Mariehäll är en stadsdel i Bromma, Västerort inom Stockholms kommun, och området ligger vid gränsen till Sundbybergs kommun. Bebyggelsen består dels av industri- och kontorskomplex, dels av äldre och nyare flerfamiljshus samt villabebyggelse.
Annedal är ett relativt nytt bostadsområde inom stadsdelen Mariehäll beläget vid Bällstaån, nära Sundbybergs centrum och Bromma Blocks, byggt mellan 2008 och 2013. Namnet Annedal kommer från en tomt vid Bällstaån, som på 1880-talet ägdes av en Anna Augusta Wickman-Olsson.Stockholms gatunamn, 1992. Under åren 2008 till 2013 bebyggdes området Annedal med omkring 2 000 bostadslägenheter.Stockholm bygger. Området har en modern arkitektur med en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och radhus. I februari 2011 kunde de första boende i området flytta in till Svenska Bostäders kvarter vid Pippi Långstrumps gata samt Annedalsvägen. Kvartersnamnen i områdes inspirerades av svenska barnböcker, bland annat heter kvarteren Mattisborgen, Kulla-Gulla, Lasse Liten, Skalman, Kusin Vitamin, Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin. Annedal präglas av många grönområden och parker, som Åparken vid Bällstaån, och har en populär promenadsträcka som leder till Sundbyberg. Ett kort stycke västerut på andra sidan Ulvsundavägen (länsväg 279) ligger Solvalla travbana.
Mariehällsskolan är en kommunal grundskola i Annedal inom stadsdelen. Den nybyggda Mariehällsskolan invigdes vid höstterminens start den 20 augusti 2014. Skolan ligger i den nya stadsdelen Annedal på gränsen mellan Sundbyberg och Stockholm och är en grundskola för 750 elever från förskoleklass till årskurs 5. Mariehällsskolan ligger på Tappvägen 23 i Mariehäll "mitt i byn" i bostadsområdet Annedal.
Alprosen kallas ett flerbostadshus vid Bällstavägen 28 i stadsdelen Mariehäll. Byggnaden färdigställdes 2018 och nominerades till Årets Stockholmsbyggnad 2019. Bostadshuset Alprosen har sitt namn efter kvarteret Alphyddan, där fastigheten är belägen. På platsen fanns tidigare en byggnad för kontor och lätt industri som uppfördes i början av 1960-talet efter ritningar av arkitekten Karl G.H. Karlsson.RAÄ:s bebyggelseregister: ALPHYDDAN 11 - husnr 1. En ny detaljplan vann laga kraft i november 2015 som medgav ny användning för bostadsändamål och lokaler för centrumändamål i bottenvåningen. Därefter revs byggnaden.
Gården, Mariehälls gård, byggdes vid Bällstaviken på 1780- och 1790-talen som en del av en större jordbruksegendom, ett gods, och området har en koppling till Sundbybergs gård och Sundbybergs köping genom att Anders Petter Löfström (1831-1909), Sundbybergs grundare, ägde Mariehälls gård under en period. Sundbybergs köping var en tidigare kommun i Stockholms län 1888–1926, tillkommen genom utbrytning ur Bromma landskommun. Sundbybergs församling tillkom 1909 genom utbrytning ur Bromma församling. Mariehälls gård var en del av det tidigare Bällsta säteri och blev till en egen egendom på 1780-talet. I Sverige skedde under 1700- och 1800-talen en omfattande nybildning av herrgårdar och ståndsgårdar. Många gods minskade i omfattning på grund av arv och försäljning av mark, och många blev istället del av större, mer bärkraftiga enheter. Stadsdelen som idag är Mariehäll tillhörde fram till 1780-talet Bällsta säteri, då skedde en avsöndring av två torp på dess ägor, och den nya egendomen gavs namnet Mariehäll. Området låg vid Bällstaviken på den norra sidan om landsvägen som gick mellan Stockholm och Drottningholms slott. Den gamla landsvägen från Stockholms slott till Drottningholms slott var lång och besvärlig. Den gick över Bällsta bro och genom nuvarande Bällstavägen och på Blackebergsvägen till Tyska botten, där en färja tog resenären över till Lovön.
I Bromma socken i Sollentuna härad i Uppland inrättades Bromma landskommun i och med 1862 års kommunalförordningar. Dess område omfattade, utöver det som i dag normalt uppfattas som Bromma, även Essingeöarna och en del av Sundbybergs kommun. I slutet på 1880-talet bröts området norr om Bällstaån, inklusive området Lilla Alby nummer 2, och bildade Sundbybergs köping. Inom Bromma landskommun inrättades den 6 november 1908 ett municipalsamhälle med namnet Mariehälls municipalsamhälle. Från den 1 januari 1916 inkorporerades Bromma landskommun i Stockholms stad, varvid Mariehälls municipalsamhälle upplöstes.
