miniatyr|. Hälsinge flygflottilj (F 15) eller F 15 Söderhamn var en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1945–1998. Förbandsledningen var förlagd vid Söderhamns flygplats i Söderhamns garnison.Braunstein (2005), s. 99-101
Historik Bildandet Genom försvarsbeslutet 1936 hade Flygvapnet fått en ny och utökad organisation, vilken omfattade sju flottiljer och en flygskola. Den nya organisationen bestod dock endast av en jaktflottilj, Svea flygflottilj (F 8). Vilket föranledde att dåvarande överbefälhavare Olof Thörnell i en promemoria den 8 augusti 1940 föreslog att fem nya flottiljer skulle sättas upp, däribland en jaktflottilj i Norrland. I 1941 års försvarsutredning föreslogs Söderhamn eller Umeå som förläggningsort. I Söderhamn såg man möjligheter för näringslivet och framförallt arbetsmarknadsskäl till att förlägga en flottilj där. Borgmästaren Axel Bäckman, stadsfullmäktiges ordförande Ernst Lindley, drätselkammarens ordförande Carl Gustav Johansson och kommunalfullmäktiges ordförande Karl Rahm (känd som "Söderalakungen") i Söderala kommun uppvaktade i härdigt politikerna i Stockholm, där bland annat Karl Rahm lovade att upplåta mark till flottiljen.Flygvapennytt 1971-2-3 Andra betydelsefulla personer som medverkade vid flottiljens tillkomst var överste Karl Silfverberg och major Carl Otto Hugosson.Bäckman, Axel: När flottiljen kom till sta'n, i Kungliga Hälsinge flygflottilj 1945-1970, utgiven med anledning av 25-årsjubileet 1970 (1970), sid. 29 I den försvarsplan som presenterades i januari 1942 namngavs dock "Norrlandsflottiljen" som Västerbottens flygflottilj (F 15) i Umeå.
Den 18 juli 1942 antog riksdagen regeringens proposition gällande försvarsbeslutet 1942. Med försvarsbeslutet beslutades att utöka Flygvapnet med tre jaktflottiljer (F 13, F 15, F 16), en tung bombflottilj (F 14) och en torpedflygflottilj (F 17). I försvarsbeslutet angavs att Flygvapnet skulle sätta upp F 15 i Söderhamn den 1 juli 1945.Bengtsson (2014), s. 209 Ett avgörande till att "Norrlandsflottiljen" förlades till Söderhamn, var främst den prekära arbetsmarknadssituationen i staden. Efter att sågverksdöden börjat härja 1930 hade arbetslösheten stigit kraftigt och medfört en betydande avflyttning av personer som inte kunde få någon utkomst på orten. Söderhamn hade till följd av detta 1942, bortsett från Haparanda, den högsta kommunalskatten i Sverige. Man hänvisade även till vad bygden förlorat genom att Hälsinge regemente (I 14) 1908 flyttats från Mohed till Gävle.
Flottiljen sattes upp den 1 juli 1945 och tilldelades namnet Kungliga Hälsinge flygflottilj (F 15). Den 2 juli 1945 tog flottiljens första chef, överstelöjtnant Gösta Seth, befälet över flottiljens första och fåtaliga befäl. Flygtjänsten bedrevs inledningsvis vid det intilliggande flygfältet Mohed flygfält, tidigare Mötesplats till Hälsinge regemente. Flygtjänsten som bedrevs vid Moheds flygfält bestod av två skolflygplan, Sk 12, vilket kompletterade under 1945 med två Sk 15, och 1946 med två Sk 14. Flottiljen som egentligen sattes upp som en jaktflottilj, men fick inte sina första jaktflygplan förrän i slutet av 1946. Då beväpnades man med svensktillverkade J 21. Dock kunde inte flygtjänsten med de nya flygplanen bedrivas i Söderhamn, då flygfältet inte klarade vikten på de nya och tyngre flygplanen. Flygtjänsten fick därför förläggas på nytt utanför Söderhamn, dock endast tidvis, men denna gång 700 km söder ut, till Blekinge flygflottilj. År 1948 var rullbanorna vid flottiljen färdigställda. Flottiljen kom därmed att placeras i Andra flygeskadern (E 2), som var känd som Jakteskadern.
Jetåldern I februari 1952 inträdde flottiljen i den så kallade jetåldern, då man beväpnades med J 28B Vampire. Vid F 15 Flygmuseum finns en J 28B från tiden vid flottiljen bevarad. När den återkom till Söderhamn var den i ett ytterst dåligt skick, då den varit skjutmål. Flygplanet genomgick ett omfattande arbete, och finns nu museets samling. Tiden för J 28B Vampire vid flottiljen blev mycket kort, då den redan 1956 byttes ut mot J 29F Tunnan.
