Lär mig, du skog, att vissna glad ("Lær mig, o Skov, at visne glad") är en höst- och hemlandssång av Adam Oehlenschläger skriven 1813, översatt till svenska av Emilia Ahnfelt-Laurin 1879. Den andra versen är bearbetad av Britt G. Hallqvist 1983. Texten illustrerar det eviga livets hopp med hjälp av liknelser från naturen såsom skogen, fåglarna och fjärilen.
Melodin i ess-dur, 4/4, är Nathan Söderbloms välkända melodi till I denna ljuva sommartid och därmed samma som för psalmerna Hur härligt vittna land och sjö och Likt vårdagssol i morgonglöd.
Sången är vanlig som begravningspsalm. Den finns omnämnd i Bodil Malmstens diktsamling Paddan och branden, i en lång dikt om en nybliven änkling som försöker komma över sorgen efter sin hustrus död. Den är även ironiskt omnämnd i prosadikten Ålderdomshemmet av Johannes Edfelt.
Publicerad i Nya psalmer 1921 som nr 656 under rubriken "De yttersta tingen: De kristnas hopp inför döden". Sionstoner 1935 som nr 648 under rubriken "Pilgrims- och hemlandssånger". 1937 års psalmbok som nr 572 under rubriken "Det kristna hoppet inför döden". Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 551 under rubriken "Evighetshoppet". Den svenska psalmboken 1986 som nr 304 under rubriken "Livets gåva och gräns". Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) som nr 499 under rubriken "Människans åldrar".
Externa länkar Hos Svenska Akademien återfinns psalmtexten från 1937 i "Den gamla psalmboken" i PDF
Kategori:Höstpsalmer
Kategori:Danska psalmer Kategori:Verk av Adam Oehlenschläger Kategori:Begravningspsalmer