mini|höger|168 asiatensjuka värnpliktiga i en gymnastiksal på F 21 i Luleå. Bilden är tagen 1957.
Norrbottens flygflottilj (F 21) eller F 21 Luleå är en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkat i olika former sedan 1941. Förbandsledningen är förlagd i Luleå garnison vid Luleå flygplats.Braunstein (2005), s. 115-118
Historik Olika intressenter i Norrland gjorde under andra världskriget framställningar till regeringen om att minst en flygflottilj skulle förläggas till Övre Norrland. Detta med bakgrund av att det vid den tidpunkten inte fanns något flygvapenförband förlagt norr om Östersund. Från försvarsstaben ställde man sig positiv till tanken att förlägga en flottilj till Övre Norrland. Ledningen för Flygvapnet framförde dock vissa betänkligheter gällande svårigheter med rekrytering, ökade underhållskostnader, tidskrävande resor och avlägsen placering av personal. Man hävdade även att de norrländska malmfälten kunde förlita sig till de markstyrkor som fanns i regionen för sitt försvar.Flygvapennytt 1971-5
I 1941 års vårriksdag beslutades det om en utökning av Flygvapnet, men någon flottilj kom ändå inte att förläggas till Övre Norrland. Som en kompromiss beslutades istället att en permanent flygbasorganisation skulle sättas upp och förläggas till Kallax strax söder om Luleå, och förbandet skulle heta Norrbottens flygbaskår (F 21). Flygbaskåren skulle ha i uppgift att betjäna Kallaxbasen vid övningar och tillfälligt förlagda flygdivisioner. Uppsättningen av förbandet skulle påbörjas den 1 juli 1941, Norrbottens flygkår skulle vara en basorganisation för olika förband från södra Sverige som tillfälligt omgrupperade till övre Norrland. Flygbaskåren utrustades med några lätta sambandsflygplan S 9 samt en flygambulans. En intressant notering är att förbandsnumret 21 fördelades till ett förband, innan riksdagen hade beslutat om uppsättning av bland annat F 16 och F 20 i Uppsala och F 17 i Blekinge.
Genom 1942 års försvarsbeslut, vilket antogs av riksdagens den 17 juni 1942, anmodades flygvapnet att sätta upp nio nya flygflottiljer åren 1942–1947. Vidare skulle även fem flygbasområden inrättas inom varje militärområde. Inom Övre Norrlands militärområde skulle Övre Norrlands flygbasområde (Flybo ÖN) sättas upp. Detta medförde ett ökat ansvarsområde för F 21. Bland annat kom F 21 att svara för tillsyn och underhåll av flygfälten i Boden, Kalix, Kiruna och Nordmaling, och chefen för Norrbottens flygbaskår blev tillika chef för flygbasområdet.
År 1943 förlade Flygvapnet en ny fackskola till Luleå, Flygvapnets flygbefälsskola (FBS). Skolan startade officiellt sin verksamhet den 17 maj 1943, och kom att utbilda personal i den praktiska utbildningen i bombfällning och skjutning. År 1944 sattes en fallskärmshopparskola upp för de norska polistrupperna, med användande av amerikanska flygplan av typ C-47 Skytrain. Det var den första militära fallskärmsskolan i Sverige.
År 1949 erhöll F 21 sin första division, 211. spaningsdivisionen, med anropssignal Urban Röd. Detta skedde i samband med att Östgöta flygflottilj (F 3) omorganiserades 1948 från spaningsflottilj till jaktflottilj. Flygplanen som tillfördes F 21 under våren 1949 var tio S 18, vilka var modifierade B 18A.Widefeldt, Hall (2005), s. 124 och tolv S 26 Mustang, vilka var modifierade J 26:or.Widefeldt, Hall (2005), s. 99 Flygbaskåren som därmed även fick egna flygande förband, kom från 1949 att ingå i Fjärde flygeskadern (E 4). År 1953 utgick S 26 Mustang och ersattes tillfälligt för ett år med S 28 Vampire. År 1954 kom istället spaningsdivisionen att beväpnas med S 29 Tunnan, som var en obeväpnad spaningsversionen. F 21 hade därmed helt gått in i jetåldern.
År 1957 avvecklades Övre Norrlands flygbasområde (Flybo ÖN), och ersattes av två luftförsvarssektorer. Dessa ansvarade F 21 för, men dess verksamheter var förlagda till andra platser. Samma år förlades staben för Fjärde flygeskadern inom flottiljområdet, där den blev kvar till sin avveckling hösten 1966.
Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att två flygflottiljer skulle avvecklas på grund av minskade anslag till flygvapnet, eller rättare sagt en reducering av krigsorganisationen. Målet var att skapa ett ekonomiskt utrymme för modernisering av de kvarvarande delarna av flygvapnet, bland annat genom införandet av flygplanen Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken. Det innebar en satsning på kvalitet framför kvantitet, något som hela försvaret genomgick vid denna tidpunkt. De två flygflottiljer som föreslogs att avvecklas var Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14). Den föreslagna reduktionen av flygvapnet skulle dock gå ut över jaktflyget. Hur flygvapnets freds- och krigsorganisation skulle utformas skulle vidareutredas för att utgöra underlag för en proposition till 1959 års riksdag. I december 1958 antog riksdagen propositionen, vilken för flygvapnet enbart beslutade att Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14) skulle avvecklas. Förutom att två flygflottiljer avvecklades, innebar beslutet för flygvapnets del att även antalet flygdivisioner reducerades. Inför 1959 års riksdag föreslog regeringen för riksdagen, efter förslag från chefen för flygvapnet, om en förstärkt beredskap i övre Norrland. Flygvapenchefen föreslog att en jaktflygdivision skulle överföras från Kalmar flygflottilj (F 12) till Norrbottens flygbaskår (F 21). Vidare föreslog flygvapenchefen samtidigt att Norrbottens flygbaskår med tillförandet av en ytterligare flygdivision skulle omorganiseras till flygflottilj. Regeringen delade flygvapenchefen gällande omlokaliseringen av jaktflygdivisionen, dock valde regeringen att inte ta någon ställning i den frågan om att omorganisera flygbaskåren till flygflottilj till 1959 års riksdag.
Den jaktflygdivision vid Kalmar flygflottilj (F 12) som överfördes till Norrbottens flygbaskår (F 21), var 121. jaktdivisionen (Ludvig Röd) tillsammans med ett flygbaskompani. Den 1 oktober 1961 överlämnade chefen för F 12, överste Thomas Stålhandske sin flygdivision Ludvig Röd,Urban Blå 50 år till chefen F 21 överste Bengt Bellander, som tog emot den som Urban Blå.Flygvapennytt 1961-4 Att flygbaskåren mottog en ny flygdivision, krävde en utbyggnad av hangarområdet. En ny hangar med måtten 216 ˣ 50 meter uppfördes, vilken var den största överjordiska anläggning som fram till 1960-talet uppförts genom Fortifikationsverket. Att flygbaskåren som nu bestod av två flygdivisioner, i även i praktiken hade en flottiljorganisation medförde att kåren den 1 juli 1963 fick det nya namnet Kungl. Norrbottens flygflottilj (F 21). Flottiljens två divisioner kom åren 1959–1961 att beväpnas med två versioner av Saab 32 Lansen. Spaningsdivisionen tillfördes S 32 Lansen och jaktdivisionen J 32B Lansen.
År 1966 tillfördes flottiljen Saab 35 Draken, då spaningsdivisionen beväpnades med S 35E Draken. Tre år senare, 1969, tillfördes även jaktdivisionen Draken, i form av J 35D. Den 29 maj 1972 antog riksdagen regeringenS proposition gällande försvarsbeslutet 1972, vilket resulterade att försvaret fick anpassa sig till en betydligt lägre ekonomisk nivå än tidigare. För flygvapnets del nedprioriterades attackflyget. Antalet attackflygdivisioner blev dock oförändrat, fast med viss omorganisation. Fyra medeltunga divisioner blev ersatta av fyra lätta divisioner, vilket fick en större effektnedgång på Flygvapnet. Även detta försvarsbeslut resulterade i en utökning av F 21 genom att flottiljen tillfördes ytterligare en division, 213. lätta attackflygdivisionen (Urban Gul), vilken beväpnades med Sk 60B. Att flottiljen utökades med ytterligare en division, medförde att hangar- och kasernutrymmena byggdes ut, dels genom en ny 37-hangar, i likhet med den som byggdes vid samma tid i Östersund. Vidare fick en helt ny kaserntyp anläggas, detta efter att Fortifikationsförvaltningen inte hade någon lämplig utformad kasernritning av erbjuda.
