miniatyr|höger|300px|Massmedia bevakar finansminister Magdalena Anderssons budgetpromenad till riksdagen den 23 oktober 2014. miniatyr|Amfiteater (rundteater) i Pompeji. Den som ställer sig medium, i mitten här, med ett flertal åskådare på läktarna blir ett massmedium, utan att ens behöva säga ett ljud. Ett massmedium (plural: massmedier hellre än massmedia) är ett av de olika medel, kommunikationsmedier eller personer som för ut information till ett flertal människor. Massmedier används ofta i samhället för att sprida mycket information till ett flertal människor genom olika källor.
Pluralformerna media och massmedia används ofta som kollektiv benämning i sammanhang, då flera kanaler åsyftas. Detta skiljer sig från massmedier som i regel används som ett vanligt numerus. Massmedier som använder sig av olika kanaler brukar indelas i tryckta medier, ljud- och bildmedier, datorbaserade medier och utställningsmedier.
Generellt markerar mass- inte att ett visst antal individer tar emot medieprodukterna, utan snarare att produkterna i princip finns tillgängliga till ett flertal mottagare. Antalet kan vara räknebara eller oräknebara.The Media and Modernity: a social theory of the media, John B Thompson, s 26-8, 74, Cambridge: Polity Press, 1995, Prefixet mass- används också i sammansatta ord som masskultur, massproduktion, masshysteri, massutdöende, massgrav, massgods, massutvandring, massundervisning och massutbildning. Detta förled anses av många antyda att mottagarna är passiva, då ingen aktiv dialog eller interaktivitet förekommer och att de utgör ett stort hav av odifferentierade individer.
Etymologi Substantivet medium är från 1580-talet, ett mellanläge på kvalitet eller grad från latinets medium i mitten, mitt, center, intervall, Också använt som det adjektiva, neutrumet, medius (se adjektivet medial) i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Betydelsen person som förmedlar andliga meddelanden har hittats i dokument från 1853, från begreppet substans genom vilken något leds. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för.Etymonline, uppslagsord medium
Definition Som regel är informationsinnehållet via ett massmedium simultant levererat eller tillhandahållet, vanligtvis massproducerat i serie. Alltså finns det tillgängligt för alla, antingen på så vis att det når många eller att det producerats flera exemplar. Exempelvis en tidning som kopieras och sprids. En tevekanal som når många tittare, en ensam talare eller en radiosändning som har många åhörare är andra exempel på medel, instrument, anordningar eller faciliteter för massproducerad masskommunikation. Mindre vanligt är att språk, abstrakta redskap som matematik, andra sofistikerade metoder eller artefakter, som är medium för informationsflöde, definieras som massmedier. Trots att minsta lilla bokstav eller siffra är bärare av information.
Exempel på olika massmedier: Uppslagsverken Wikipedia, Nationalencyklopedin, etc Tidningar Tidskrifter Tevekanaler Direktreklam Läroböcker Riksdagens representanter Statliga myndigheter YouTube
Ett bokförlag, en tidning, televisionsföretag, internet, etc, har, samtidigt som de själva utgör ett massmedium, flera massmedier i sin organisation, intranät, fotografi- och ljudupptagningsutrustningar, etc.
Mobiltelefonen kom till år 1979 i Japan, men den blev per definition ett massmedium först år 1998, då ringtoner introducerades i Finland. Det var nedladdningsmöjligheten av massproducerade såna signaler som gjorde att definitionen av telefonen som massmedium förelåg. På samma sätt har internet kvalificerat sig, meningsmotståndare till trots, för att kunna kallas för massmedium och inbegripas i resonemang om massmedia. Men det är inte alltid som informationsutbytet på nätet har sån bredd att prefixet mass- passar in. Tar man hänsyn till den mängd information som ligger ute på internet redo att laddas ner eller läsas, likt textmassorna som finns redo och tillgängliga i ett bibliotek så kan båda kommunikationskanalerna var för sig ses som ständiga massmedier.
