miniatyr|200px|Bibeln Bibelsyn är en övergripande beteckning på det som kan förklara att en bibeltext uppfattas olika av olika människor. Det är den tilläggsinformation som behövs för att man skall förstå bibeln. Bibelsynen innehåller därför bland annat en generell uppfattning om vad Bibeln innehåller och vilken karaktär den har. Bibelsynen innehåller dessutom till exempel uttolkarens egen verklighets- och livsuppfattning. Utifrån bibelsynen får uttolkningen av den enskilda bibeltexten sin förklaring. Inom kristen teologi Bibelsyn och bibelbruk, kommissionsyttrande till biskopsmötet i Svenska Kyrkan, Lund 1970, sid 10 men även inom icke-kristna rörelser Hur ser du på Bibeln? en skrift från Jehovas vittnen är Bibeln Guds uppenbarelse till människan. Även inom judendomen är Bibeln Guds ord. Med Bibeln avses i det sistnämnda sammanhanget den Hebreiska Bibeln."Classical rabbinic interpretation" i The Jewish Study Bible, Oxford, 2011. Även om Bibelns karaktär beskrivs som att den är en gudsuppenbarelse, Guds ord, så uppfattas detta på olika sätt och det ger upphov till olika bibelsynerBibelsyn och bibelbruk, sid 21. I praktiken har varje kristen sin egen bibelsyn Bibelsyn och bibelbruk, sid 31 men inom olika kristna samfund kan en viss typ av bibelsyn dominera, vilket framgår av den presentation som samfunden ger av sig själva.
Bakgrunden till frågan om bibelsyn När en historisk-kritisk syn på bibeln i slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet gjorde sig allt mer märkbar så kände många att kyrkans bibelsyn var hotad. Tron på bibeln som Guds ord blev svår att förena med de nya forskningsresultaten angående bibelns tillkomst och dess religionshistoriska miljö.Sten Hidal: Bibeltro och bibelkritik, Verbum 1979 Denna konflikt mellan den bibliska forskningens syn på bibeln och kyrkans syn har sedan fortsatt. Forskningen har ställt kyrkor och samfund inför frågor som de inte enkelt kunnat besvara genom den egna traditionens tidigare ställningstaganden. Det kunde upplevas som att det fanns olika bibelsyner. Kyrkan hade en och bibelforskningen en annan. Man behövde få klarhet om vad det innebar att bibeln fortfarande var Guds ord när den traditionella synen på bibelns böcker ifrågasattes. Till exempel hävdade vetenskapen att Mose inte hade skrivit Moseböckerna, Jesaja inte hela Jesajas bok. Böckerna hade en traditionshistoria i stället för att vara författade en person och så vidare. När bibelforskningen sedan skulle besvara konkreta frågor från kyrkor och samfund kunde exegetiken inte ge den vägledning som efterfrågades. Bibelordet ensamt var till exempel inte tillräckligt för att avgöra frågan och kvinnans behörighet till prästämbete. Det behövdes något mer än exegetiken. Det behövdes en kyrkans bibelsyn. Helst en bibelsyn för hela den kristna kyrkan.
Begreppet bibelsyn Begreppet bibelsyn kan förutom den fråga som behandlas i den här artikeln även avse en historisk kritisk metod avseende utforskandet av bibeln. Det är då fråga om ”den agnostiske forskarens syn på bibeln” Bibelsyn och bibelbruk, sid 11. Det vanliga är dock att man med bibelsyn avser en syn på Bibeln där ”Gud är den talande och handlande och där han alltjämt talar”.Ragnar Bring: "Bibeln som Guds ord och historisk syn på bibeln" i Svensk teologisk kvartalskrift, 1970, sid 74. Det är i den sistnämnda betydelsen som Bibeln kallas Guds ord. Den kristna kyrkans syn på Bibeln är att den är Guds ord samtidigt som den är tillkommen genom mänsklig aktivitet. Bibeln kan på grund av människans aktivitet bli föremål för historievetenskaplig forskning. I forskningen betraktas bibeln ur litterär, religionshistorisk, religionspsykologisk, sociologisk och andra aspekter. Bibelsynen handlar bland annat om hur man samtidigt kan betrakta bibeln som Guds ord och som en produkt av mänsklig aktivitet. Även bland dem som betraktar bibeln som Guds ord går åsikterna isär om vad detta innebär i praktiken. Bibelsyn är den övergripande uppfattningen som ligger till grund för hur enskilda bibelord uttolkas i religiösa sammanhang. Hur bibelorden sedan skall tillämpas i nuet behandlas inom hermeneutiken.
