Vittis (gammalstavning: Hvittis eller Hwittis; ) är en stad i landskapet Satakunta i Finland. Folkmängden i Vittis stad uppgick år 2021 till cirka invånare, och den totala arealen utgörs av km². Centralorten i staden är Lauttakylä. Vittis stad gränsar till Kumo stad, Loimaa stad, Pungalaitio kommun, Sastamala stad och Säkylä kommun.
Vittis stad ingår i Björneborgs ekonomiska region.
Vittis stads språkliga status är enspråkigt finsk.
Historia Vittis omnämns för första gången i dokument år 1366. Stadigvarande bosättning i trakten har dock existerat långt dessförinnan. Det sägs att det bodde folk i Sampu by redan under järnåldern. I Vittis, Kjulo och Kumos gemensamma gränspunkt står en stor sten, som i ett dokument från 1400-talet sägs vara en urgammal gränspåle. Fynd från 400-talet tyder på fast bosättning. Som Vittis äldsta by räknas Karhiniemi. Vittis första kyrka byggdes i Karhiniemi by på 1200-talet. .
Vittis församling Vittis kyrksocken har daterats till 1200-talet. Dock nämns den i handlingar först år 1366.Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 82, Finlands medeltidsurkunder I, Helsingfors 1910, nr 747 År 1639 bröt sig det historiska samhället Pungalaitio ut ur Vittis, och bildade ett eget pastorat. Därefter har bland annat några kapell avskilts från församlingen.
Byar som har tillhört Vittis församling i äldre tider: Hannula, Hirvelä, Huittistenkylä, Hurula, Kaharila, Kannila, Karhiniemi, Korkiakoski, Lauttakylä (Kirkonkylä), Leppäkoski, Loima, Löysälä, Matikkala, Mauriala, Mommola, Naatula, Nanhia, Pöyriälä, Raijala, Raskala, Rieskala, Riesola, Sampu, Sorvola och Suttila. .
Administrativ historik Vittis blev självständig kommun år 1865, köping 1972 och omvandlades till stad 1977.. Vid ingången av år 1892 bröt sig Kauvatsa ut ur Vittis kommun, och bildade av orten en självständig kommun. År 1919 gjorde Keikyä detsamma. 1 januari 2003 tillfördes ett område med 4 invånare från Kumo. Vampula blev del av Vittis 2009.
Näringar Det verksamhetsområde som sysselsätter mest folk är livsmedelsförädling. Vittis lantbruk är långt specialiserat. I staden verkar också betydande företag inom maskin- byggnads- och väskbranschen, samt en mängd andra småföretag.Allmänt om Vittis, Vittis stads webbplats Läst 10 februari 2015.
Demografi Befolkningsutveckling
Språk Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk Talare 2022-12-31 Antal Andel (%) Hela befolkningen 100,0 Inhemska språk totalt 95,6 Finska 95,4 Svenska 17 0,2 Främmande språk totalt 431 4,4 Ryska 85 0,9 Ukrainska 83 0,9 Estniska 81 0,8 Polska 28 0,3 Turkiska 24 0,2 Thailändska 23 0,2 Arabiska 20 0,2 Engelska 13 0,1 Somaliska 12 0,1 Persiska 11 0,1 Språk med färre än 10 talare 51 0,5+ Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
Sport Lauttakylän Luja har ett representativt lag i II-divisionen ishockey. Klubben också har aktivitet i fotboll, friidrott, orientering, skidåkning och ringette.
Vampulan Urheilijat har verksamhet i flera sporter, bland annat ett elitlag i volleyboll.
Styre och politik Mandatfördelning i Vittis stad, valen 1976–2025
Vänorter Vittis har fem vänorter:Huittisten ystävyyskunnat Frederiksværk, Danmark Hoyerswerda, Tyskland, sedan 1998Vänorter på Finland ambassad i Berlins sidor, läst 14 oktober 2015 Keila, Estland Odda kommun, Norge Stenungsunds kommun, Sverige
Kända personer Olaus Georgii Suomalainen (1580-1613), poet Risto Ryti, Finlands president (1940–1944) Erkki Kaila, ärkebiskop och politiker
Bilder
Källor Vittis stads webbplats. Läst 10 februari 2015. (Allmän info om staden har hämtats här.)
Referenser
Externa länkar
Kategori:Finlands kommuner Kategori:Städer i Finland Kategori:Köpingar i Finland Kategori:Orter i Satakunta