I slutet av 1970-talet började spaningsversionerna av Viggen komma ut på förband. Bråvalla flygflottilj (F 13), var den första flottiljen som omskolades till SF/SH 37. År 1979 stod F 21 på tur, och spaningsdivisionen omskolades till Viggen. År 1983 överfördes den "Lätta attacken" från F 21 till Upplands flygflottilj (F 16). Som ersättning för bortfallet vid flottiljen, omskolades 213. jaktflygdivisionen med JA 37 Viggen. År 1985 omskolades även 212. jaktflygdivisionen vid flottiljen till JA 37. Flottiljen hade nu tre Viggen-divisioner, 211. spaningsflygdivisionen, 212. jaktflygdivisionen och 213. jaktflygdivisionen.Kungliga Norrbottens flygflottilj
År 1993 påbörjades ett modifieringsprogram vid flottiljens flygverkstad, där SH 37 modifierades till AJSH 37. Detta följdes från 1995 av ett modifieringsprogram av SF 37 till AJSF 37. År 1996 var modifieringsprogrammet slutfört vid flottiljenWidefeldt, Hall (2005), s. 129, vilket resulterade i att 211. spaningsflygdivisionen från detta år flög enbart AJSF/AJSH 37.
År 1997 påbörjade flottiljen att utbilda flygbasjägare, något som i början av 2000-talet helt koncentrerades till Flygbasjägarskolan i Såtenäs.
I samband med att riksdagen antog regeringen proposition som låg grund till försvarsbeslutet 2000, beslutades bland annat om en reducering av antalet JAS 39-divisioner. Totalt skulle flygplanen fördelas på åtta divisioner och fyra flottiljer. Vidare beslutades om en avveckling av Skånska flygflottiljen (F 10) och Upplands flygflottilj (F 16). F 16 var tänkt efter F 10 att bli Flygvapnets tredje Gripen-flottilj. Beslutet medförde att F 21 istället blev Flygvapnets tredje Gripen-flottilj, och påbörjade omskolning av 323. jaktflygdivisionen under senare delen av år 2000. Samtidigt hade 213. jaktflygdivisionen Urban Gul avvecklas året innan, 1999. Spaningsdivisionen skulle till en början fortsätta flyga AJSF/AJSH 37 till år 2003, men kom i praktiken flyga med Viggen fram till år 2005.F 21 blir nästa Gripen-flottilj
År 2002 omskolades 212. jaktflygdivisionen vid flottiljen JAS 39A/B. Med det blev det första gången i flottiljens historia som jaktdivisionen Urban Blå tillfördes ett nytt flygsystem först. Vid tidigare omskolningar hade det hela tiden varit spaningsdivisionen Urban Röd som först tillförts nya flygplanstyper. År 2005 genomfördes den sista flygningen med AJSF/AJSH 37 på F 21, och från 2006 är flottiljens två divisioner beväpnade med JAS 39. År 2008 omskolades första divisionen till C-versionen, och F 21 blev med det första flottiljen i världen med två divisioner beväpnande med C-versionen.F 21 först i världen
Den 1 oktober 2010 byttes anropssignalerna på flottiljens divisioner till Wolf för 1:a divisionen och Dalton för 2:a divisionen.Nya anropssignaler för militär luftfart
I samband med att Sveriges riksdag beslutade om en förlängning av det svenska bidraget i Operation Unified Protector, kom flottiljen att överta ansvaret för Flyginsats Libyen och satte upp förbandet FL02 för perioden juli till oktober 2011.
Flottiljen utgjorde under åren 2005 till 2015 tillsammans med Blekinge flygflottilj (F 17) Flygvapnets två insatsflottiljer, där totalt fyra stycken insatsdivisioner ingick, samtliga beväpnade med JAS 39C/D.
Från den 1 januari 2016 kom flottiljens 211. stridsflygdivisionen och 2. flygbasbataljonen stå i beredskap för Natos snabbinsatsstyrka. Divisionen och bataljonen kom med det bilda förbandet Swedish Fighter Unit, vilket ska inom 90 dagar kunna sättas in efter ett regeringsbeslut.
Viktigare årtal
1941: Norrbottens flygbaskår bildas den 1 juli. 1944: H.M. Konung Gustaf V överlämnade på Barkarby flygbas den 2 september förbandsfanan till flottiljen. 1949: Kåren tillförs en spaningsdivision, Urban Röd. 1957: Flottiljen tillförs ansvaret för sektor ÖN1 och ÖN3. 1954: Flottiljen ombeväpnas till S 29 Tunnan. 1959: Flottiljen tillförs S 32C Lansen. 1961: Tillförs tillförs en andra division, Urban Blå. 1963: Norrbottens flygbaskår ombildas till Norrbottens flygflottilj. 1965: Flottiljens sektor ÖN1 uppgår i sektor ÖN3.