Östgöta infanteriregemente var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1634–1709, 1709–1791 och 1942–1949. Regementet blev indelt 1685 och dess soldater rekryterades från Östergötland.Kjellander (2003), s. 338
Historia Bildandet Regementet har sitt ursprung i fänikor (kompanier) uppsatt i Östergötland 1551. År 1619 organiserades dessa enheter tillsammans med fänikor från det närliggande Jönköpings län av Gustav II Adolf till storregementet Östergötlands storregemente, varav nio av de totalt 24 kompanier rekryterades i Östergötland. Östgöta storregemente bestod av tre fältregemente. Någon gång mellan 1623 och 1628 delades det storregementet permanent i tre mindre regemente, varav Östgöta infanteriregemente var ett.
Rangordningen I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Östgöta infanteriregemente som det åttonde i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.Björkenstam (1994), s. 10-11 Regementets första befälhavare var Johan Banér. Östgöta infanteriregemente blev tilldelades 1685.
Sammanslagningen År 1791 slogs regementet samman med Östgöta kavalleriregemente för att bilda Livgrenadjärregementet. Omorganisationen och döpen till en "livgrenadjär" hederstitel genomfördes med avseende på regementets framsteg under Gustav III:s ryska krig. Inom det nya regementet byttes namn på regementet till Livgrenadjärregementets rotehållsdivision och behöll någon form av självständighet.
Fältregementet Genom försvarsbeslutet 1942 bildades ett fältregemente som under åren 1942–1949 bar namnet Östgöta infanteriregemente. Östgöta infanteriregemente var ett så kallat dubbleringsregemente till Livgrenadjärregementet (I 4). Dubbleringsregementet erhöll det ordinarie regementets nummer plus 30. Det vill säga Livgrenadjärregementet (I 4) satte således upp ett dubbleringsregemente som fick beteckningen I 34. Samtliga dubbleringsregementena erhöll egna namn efter förbandets tradition, eller från dess upptagningsområde.Infanteriförband 1939-1945 Dubbleringsregementen Läst 1 januari 2025 Det fredstida regementet, det vill säga Livgrenadjärregementet, betecknades I 4 depå, det för att särskilja det från krigsförbandet med samma beteckning.Björck (1996), s. 301
Genom 1948 års försvarsbeslut övergick Krigsmakten till en brigadorganisation som var betydligt mer slagkraftig och starkare som förband. Totalt kom 35 infanteribrigader och pansarbrigader om 6.000 man vardera att organiseras åren 1949–1951, där man i viss mån övertog fältregementets namn och numrering. Till exempel fältregementet Livgrenadjärregementet (I 4) blev Grenadjärbrigaden (IB 4) och Östgöta infanteriregemente (I 34) blev Östgötabrigaden (IB 34).Brigadmuseum.se Omorganisering av armén till brigader Läst 1 januari 2025
Ingående enheter
Heraldik och traditioner Fälttåg
Svensk-polska kriget 1626–1629 Trettioåriga kriget 1631–1648 Nordiska kriget 1655–1660 Skånska kriget 1675–1679 Stora nordiska kriget 1700–1721
Förbandschefer Regementschefer Nedan anges regementscheferna mellan 1674 och 1791. Chefsbostället var Kungsbro, Vreta kloster.
1674–1702: Gustaf Ulfsparre 1702–1706: Nils Alexander von Ungern-Sternberg 1706–1709: Jacob Sperling 1709–1716: Anders Appelgren 1709–1712: Magnus Gripensköld 1712–1712: Johan Jäger (till Wüstenhagen och Lassontin) 1712–1717: Pehr Stierncrantz 1717–1721: Gabriel Ribbing 1721–1743: Carl Johan Wrangel 1743–1747: Carl Anders Sinclair 1747–1791: Fredrik Vilhelm von Hessenstein 1747–1757: Carl Johan Mörner
Överstelöjtnanter
1674–1684: Johan Orcharton 1684–1692: Georg Fredrik Leijonburg 1692–1702: Nils Alexander von Ungern-Sternberg 1703–1706: Carl Ludolf Leijonsten 1706–1708: Jakob Johan Törnsköld 17??–17??: Georg Albrecht Storckman 1735–1739: Johan Gyllenborg 1739–1739: Pehr Silfversparre 1741–1757: Carl Johan Mörner af Morlanda 1757–1760: Casper Herman Krebs 1760–1767: Fredrik Carl Sinclair 1773–1781: Lars Fredrik von Kaulbars
Majorer
1674–1684: Georg Fredrik Leijonburg 1684–1700: Anders Gyllenållon 1700–1702: Gustaf Ulfsparre 1702–1707: Zakarias Klingenstierna 17??–17??: Hindric Knorring 1729–1735: Johan Gyllenborg 17??–17??: Nils Lilliehöök 1760–1773: Albrecht Tigerklou 1770–1776: Carl Göran Rehnberg
Namn, beteckning och förläggningsort NamnÖstgöta infanteriregemente 1636 – 1791Östgöta infanteriregemente 1942 – 1949 BeteckningarI 34 1942 – 1949Övningsfält och förläggningsort Malmen – 1791 Linköping 1942 – 1949
Referenser Anmärkningar
Noter
Tryckta källor
Kategori:Ej längre existerande svenska infanteriregementen Kategori:Ej längre existerande svenska fältregementen Kategori:Svenska militära enheter bildade 1636 Kategori:Svenska militära enheter upplösta 1791 Kategori:Svenska militära enheter bildade 1942 Kategori:Svenska militära enheter upplösta 1949