Attackflygflottiljen Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att två flygflottiljer skulle avvecklas på grund av minskade anslag till flygvapnet, eller rättare sagt en reducering av krigsorganisationen. Målet var att skapa ett ekonomiskt utrymme för modernisering av de kvarvarande delarna av flygvapnet, bland annat genom införandet av flygplanen Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken. Det innebar en satsning på kvalitet framför kvantitet, något som hela försvaret genomgick vid denna tidpunkt. De två flygflottiljer som föreslogs att avvecklas var Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14). Den föreslagna reduktionen av flygvapnet skulle dock gå ut över jaktflyget. Hallands flygflottilj som var en attackflygflottilj, skulle därmed ersättas genom att en jaktflygflottilj skulle omorganiseras till attackflygflottilj. Vilken jaktflygflottilj som skulle överta rollen som attackflygflottilj skulle utredas, för att utgöra underlag för en proposition till 1959 års riksdag. I december 1958 antog riksdagen propositionen, vilken beträffande Hallands flygflottilj bara beslutade att flygflottiljen skulle avvecklas och att dess roll som attackflygflottilj skulle ersättas tidigast budgetåret 1961/1962.
Inför 1959 års riksdag föreslog regeringen, efter förslag från chefen för flygvapnet, att Hälsinge flygflottilj (F 15) skulle överta rollen som attackflygflottilj. Som alternativ till Hälsinge flygflottilj föreslogs Östgöta flygflottilj (F 3). Valet av dessa två jaktflygflottiljer berodde på att de var de enda jaktflygflottiljer som inte hade ansvar för en luftförsvarssektor. Chefen för flygvapnet ansåg dock att Hälsinge flygflottilj hade de bästa möjligheterna att omorganiseras från dagjaktflottilj till attackflottilj. Bland annat genom att målplatserna, vilka skulle komma att uppföras, skulle kunna användas till övningar utan att utgöra något större hinder för annan flygverksamhet. Förutsättningarna i både tid och kostnad för att genomföra en förlängning av flottiljens rullbanor ansågs även rimliga. Beträffande hangarer och uppställningsplattor, ansåg flygvapenchefen att reservflygplan vid Hälsinge flygflottilj, kunde uppställas vid de hangarer som friställdes i Halmstad. Dock erfordrades ytterligare hangarutrymme, det minsta nybyggnadsbehovet förelåg emellertid vid Hälsinge flygflottilj. Därmed kom Hälsinge flygflottilj att föreslås till riksdagen att omorganiseras till attackflygflottilj och därigenom även fylla den lucka som uppstod i Första flygeskadern (E 1). Hösten 1959 började Hallands flottilj att överföra sina flygplan till Söderhamn. Den 29 april 1961 lämnade det sista flygplanet Halmstad,Kungl. Hallands flygkårBraunstein (2005), s. 95-96 och samtidigt hade de tre flygdivisionerna i Söderhamn omskolats från dagjaktflyg till attackflyg. Genom att F 15 nu beväpnades med A 32 Lansen, blev även tiden för J 29F Tunnan lika kortvarig som för J 21.
Viggenprojektet Från slutet av 1960-talet präglades Flygvapnet av ekonomiska besparingar, bakgrunden var det pågående Viggenprojektet, vilket fick CFV Lage Thunberg att 1967 vakantsätta åtta flygdivisioner, i syfte att frigöra ekonomiska medel till anskaffningen av Viggen.Odqvist (1979), s. 41 Vid Hälsinge flygflottilj vakantsattes 153. attackflygdivisionen (Olle Gul). Samma år beställde regeringen 83 flygplan av AJ 37 och 17 flygplan av Sk 37. Hösten 1974 inleddes omskolning av flottiljens markpersonal. Den 2 december 1974 inledde 151. attackflygdivisionen (Olle Röd) flygningar med AJ 37, våren 1975 var de första 37-piloterna omskolade. I samband med omskolningen till Viggen, tillfördes flottiljen även samtliga operativa Sk 37. De hade vid leverans från Saab baserats vid Skaraborgs flygflottilj (F 7). I samband med att F 7 omskolats till AJ 37, överfördes typinflygningsskolan till F 15.Stridsberg (2003), s. 70Braunstein (2005), s. 72 År 1976 tillfördes flottiljen typinflygningen för Viggen, TIS 37, vilket i praktiken betydde att alla piloter grundutbildades vid flottiljen på samtliga Viggenversioner. JA 37 fick egen typinflygning 1990 vid Upplands flygflottilj.