Historia Bakgrund Massmediets historia kan spåras tillbaka till olika antika kulturer och än tidigare där berättande skedde under skiftande former. Exempelvis viktiga händelser rörande försörjning kunde vara föremål för familjegruppens eller byns innevånares intresse. När jägarna kom tillbaka med byte så brukade de fysiskt visa hur jakten gått till. För de yngre traderades jaktkunskaper vidare och för de redan erfarna kunde detta vara förströelse. Berättarna stod i centrum, i medium, och åhörarna stod formerade runtomkring i cirkel. Intresset blev efterhand så stort att man ordnade med speciella forum. Teatern, theatron, grekiska för skådeplats, föddes och får efterhand som kommunikationskanal mer och mer struktur. En tradition av skådespel tog fart. De senare gladiatorspelen och inslag av vilda djur på teatrarna förmodas härstamma ur dessa jaktskådespel. Engelska jordbruksordet broadcast, spridning av säd, brett avge, skulle redan gått att använda under antiken. Men kom i användning i mediumsammanhang på allvar först 1922.Etymonline, uppslagsord broadcast Cast i sig förekom redan 1630 i skådespelarsammanhang. Ett ord som har använts i samband med spridning av figurer, färg och gjutning med lera och av järn.
Ett exempel på utveckling av ett massmedium i den antika teatern är orkestern. Ordet kommer från grekiska ορχήστρα, namnet på ytan nedanför läktaren på teatern där en homogen grupp människor kommenterade med kollektiv röst, korus (χορός, khoros), händelser på scenen, där man ansåg att det behövdes eller bidrog till dramatiseringen. Den egentliga betydelsen av ordet orkester är platsen för dans.ορχήστρα, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus Dagens orkester har för länge sedan övergått till att använda instrument för att med musik förstärka berättelsen som framförs på scenen.
Det första mer moderna massmediet, en tryckt bok i Kina, Diamond Sutra, är daterad till 868, även om det är tydligt att det fanns tryckta böcker innan dess. Flyttbar lera uppfanns 1041 i Kina. Spridningen av läskunnigheten gick sakta och pappret var dyrt. Så det tidigaste tryckta mediet avsett för massorna anses vara Popular prints i Europa, från ungefär 1400. De var tryckta i stora upplagor, men väldigt få exemplar har överlevt. Det är vid den här tiden man kan börja tala om en tidning som massmedium. Johannes Gutenbergs boktryckarkonst kom 1456.
1900-talet, massmedia Den bestämda- och obestämda formen media började så småningom användas som kortform för massmedia (pluralis) på 1920-talet, världen över.Social History of the Media: From Gutenberg to the Internet, Briggs Asa, Burke Peter, Cambridge: Polity Press, 2009, Ordet massmedium användes vid den här tiden generellt bara inom tryckta medier. Först efter andra världskriget började radio, tv och senare video att innefattas av begreppet. I Sverige började ordet få fäste 1954.
Pluralisformen massmedia används som regel i kontexter där man syftar på flera massmedier inom ett område eller land och rörande konceptet eller fenomenet som sådant. Den pluralis bestämda- och obestämda formen media började sakta användas som kortform för massmedia (pluralis) på 1920-talet, världen över. Ordet massmedium användes vid den här tiden generellt bara inom tryckta media. Först efter andra världskriget började radio, tv och senare video att innefattas av begreppet. I Sverige började ordet få fäste 1954.
Användning av ordet massmedia i sammanhang då man vill belysa det kollektiva kompliceras idag av internet, eftersom enskilda individer nu har verktygen för att uppnå exponering som ligger i jämförelse med vad som förr var exklusivt för en grupp massmedier. En bloggare kan ensam vara ett starkt enskilt massmedium, med förhållandevis stort genomslag. Massmedia på internet kan i övrigt inkludera television, poddradio, bloggar och andra typer av webbplatser.
