miniatyr|stående=1.3|Skolavslutning i Ålstens folkskola i Ålsten, juni 1953. Skolavslutning är en högtidlighet som avslutar en studieperiod i en skola. Termen syftar oftast på skolårets avslutning. Skolavslutningar kan hållas i skolans lokaler, en kyrka eller på annan plats.
Vid skolavslutningar kan elever och skolpersonal klä upp sig. Ofta ingår det någon form av gemensam aktivitet för skolpersonal och elever. Särskilt i klasser med yngre elever kan elevernas vårdnadshavare närvara.
Skolavslutning i Sverige miniatyr|Skolavslutning 1960 med betygsutdelning. miniatyr|Skolavslutning 1960 med sång i klassrummet. Skolavslutningar blev vanliga i Sverige efter att folkskolan blev obligatorisk 1842. Ordet skolavslutning är belagt i svenska språket åtminstone sedan 1888, medan ordet skolexamen troligtvis är äldre. Även under 1700-talet och delar av 1600-talet förekom skolfria perioder för eleverna, men terminerna var inte fasta eller lagstadgade och många gånger individanpassade utifrån varje elevs behov och familjesituation. Eleverna var heller inte lediga efter att skolan slutade, utan hjälpte till i hemmet, på gården eller skulle ägna sig åt kyrkliga aktiviteter. De tidiga skolavslutningarna var mycket högtidliga och hölls ofta i en kyrka med en närvarande präst och sommarpsalmer. En bit in på 1900-talet var det vanligt med förhör i samband med avslutningarna, en examen, där eleverna skulle visa prov på sina inlärda kunskaper. Det var under avslutningen eleverna fick besked om ifall de skulle bli godkända och avancera till nästa skolnivå eller bli underkända och behöva gå om samma nivå (kallades "sitta kvar"). Långt in på 1900-talet brukade det finnas en orgel eller ett piano i klassrummet som läraren spelade på medan barnen sjöng avslutningssångerna. Med tiden har skolavslutningen både blivit en symbol för avslutning av skolåret eller skolterminen och starten för sommarlovet eller jullovet för eleverna. Den har blivit mer förknippad med glad stämning och trevliga aktiviteter, även om debatter kring inslag i skolavslutningar blossat upp.
miniatyr|Skolavslutning i Molkoms folkhögskola, maj 2008. Skolavslutningen, i början eller mitten av juni för grundskolan och gymnasieskolan, sätter punkt för skolåret i Sverige innan sommarlovet tar vid. Då eleverna kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet har de i allmänhet börjat en ny årskurs. Då man går ur den obligatoriska grundskolans nionde och sista årskurs är den obligatoriska skolan i Sverige över och gymnasieskolan börjar. Gymnasieskolan är oftast treårig i Sverige, och sista avslutningen kallas ofta studenten, löst baserat på studentexamen som hölls före 1968.
Terminsavslutningen inför jullovet i mitten av december kallas i Sverige ofta julavslutning. En undersökning som radioprogrammet Människor och tro i SR P1 har utfört år 2012 tillsammans med Ekot påvisar att 25 procent av skolorna i Sverige hade julavslutning i kyrka och 20 procent hade en religiös ledare närvarande, baserat på enkätsvar från 800 tillfrågade skolor.
I Sverige är det vanligt att Sveriges flagga hissas på skolavslutningen och att den består av några få obligatoriska aktiviteter med bland annat avtackning och eventuell betygsutdelning. Sånger och fika kan också ingå. Skolpersonal och elever kan hålla mindre anföranden. Ibland ger elevernas familjer blommor och presenter till skolpersonalen. Under 2020-talet har det blivit omdiskuterat att ge presenter till skolpersonal eftersom det dels kan uppfattas som mutor och dels att det kan uppfattas i konflikt med skollagen som säger att skolan ska vara kostnadsfri. År 2026 var det flera kommuner som hade infört ett lokalt förbud mot presenter till skolpersonal på avslutningen.
