1634 års regeringsform var Sveriges första regeringsform, men hade ej karaktär av grundlag. I inledningen hänvisades till kungens rätt enligt gällande lag – det vill säga konungabalken i landslagen. Syftet har troligen varit att reglera rikets styrelse och administration under kung Gustav II Adolfs frånvaro, och eventuella frånfälle, under trettioåriga kriget.
Regeringsformen antogs av rikets ständer 29 juli (gamla stilen) 1634. Den antogs dock inte av kungamakten på grund av kungens frånfälle 1632 och drottning Kristinas låga ålder. Den har dock tillämpats och haft stor betydelse för Sveriges formning till en enhetsstat. Den kan inte heller anses ha fungerat i praktiken mellan 1682 och 1719 då kungen var enväldig och suveränitetsförklaringen (från 1693) sade att kungen var obunden av Regeringsformens bestämmelser.
1634 års regeringsform befäste Stockholms roll som förvaltningscentrum och huvudstad, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden.
Sedan 2025 är 1634 års regeringsform en del av Sveriges kulturkanon.
Riksämbeten En viktig del var att regeringens arbete reglerades genom hur de fem riksämbetsmännen: riksdrotsen, riksmarsken, riksamiralen, rikskanslern och riksskattmästaren, var organiserade. De blev nu chefer för var sitt ämbetsverk eller kollegium: Hovrätten, Krigsrådet, Amiralitetet, Kansliet och Räknekammaren.
Arméns organisation Paragraf 31 angav att armén skulle bestå av 8 kavalleriregementen (varav tre i Finland) och 20 infanteriregementen (varav sju i Finland). Därutöver tillkom värvade och tillfälliga förband av vilka Gula regementet (sedermera Livgardet) var det viktigaste.
Genomgång av paragraferna
§ 1 Kungen och alla ämbetsmän ska rätta sig efter den kristna läran som den beskrivs i Martin Luthers lilla katekes, Augsburgska bekännelsen samt Uppsala möte
§ 2 Tronen går i arv såsom det är reglerat i Västerås arvförening samt med ändringar i Norrköpings arvförening
§ 3 Kungen styr riket efter lagen.
§ 4 Det slås fast att eftersom riket är stort kan kungen inte själv sköta alla ärenden själv och därför finns under kungen en hierarki av ämbetsmän.
§ 5 I riksrådet ingår tjugofem män inräknat innehavarna av de fem riksämbetena: drots, marsk, amiral, kansler och skattmästare.
§ 6 Rikskollegierna hovrätten, krigsrådet, amiralitetet, kansliet och räknekammaren inrättas för att hantera regeringsärenden.
§ 7-9 Hovrättens verksamhetsområde. Inrättandet av fler hovrätter och deras sammansättning. §8 framhåller att eftersom riket är stort lider ofta folk orätt för att de inte har råd och tid att överklaga. Därför inrättas fyra hovrätter i olika delar av riket: Svea hovrätt i Stockholm för Svea rike. Göta hovrätt i Jönköping för Göta rike. Åbo hovrätt i Åbo för Finland och bägge Karelerna. Livlands hovrätt i Dorpat för Livland och Ingermanland. En mindre hovrätt för Preussen som då behärskades av Sverige.
§ 10 Regler för Krigsrådet.
§ 11 Regler för Amiralitetet.
§ 12 Regler för Kansliet.
§ 13 Regler för Räknekammaren.
§ 14-15 Kollegierna har sina säten i Stockholm: kansliet och räknekammaren på slottet, krigsrådet och amiralitetet på Blasieholmen såvida inte kungen på grund av pest, sjukdom eller liknande orsak flyttar hovet till annan ort.
§ 18 Riks- eller övermarskalken sköter den kungliga hovstaten.
§ 19 Tygmästaren ansvarar för allt artilleri i riket.
§ 20 Riksstallmästaren är chef för kungens hovstall och ansvarar för allt som hör dit.
§ 21 Riksjägmästaren är chef och ansvarig för kungens parker, djurgårdar, skogar samt jakträttigheter.
§ 23 Uppräkning av Sveriges indelning i län samt residensorter Stockholms stad - Stockholms slott Upplands län - Stockholm Skaraborgs län - Skara Åbo och Björneborgs län (inklusive Åland) - Åbo Svenska Livland och Svenska Ingermanland - generalguvernör i Dorpat (Tartu) Pryssen - generalguvernör i Elbing (Elbląg) Smålands län (Tiohärads lagsaga och Jönköpings slottslän) - Kronobergs slott Västmanlands län - Västerås Viborgs och Nyslotts län - Viborg Östergötlands län - Linköping Södermanlands län - Nyköping Nylands och Tavastehus län - Tavastehus Älvsborgs län - Göteborg Kalmar län - Kalmar Kopparbergs län - Falun Närkes och Värmlands län - Örebro Hudiksvalls län (Västernorrlands län) - Hudiksvall Österbottens län - Uleåborg Svenska Estland (Harrien, Virland, Viken och Jerven) - Reval (Tallinn) Svenska Ingermanland - Narva Kexholms län - Kexholm Svenska Livland (Wendens krets och Pernau krets) - Riga Dorpats krets - Dorpat (Tartu)
§ 24 Regler för överståthållaren
§ 25 Regler för landshövdingarna
§ 26 Uppräkning av de 14 lagsagorna
§ 31 Omfattningen av armén:
§ 60 I kungens frånvaro får ingen adlas eller utländsk adelsman naturaliseras i adelsståndet, inte heller får några av kronans skattegods säljas eller bortskänkas.
§ 65 Om kungaätten utslocknar övertar de 5 riksämbetena tillsammans med riksrådet riksstyrelsen till dess ständerna valt en ny kung
Källor
Kategori:1634 i Sverige Kategori:Regeringsformer Kategori:Sverige under stormaktstiden Kategori:Juridikåret 1634 Kategori:Sveriges kulturkanon