De tidigare huvudkategorierna inom massmedia, tidningar, radio och TV ses numera som del av traditionella medier vars användning i både former för spridning via ofta analog tidigare tryckt eller etersänd form eller digitalt via internet mäts idag i olika undersökningar.
Olika medier Tryckta medier Med tryckta medier menas alla former av tryckta produkter som böcker, flygblad, tidningar, tidskrifter, affischer, direktreklam, broschyrer, brukshandledningar eller förpackningar. Nordiskt Center för Informations- och Kommunikationsforskning, Nordicom, mäter användningen av dagstidningar, tidskrifter och böcker. Dessa medier benämns numera som traditionella medier och deras användning antingen i tryckt form eller via internet.
De tryckte medierna vänder sig till synsinnet. Deras styrka är att läsaren själv bestämmer den takt som innehållet mottas och tolkas. Därmed ägnar sig mediet väl för att förmedla faktainnehåll men också för att i text uttrycka symboliskt innehåll som inte kan fångas med en bild. Tryckta medier har från första början också kunnat ta med både bild och text.
Cylindrar formade för att trycka in olika tecken i lera började användas för 3500 år sedan i Iran och Mesopotamien. De användes som administrativa signaturer och dekorativa ändamål. Användande av träblock för att först trycka på textilier och senare papper skedde den första kända gången 220 f.Kr. Metoden var sedan dominerande i Östasien fram till 1800-talet för både tryck av text och bilder. På 1400-talet slog de båda teknikerna kopparstick och träsnitt igenom följt av boktryckarkonstens blytyper. Träsnitt behöll en stark ställning som den billigare än trycktekniker med metallmaterial. På 1500-talet uppfanns även etsningen som snart även kom att användas för framställning av tryckplåtar främst för bokillustrationer. På 1700-talet började man även experimentera med tryckta porslinsdekorationer och de engelska tryckta flintgodsserviserna vann popularitet. Trycktekniken fortsatte utvecklas genom trägravyren, litografin, stålsticket och den mest avgörande uppfinning för tidningsbranschen, rotationspressen, som gjorde tryckning i större upplagor möjlig.
Viktiga årtal för tryckta medier och nyhetsförmedling 220 f.Kr.: Träblock börjar användas för textiltryck i Kina. Omkring år 0: I romarriket sändes handskrivna nyhetsbrev med ridande kurirer. 800-talet: Träblocktryck börjar användas för att trycka texter på papper i Kina. 1456: Johannes Gutenberg börjar trycka böcker. 1645: Ordinari Post Tijdender, den första svenska tidningen, börjar ges ut. 1766: Första svenska tryckfrihetslagen. 1830-talet: Teknik, ökat behov av information och ökad läskunnighet gör att tidningarna tillsammans börjar bli ett massmedium. 1843: Rotationspressen börjar tas i bruk. 1864: Dagens nyheter, den första svenska dagstidningen för en bredare publik, börjar komma ut. 1870-talet: Fotografier börjar införas i tidningar. 1870-1914: Antalet tidningar ökar och det trycks i allt fler exemplar. Tack vare folkskolan ökar läskunnigheten. 1980: Televerket inför telefax för att sända text. 1990: Faxtidningar ger snabb information.
Ljud- och bildmedier Med ljud- och bildmedier menas alla former för masspridning av enbart ljud, enbart rörlig bild eller samtidig spridning av kombinerad ljud- och bildåtergivning. Ljudmedier är musik i form av fonografrulle, grammofonskiva, kassettband, CD-skiva eller andra former för lagring vilka går under samlingsbenämningen fonogram. Även ljudbok är ett ljudmedium. Enbart rörlig bildmedium är stumfilm och andra tidiga former för visning av rörliga bilder. Kombinerad bild och ljud återgivning kan ske i form av film eller TV.