Skolavslutningar i kyrkobyggnader I Sverige hålls skolavslutningar ofta i en kyrkobyggnad, främst tillhörande Svenska kyrkan. År 2013 tillfrågades 2 000 rektorer i grundskolan om var skolan håller skolavslutning. Av 720 svarande framkom att över 50 procent håller till i kyrkan på skolavslutningen. Enligt svaren är det vanligast på landsbygden och bland skolor där en majoritet av eleverna har svenska som modersmål. "Tradition" är enligt svaren det vanligaste skälet till att hålla avslutningen i kyrkan. Även innan svenska staten och Svenska kyrkan skiljdes åt den 1 januari 2000, förekom avslutningar i Svenska Missionsförbundets, Svenska Baptistsamfundets och den svenska pingströrelsens lokaler.
Under 2000-talets första decennium har en debatt uppstått om dels var och dels hur skolavslutningar ska hållas. En minoritet har riktat kritik mot skolavslutningar i kyrkobyggnader och mot skolavslutningar med religiösa inslag. Kritiken bygger på argument som att Sverige har religionsfrihet.
Enligt den föreskrift Skolinspektionen gett ut är skolavslutning tillåten i kyrkor. I ett beslut friades en skola eftersom det var valfritt att delta i skolavslutningen i kyrkan, det inte funnits något tvång för elever att tillkännage sin religion och det ansågs vara enstaka inslag i verksamheten som inte kunde sägas ge tillräckligt uttryck för skolans ståndpunkt. I beslutet nämns även att "en skola [som] väljer att ha skolavslutningen i kyrkan [riskerar] att vissa elever utestängs från gemenskapen vid ett tillfälle som av alla elever uppfattas som viktigt och betydelsefullt" och en uppmaning från Skolinspektionen till skolor att anpassa avslutningen så att alla elever kan känna att de kan delta och att eleverna inte utsätts för vare sig den ena eller andra åskådningen. Att skolorna noga bör överväga om det är lämpligt att hålla avslutningarna i kyrkan.
Statistik från SOM-institutet 2016 i analys av Högskolan i Borås visar att frågan om ett förbud mot skolavslutningar i kyrkan främst drivs på av myndigheter och politiker, detta trots att 78 procent av undersökningens svarande ville ha kvar möjligheten att fira skolavslutning i kyrkan. Analysen visar också att påståendet att det är muslimer som vill förbjuda skolavslutningar i kyrkan är felaktigt. En av tjugo tycker att det är ett bra förslag att förbjuda skolavslutningar i kyrkan (2013).Henrik Ekengren Oscarsson. "Väljare är inga dumbommar ", henrikoscarsson.com, 10 december 2013. Åtkomst den 23 september 2015
Skolavslutningar med religiösa inslag Enligt den föreskrift Skolinspektionen gett ut bör tonvikten, om en skolavslutning hålls i kyrkobyggnader, ligga på den gemensamma samvaron, traditioner och högtidlighet. Enligt Skolverket ska det inte förekomma några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse. Traditionstyngda psalmer som i huvudsak betonar sommartiden kan accepteras, som exempelvis "Den blomstertid nu kommer". Som ett icke-religiöst alternativ brukar "Idas sommarvisa" användas vid skolavslutningar. Gränsen för när en skolavslutning är ett uttryck för religionsutövning måste enligt Skolinspektionen bedömas från fall till fall.
Källor Fotnoter Anna Kjellsson. "Skolavslutning i kyrkan stark tradition bland svenska folket", Högskolan i Borås, 8 juni 2017. Åtkomst den 11 juni 2017. , skolinspektionen.se, 25 maj 2010. "Skolan och kyrkan ", skolverket.se. Åtkomst den 11 juni 2017.
Externa länkar Skolinspektionens ställningstagande om skolavslutningar
Kategori:Jul Kategori:Kyrkobyggnader Kategori:Läsår Kategori:Sommarlov