Bibelsynen inte alltid ett problem Det är kanske främst inom de reformerta och lutherska kyrkorna som bibelsynen mest kommit att diskuteras. Det på grund av dessa traditioners betoning av bibelutläggning. Inom den romersk-katolska kyrkan har den starka betoningen av den kyrkliga traditionen varit det som gett inriktningen alltsedan medeltiden. Utvecklingen inom den romersk-katolska kyrkan Sten Hidal, a a sid 187 under 1900-talet visar dock att den historiskt-kritiska granskningen av bibeln fått återverkningar inom romersk-katolska kyrkan, som lett till en något lite ändrad syn. Inom den grekisk-ortodoxa kyrkotraditionen spelar bibelutläggningen inte samma roll. Bibelns ord ses där främst i ett liturgiskt sammanhang. Användningen av bibel i gudstjänsten, liturgin, är dock inget som endast hör till den grekisk-ortodoxa kyrkotraditionen utan en sådan användning sker i alla kristna kyrkor. Inom judendomen är det den rabbinska traditionens roll vid bibelutläggning som spelar en liknande roll som den kyrkliga traditionen inom romersk-katolska kyrkan. Inom andra rörelser och samfund har samfundsledningens bibelsyn ofta en avgörande roll och avgör på ett tydligt sätt hur bibeln skall tolkas.
Bibelsynen som något kontroversiellt I den allmänna debatten har bibelsynen ofta varit något kontroversiellt. Så till exempel spelade bibelsynen stor roll i debatten om kvinnliga präster i mitten av 1900-talet i Svenska kyrkan. I en utredning som gjordes på uppdrag av biskopsämbetet i Svenska Kyrkan och som publicerades 1970 konstateras att frågan om bibelsynen historiskt ända från bibelns tid varit en aktuell fråga. Rapporten åstadkom en intensiv debatt i olika tidningar och tidskrifter och en motskrift "Det står skrivet" publicerades av stiftelsen Biblicum. I rapporten till biskopsämbetet tar man fram ett antal problemskapande faktorer. Se nedan.
Bibelsynen i historiskt sammanhang Under den tidiga kristna kyrkans tid var det vanligt att man betraktade de förkristna skrifterna som något mysteriöst, innehållande en sanning som inte var möjlig att fånga med en enda uttolkning. Enskilda ord eller till och med bokstäver kunde bli föremål för utläggning. Det kunde hända att ett och samma bibelord kunde betyda en sak men också det rakt motsatta. Man gjorde en så kallad allegorisk eller andlig tolkning av bibeln. Bibelordet ansågs ha en vanlig konkret historisk innebörd men samtidigt en andlig innebörd. Ofta var det den andliga innebörden som betraktades som viktigast. Den allegoriska tolkning innebar för den kristna kyrkan en risk att skillnaden mellan Gamla Testamentet och Nya Testamentet suddades ut. Denna syn var inte allenarådande utan det fanns också de som hävdade att ett bibelord bara hade en mening, antingen en allegorisk mening eller så var det en bokstavlig historisk skildring. Den i kyrkans teologi vanliga så kallade typologiska tolkningen av Gamla Testamentet kunde då bli problematisk för man fick enligt den här synen på bibeln inte läsa in något i en tidigare skrift om förklaringen fanns i en senare skrift. I den typologiska tolkningen uppfattas Kristus som närvarande i historien ända från skapelsen och genom hela Gamla Testamentet.
