Världsarvskommittén (World Heritage Committee) är en kommitté under Unesco som finns till för att verkställa världsarvskonventionen. Detta innebär att man ansvarar uppdaterandet och publicerandet av världsarvslistan samt att man har en överinsyn över att dessa sköts. Kommittén beslutar även i frågor som rör Världsarvsfonden.
Kommittén sammanträder en gång om åretVärldsarvskommitténs arbetsordning, regel 2.1. Om minst 2/3 av medlemsstaterna så begär hålls en extra konferens.Världsarvskommitténs arbetsordning, regel 2.2. På kommitténs första möte fastställde man en arbetsordning för mötena.
När kommittén sammanträder presenterar IUCN och/eller ICOMOS sina utvärderingar och rekommendationer av de nomineringar som konventionens stater har gjort. Detsamma gäller objekt som finns eller riskerar att bli uppsatta på listan över hotade världsarv. Kommittén beslutar sedan utifrån detta vilka objekt som ska läggas till eller tas bort. Man har också möjlighet att återremittera en nominering för att få in ytterligare information. Hittills har man tagit bort 2 världsarv. Man har också slagit ihop ett par världsarv och ändrat namn på världsarv. I något fall har världsarvskommittén skapat ett nytt världsarv genom att man slagit samman en nominering med ett befintligt världsarv och på så vis skapat ett nytt världsarv. I detta fall finns ju det gamla världsarvet kvar om än som en del i ett nytt världsarv.
Kommitténs sammansättning Kommittén (World Heritage Committee) består av 21 ledamöter från lika många länder. Dessa ska enligt konventionen väljas för en period på sex år.Världsarvskonventionen, artikel 8 En praxis har dock blivit att medlemsländerna frivilligt väljs in för en period på fyra år för att öka rotationen och därmed ge fler länder möjligheten att vara med i kommittén.
Det står alla medlemsstater till konventionen fritt att kandidera till världsarvskommittén. Även ett land som suttit i kommittén den gångna perioden får kandidera för nästföljande period. Vanligen avstår dock ett sådant land från att ställa upp igen. Representationen ska också vara jämnt fördelad mellan olika regioner och kulturer. Valet av kommittén sker på Generalsamlingen för konventionens medlemsstater vilken hålls vartannat år i samband med Unescos Generalkonferens.
Följande länder hade 2019 representanter i kommittén (mandatperiod inom parentes):
Angola (2015-2019) Australien (2019-2021) Azerbajdzjan (2015-2019) Bahrain (2019-2021) Bosnien och Hercegovina (2019-2021) Brasilien (2019-2021) Burkina Faso (2015-2019) Kina (2019-2021) Kuba (2017-2019) Guatemala (2019-2021) Indonesien (2017-2019) Ungern (2019-2021) Kuwait (2015-2019) Kirgizistan (2019-2021) Norge (2019-2021) Saint Kitts och Nevis (2019-2021) Spanien (2019-2021) Tunisien (2015-2019) Uganda (2019-2021) Tanzania (2015-2019) Zimbabwe (2015-2019)
Världsarvskommitténs byrå Kommittén väljer årligen i slutet av sin ordinarie konferens ett utskott kallat Bureau of the World Heritage Committee, på svenska Världsarvskommitténs byråVärldsarvskommitténs arbetsordning 13.1. Utskottet består personer från 7 av de 21 medlemsstaterna i kommittén och har en ordförande, fem viceordförande och en rapportör. Dess uppgift är att diskutera skötseln av de existerande världsarven, godkänna nomineringar och göra alla förberedelserna för Världsarvskommitténs konferenser.Världsarvskommitténs arbetsordning 12.1
Utskottet eller byrån består 2019 av: Abulfas Garayev, ordförande från Azerbajdzjan Mahani Taylor, rapportör från Australien
Samt fem viceordförande från följande länder: Brasilien, Burkina Faso, Indonesien, Norge, Tunisien.
Tabell över kommitténs ordinarie sammanträden Enligt Unescos officiella hemsida.
KonferensÅrDatumPlats 1 1977 27 juni–1 juli Paris, Frankrike 2 1978 5–8 september Washington, D.C., USA 3 1979 22–26 oktober Kairo och Luxor, Egypten 4 1980 1–5 september Paris, Frankrike 5 1981 26–30 oktober Sydney, Australien 6 1982 13–17 december Paris, Frankrike 7 1983 5–9 december Florens, Italien 8 1984 29 oktober–2 november Buenos Aires, Argentina 9 1985 2–6 december Paris, Frankrike 10 1986 24–28 november Paris, Frankrike 11 1987 7–11 december Paris, Frankrike 12 1988 5–9 december Brasilia, Brasilien 13 1989 11–15 december Paris, Frankrike 14 1990 7–12 december Banff, Kanada 15 1991 9–13 december Karthago, Tunisien 16 1992 7–14 december Santa Fe, USA 17 1993 6–11 december Cartagena, Colombia 18 1994 12–17 december Phuket, Thailand 19 1995 4–9 december Berlin, Tyskland 20 1996 2–7 december Mérida, Mexiko 21 1997 1–6 december Neapel, Italien 22 1998 30 november–5 december Kyoto, Japan 23 1999 29 november–4 december Marrakech, Marocko 24 2000 27 november–2 december Cairns, Australien 25 2001 11–16 december Helsingfors, Finland 26 2002 24–29 juni Budapest, Ungern 27 2003 30 juni–5 juli Paris, Frankrike 28 2004 28 juni–7 juli Suzhou, Kina 29 2005 10–17 juli Durban, Sydafrika 30 2006 8–16 juli Vilnius, Litauen 31 2007 23 juni–2 juli Christchurch, Nya Zeeland 32 2008 2–10 juli Québec, Kanada 33 2009 22–30 juni Sevilla, Spanien 34 2010 25 juli–3 augusti Brasilia, Brasilien 35 2011 19–29 juni Paris, Frankrike 36 2012 24 juni–6 juli Sankt Petersburg, Ryssland 37 2013 16–27 juni Phnom Penh, Kambodja 38 2014 15–25 juni Doha, Qatar 39 2015 28 juni–8 juli Bonn, Tyskland 40 2016 10–20 juli & 24–26 oktober Istanbul, Turkiet & Unescos huvudkvarter 41 2017 2–12 juli Kraków, Polen42201824 juni–4 juli Manama, Bahrain43201930 juni–10 juliBaku, Azerbajdzjan44202116–31 juliFuzhou, Kina (på distans)452022 19–30 juniKazan, Ryssland
Referenser
Externa länkar The World Heritage Committee
Kategori:Världsarv