Historia Mariehälls gård och 1800-talets bostadsspekulationer
mini|Bällsta kvarn i Bällsta flyttades i mitten av 1930-talet till Ulvsunda och heter nu Ulvsunda kvarn. miniatyr|Bällsta gård, Mariehäll och Kratsboda år 1900. Bällstavägen går rakt igenom kartan. Häradsekonomiska kartan. Lantmäteriet. Området tillhörde fram till 1780-talet Bällsta säteri, då skedde en avsöndring av två torp på dess ägor, och den nya egendomen gavs namnet Mariehäll. Området låg vid Bällstaviken på den norra sidan om landsvägen som gick mellan Stockholm och Drottningholms slott.
Generalauditören Jonas Arnell (1701–1778), ägde Mariehälls gård fram till 1778. Därefter ägdes Mariehälls gård 1778–1781 av Jonas Arnells brorson, major Lars Arnell (1731–1790). Åren 1781-1787 var garvaren Melchior Eichhorn ägare till gården. Han förvärvade egendomen Brostugan 1781 och byggde ett sommarställe med namn efter sin hustru Maria Westerberg, som nu är Mariehäll. Efter Melchior Eichhorns död 1787 ägde hans son Christoffer Eichhorn och hans änka Maria Eichhorn gården 1787-1792. I samband med en nedgång för saffiansfabriken var mor och son Eichhorn tvungna att sälja gården redan 1792, strax efter det att huvudbyggnaden stod klar. Köpare var kamreraren Erik Isberg, som 1792-1800 ägde gården. Han utökade Mariehälls areal betydligt genom förnyat köp från Bällsta säteri.
Det är den förmögne saffiansfabrikören och kungsholmsgarvaren Melchior Eichhorn, som åren 1781-1782 köpte mark från Bällsta säteri - egendomen Brostugan. Släkten Eichhorn kom till Sverige år 1690 och Melchior Eichhorn tillhörde en garvardynasti, som då kom till Sverige. Den nya gården gav han namnet namnet Mariehäll efter hustrun Maria Westerberg. Maria har därmed givit sitt namn till hela stadsdelen Mariehäll. Av ägaren till Bällsta, generalauditören Jonas Arnell (1701-1788), fanns i köpekontraktet rörande Mariehäll från den 5 maj 1781 en önskan av ägaren till Bällsta, att en mangårdsbyggnad skulle uppföras som skulle ersätta "den snart förfallande Sätesbyggnaden wid Bällsta". Bällsta hade i början av 1600-talet fem gårdar, en skattegård, tre hospitalsgårdar och en frälsegård. Redan år 1630 hade Erik Jöransson Tegel låtit uppföra Bällsta säteri på platsen för den medeltida byn. Jonas Arnell uppförde år 1780 den nu befintliga mangårdsbyggnaden på Bällsta. Denne uppförde även de två flyglarna och en trädgårdsmästarvilla.Nils Ringstedt, Byar, gårdar och säterier i Bromma, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 5, Instant Book. 2015, sid. 30.
Mariehälls gård uppfördes i slutet av 1700-talet, åren 1789–1790, norr om den enda landsvägen genom socknen, som ledde till färjeläget vid Tyska botten, via nuvarande Bällstavägen och Blackebergsvägen. Gården byggdes även med ekonomibyggnader och brännvinsbränneri. På den södra sidan låg Kratsboda gård, som i jordeboken 1568 bokfördes som torp och som senare blev Mariehälls mark och så småningom säteri. 1908 ingick Kratsboda i det då nybildade municipalsamhället Mariehäll. Namnet Mariehäll förkommer första gången på en karta från 1782. Bällstavägen har sitt ursprung som en del av en betydande väg till Drottningholms slott, där Bällsta gård var en stormannagård och en viktig knutpunkt. Under 1800-talet kom en ny kvarn att ligga nära vägen, och området förvandlades senare till en villastad och del av den expanderande staden Stockholm. Först var Bällstavägen en del av lantbruksmarkerna som användes för jordbruk. I början av 1900-talet styckades Bällsta gård av, vilket ledde till att Bällsta villastad växte fram. Väderkvarnen, Bällsta kvarn, byggdes 1855 nära vägen när lantbrukare Knut Bennet var ägare till Bällsta gård. Men senare, när Bromma flygplats i Ulvsunda anlades flyttades kvarnen på 1930-talet till sin nuvarande plats norr om Lillsjön och den fick då namnet Ulvsunda kvarn. Bällsta kvarn byggdes år 1855 på uppdrag av lantbrukaren Knut Bennet och ritades av hans då 19-årige systerson Karl (eller Carl) Abraham Saxenberg (1836-1870). Saxenberg var arkitekt och ingenjör och son till godsägaren Abraham Saxenberg. Knut Bennet var ägare av Bällsta gård och hans initialer syns på kvarnens vindflöjel ”KB 1855”. Som tack för väl utfört arbete fick Karl Abraham ett guldur av sin morbror.