1974 års regeringsform I samband med att 1974 års regeringsform trädde i kraft den 1 januari 1975, ändrades namnet på regementet från Kungliga Hälsinge flygflottilj till enbart Hälsinge flygflottilj. Samtidigt fråntogs Konungen den formella rollen som högste befälhavare för krigsmakten.
Försvarsbesluten I Regeringen Palmes proposition 1975:75 föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) och Kalmar flygflottilj (F 12). I Försvarets fredsorganisationsutrednings (FFU) förslag inför propositionen hade utretts en avveckling av en alternativ flottilj till F 12. Tre flottiljer valdes bort rätt omgående, Jämtlands flygflottilj (F 4), Hälsinge flygflottilj (F 15) och Norrbottens flygflottilj (F 21) på grund av att de låg inom ett regionalt stödområde. Samtidigt menade FFU att de operativa och regionalpolitiska skälen för att behålla dessa tre flottiljer var så starka att de inte borde avvecklas.Regeringens proposition 1975:75
I september 1992 beslutade riksdagen att Västgöta flygflottilj (F 6) skulle avvecklas som ett vidare led i försvarsbeslutet 1992. Avvecklingen av F 6, som även den var en attackflottilj, började 1 juli 1993. Genom avvecklingen frigjordes flygplan för två divisioner. Enligt försvarsbeslutet skulle F 15 från den 1 juli 1993 organisera två divisioner AJ 37, istället för en division och en attackflyggrupp AJ 37. Genom samma beslut tillfördes flottiljen även spaningsuppgifter, vilket innebar att flottiljen tillfördes ett antal AJSF 37 och AJSH 37. De var alla i grunden uppgraderade SF/SH 37 Viggen, i syfte till att ge dem en begränsad JAS-kapacitet, det vill säga kapacitet för Jakt, Attack, Spaning.Regeringens proposition 1991/92:102
I Regeringens proposition 1996/97:4 till riksdagen föreslogs att avveckla F 15. Som alternativ till en avveckling av F 15, hade även undersökts en avveckling av Skånska flygflottiljen (F 10). För en fortlevnad av Skånska flygflottiljen talade att flygutbildning snabbt kunde överföras från Ljungbyhed till Ängelholm. Även Krigsflygskolan föreslogs avvecklas. Regeringen angav det diffusa argumentet för att behålla Skånska flygflottiljen att den hade dubbla rullbanor, något som även Hälsinge flygflottilj hade. Men att behålla F 10 framför F 15 skulle i det stora hela betyda att mindre verksamheter behövde omlokaliseras. Ängelholm hade också miljötillstånd för flygning med tre flygdivisioner JAS 39 Gripen, något som saknades för Söderhamn. Besparingarna vid en avveckling av F 15 skulle bli avsevärt större än om F 10 skulle lagts ned.Regeringens proposition 1996/97:4 Som ett följd av försvarsbeslutet 1996 kom flottiljen successivt att avvecklas. Flygverksamheten skulle enligt riksdagens beslut upphöra senast den 31 augusti 1997, dock kom den att upphöra redan den 30 juni 1997. Vid samma tidpunkt överfördes TIS 37 till Jämtlands flygflottilj, som blev ansvarig för typinflygning på Viggen. Flottiljen skulle därefter vara helt avvecklad den 30 juni 1998. I samband med avvecklingen överfördes flottiljens fana och traditioner till Jämtlands flygflottilj (F 4).
Viktigare årtal Nedan redovisas årtal som påverkat flottiljens verksamhet
1945: Flygflottilj bildas den 1 juli. 1946: Flottiljen beväpnas med J 21A. 1948: Rullbanorna vid flygplatsen blir färdiga. 1948: Flottiljen organiseras inom Andra flygeskadern (E 2). 1952: Flottiljen beväpnas med J 28B och träder in i jetåldern. 1956: Flottiljen beväpnas med J 29F. 1958: Flottiljen överförs till Första flygeskadern (E 1). 1960: Flottiljen påbörjar omorganiseras till en attackflottilj. 1960: Flottiljen beväpnas med A 32A. 1961: Flottiljens samtliga tre divisioner är omskolade till attack. 1966: Flottiljen tillförs flygräddningstjänst. 1967: Olle Gul vakantsätts. 1967: Målflyggruppen bildas.