I ett sockerraffinaderi uppstår även biprodukter som sirap och melass. År 1947 fanns det i Sverige fem raffinaderier belägna i Arlöv, Göteborg, Landskrona, Lidköping och Stockholm. Några Svenska sockerraffinaderier samt årtalet för deras start: Öresund Lund 1883, Arlöv 1869, Landskrona 1849, Carnegie Göteborg 1808, Helsingborg 1890, Tanto Stockholm 1856, Gripen Norrköping 1741, Lidköping 1903, Ystad 1881. + Tillverkning vid sockerraffinaderier i Sverige år 1911 Produkt tillverkning (ton) öre per kg toppsocker a) 33 049 64 bitsocker 35 582 64 kaksocker 1 790 63 siktad raffinad 918 62 malen raffinad 13 703 61 pärlsocker 640 63 krossad melis 9 832 61 vitt krossocker K.S. 8 278 61 vitt krossocker B.B. 2 307 62 vitt pudersocker 8 099 60 gul farin 7 085 57 brun farin 347 53 a) sockertoppar tillverkades i olika storlekar mellan 3 och 9 kg. År 1942 var det sista år då sockertoppar såldes av Svenska Sockerfabriks AB.SSA arkiv
Historik, från 1946 Under perioden 1946-1956 försvann raffinaderierna i Göteborg och Stockholm. Det kombinerade raffinaderiet och råsockerbruket i Lidköping lades ner 1949/50. Råsockerbruken försvann (år för sista kampanj) Hälsingborg (1946/47), Svedala (1946/47), Karlshamn (1952/53), Linköping (1954/55), Kävlinge (1954/55), Trelleborg (1954/55), Arlöv (1958/59), Skivarp (1961/62) och Säbyholm (1961/62). På 1950-talet påbörjades en rationalisering som först gick ut på att ändra om råsockerbruk till sockerbruk för direkt tillverkning av strösocker. + Råsockerbruk ombyggda till strösockerbrukSOU 1982:6Kuuse Jan, Sockerbolaget-Cardo 1907-1982, Malmö, 1982 Bruk Kapacitet ton betor/dygn 1940 Ombyggnadsår Kapacitet ton betor per dygn 1981 Köpingebro 3 050 1956 5 950 Örtofta 2 000 1952 5 750 Hasslarp 2 250 1957 3 650 Karpalund 1 600 1957 2 450 Mörbylånga 1 700 1951 2 100 Roma 1 550 1957 2 100 Vid Daniscos övertagande av SSA år 1993 fanns sju kvar. Sedan dess har sex lagts ner: Hasslarp, Karpalund, Jordberga och Köpingebro 2006 i Skåne, Roma sockerbruk på Gotland och Mörbylånga på Öland. Sedan 2006 finns bara Örtofta sockerbruk kvar i Sverige. Verksamheten i Arlöv är inget egentligt sockerbruk som processerar sockerbetor, utan det är ett sockerraffinaderi som raffinerar råsocker från Örtofta till färdigkristalliserat socker.
+ Några fabriker tillverkningsåret 1900-1901Sverige 1, Ahlenius och Kempe, Uppsala 1908 Ort Diffusörer Sockerbetor (ton) Råsocker (ton) Ångmaskiner hkArlöv72 011 71 900Kävlinge1637 7604 99715386Roma2851 644?4300Svedala3039 8995 38820520Örtofta1426 3346 55512300
Skatt och tull
År 1873–1906 fanns i Sverige skatt på sockerbetor. Skatten utgjorde beräknat på sockermängden 20-50 % av tullavgiften på importerat råsocker. Tullen på importerat råsocker var viktig för de svenska betsockerbruken på grund av att priset på råsocker var lägre i Tyskland och Frankrike än i Sverige. Åren 1906 till 1926 fanns skatt på socker.Uppfinningarnas bok 1939.
Se även Sockerbeta Sockerrör Betkampanj Svenska Sockerfabriks AB Arlövs sockerbruk Genevads sockerbruk Helsingborgs sockerfabrik Hököpinge sockerfabrik Köpingebro sockerbruk Linköpings sockerbruk Roma sockerbruk Skivarps sockerbruk Staffanstorps sockerbruk Svedala sockerbruk Trelleborgs sockerbruk Ängelholms sockerbruk Örtofta sockerbruk
Referenser
Vidare läsning
Sylwan Eilif & Olsson Gustaf, Den Svenska betsockerindustrien, Malmö, 1932
Kategori:Livsmedelsindustri