Gårdens arkitektur Huvudbyggnaden, som färdigställdes 1790, har en unik tempelliknande portal med en halvcirkelformad överbyggnad och ett flackt sadeltak. Byggnaden Mariehälls gård har en fristående kolonnportik och den är ett exempel på en sengustaviansk arkitekturtyp. Kolonnerna kallas för toskanska, vilket innebär att de är i en kolonnordning som härstammar från det etruskiska templet och har enligt Vitruvius en "utomordentligt primitiv karaktär", där de glest ställda kolonnerna nödvändigtvis förutsätter ett timrat bjälklag. 1500-talets teoretiker betraktade den toskanska ordningen som proto-dorisk. Carl Michael Bellman (1740-1795) var den förste ägaren av Mariehälls gård. Garvaren Melchior Eichhorn köpte 1781 mark av sin gode vän Carl Michael Bellman, marken låg vid Bällstaån, nära en plats där en byggnad kom att uppföras. Bellman styckade av marken från sin egendom Bällsta säteri och sålde den till Melchior Eichhorn, som började bygga en mangårdsbyggnad på marken.Om Mariehälls gård, Brf Herrgården i Mariehäll, Mariehällsvägen 22, 168 65 Bromma. Jonas Arnell ägde Mariehälls gård fram till 1778. Därefter ägdes Mariehälls gård 1778–1781 av Jonas Arnells brorson, major Lars Arnell (1731–1790). Åren 1781-1787 var Melchior Eichhorn ägare till gården. När Melchior Eichhorn avled endast 44 år gammal var det änkan med son som byggde gården färdig. Efter Melchior Eichhorns död 1787 ägde hans son Christoffer Eichhorn och hans änka Maria Eichhorn ägde gården 1787-1792. Mor och son Eichhorn var tvungna att sälja gården redan 1792 i samband med en nedgång för saffiansfabriken. Det var strax efter det att huvudbyggnaden stod klar. Köpare var kamreraren Erik Isberg, som 1792-1800 ägde gården. Han utökade Mariehälls areal betydligt genom förnyat köp från Bällsta säteri.Nils Ringstedt, Byar, gårdar och säterier i Bromma, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 5, Instant Book. 2015, sidorna 74-77.
Anders Petter Löfström ägare till Mariehälls gård När järnvägen mellan Stockholm och Bergslagen drogs fram genom Sundbyberg 1876 fick det stor betydelse för hela området. Anders Petter Löfström var en industriman som främst förknippas med Sundbyberg. Han var ägare av Sundbybergs gård. Under tiden 1878-1895 var han ägare till Mariehälls gård och drev Mariehälls tegelbruk. År 1881 lät han stycka av ett område mellan huvudbyggnaden och Bällstaån som fick namnet Margretero där enkla hyresvillor i trä uppfördes. Även industrier etablerades snart på ägorna. Anders Petter Löfström hyrde ut Mariehäll som bostad till nyetablerade fabrikörer. Liknande områden med industribebyggelse blandad med enkel bostadsbebyggelse fanns redan på andra håll kring Stockholm, exempel vid Liljeholmen/Årstadal. Anders Petter Löfström uppförde i egen regi ett tegelbruk strax intill Bällstaån på 1880-talet. Disponent på tegelbruket blev Löfströms son Elis Löfström. Under hans ledning genomfördes ytterligare avstyckningar på 1890-talet av ett 40-50-tal tomter, bland annat norr om Bällstavägen där ytterligare hyresvillor uppfördes. Kring sekelskiftet började även den närliggande Kratsboda gårds ägor att styckas av för bostadsbebyggelse under namnet Kratsboda Villatomter. Man uppförde på dessa större hyreshus tänkta för arbetarna på industrierna i trakten.