Under reformationstiden på 1500-talet blev bibelsynen aktuellt på ett annat sätt. Det blev tydligt att reformatorerna reagerade mot romersk-katolska kyrkan på olika sätt. Tydligast märks det kanske hos den radikale Andreas Karlstadt. I jämförelse med Martin Luther företrädde Andreas Karlstadt en radikal riktning som ville rensa kyrkorna på allt som det inte stod något om i bibeln. För honom var bibeln ett gudomligt orakel på alla livets områden medan Martin Luther, lite förenklat, endast såg den som innehållande budskapet om trosrättfärdigheten från Gud och allt annat var perifert. Luther kunde därför tycka att man kunde behålla det som inte stod i direkt strid emot att Gud genom Kristus gör människan rättfärdig av tron allena. Den skillnad som här blev tydlig är något som reformerta och lutherska traditioner sedan burit med sig. Skillnaden kan beskrivas som att bibelordet har ett centrum och en periferi i den lutherska traditionen. Den lutherska traditionen framhåller att bibelns auktoritet hänför sig till den centrala frågan om människans frälsning medan annat är perifert. I den reformerta traditionen görs inte denna uppdelning.
När svenska biskopsmötets kommission, i boken Bibelsyn och bibelbruk,1970, skulle utreda frågan om bibelsynen, tog man bland annat upp det som kallas Skriftens klarhet. På denna punkt kan man se hur reformationstidens skillnader i uppfattningen av bibeln lever vidare. Man utgår från den lutherska synen på budskapet om den frälsning som bibeln förmedlar som insatt i ett frälsningshistoriskt sammanhang från Gamla Testamentet fram till Kristus. Det gäller att se att Kristus redan finns där i Gamla Testamentet. Den frälsning som finns i Jesus Kristus skall användas som en nyckel till sådant som är oklart. De traditioner som har sina rötter i de reformerta rörelserna sätter inte in de olika bibelorden primärt i ett sådant frälsningshistoriskt sammanhang utan de enskilda bibelorden tolkas var för sig som auktoritativa uttalanden.
Skillnader i bibelsyn som beror på bibelläsaren själv Bibelsynen påverkas av den som läser eller hör bibelordet. Bibelsyn är därför något som i praktiken skiljer sig från människa till människa och skär rakt igenom samfundsgränser. Bibelsynen innehåller komponenter från en människas sociala och kulturella miljö. Den innehåller sådant som läsarens eller åhörarens psykologiska läggning och kunskapsmässiga förutsättningar för att uppfatta texten. En del är mer känslomässigt inställda till texten medan andra kan vara mer inriktade på textens läromässiga innehåll. Sinnestillståndet - om en person är optimistiskt eller pessimistiskt lagd - medverkar till en del till vad man uppfattar vara bibelns budskap. Vidare kan man genom uppfostran eller miljön fått ett raster som man lägger på texten, till exempel kan man börja ställa sig frågan: Kan det här vara vetenskapligt sant? Hur stämmer det här med förnuftet? Hur stämmer det här med våra kulturella normer? Frågan om en persons verklighetsuppfattning och totala livssyn hör alltså till denna typ av raster som påverkar bibelsynen. Detta gäller ofta frågor som har med gudsuppfattningen att göra. I bibeln tecknas ofta en bild av gudomen i mänskliga termer, men allt vad det innebär av vrede, ilska, avundsjuka etc. Redan när Gamla Testamentet översattes till grekiska, mellan år 200 och 100 f.Kr. hade översättarna svårt att förena detta med det grekiska tänkandet över gudomen. Bibelns egna beskrivningar filtrerades, som man kan se av i den grekiska översättningen Septuaginta. Det är även ett välkänt faktum att en bibeltext i en viss livssituation kan tala särskilt starkt just då.
Skillnader i bibelsyn beroende av Bibelns karaktär I skriften "Bibelsyn och Bibelbruk" nämns ett antal " problemskapande faktorerna" som hänger samman med bibeln karaktär och som ger upphov till olika bibelsyner. En sådan faktor är att bibeln består av en mångfald skrifter. I praktiken innebär detta att man inte alltid med Bibeln avser alla skrifterna eller att man inte gör samma urval av skrifter, samt att skrifterna av olika anledningar kan vara svårförståeliga. Enligt den lutherska traditionens urval av bibelböcker består Bibeln av 66 böcker (39 i Gamla Testamentet och 27 i Nya Testamentet). Den enskilde bibelläsaren inom den kristna traditionen kanske använder sig av en betydligt mycket mindre urval, t.ex. bara de synoptiska evangelierna eller ännu snävare deras sociala eller etiska budskap. Andra lägger tonvikten vid ett av evangelierna som t.ex. Johannesevangeliet. Ett sådant urval medför att man inte talar om samma "bibel", vilket ger upphov till olika bibelsyner.