Valhall (på danska, och även tidigare på svenska, benämnd Valhalla), är en dansk tecknad serie. Den är tecknad av Peter Madsen, med idé och manus av Henning Kuré, Hans Rancke-Madsen och Per Vadmand (från andra albumet"Valhalla 2 - Thors brudefærd, 1980". Petermadsen.info. Läst 25 september 2013. ). De olika seriealbumen är mer eller mindre baserade på de gamla sagorna ur den nordiska mytologin.
Valhall-berättelserna är humoristiska och kärleksfulla adaptioner av de gamla berättelserna. Fokuset ligger främst på att ge läsarna en lättsam, underhållande och spännande upplevelse oavsett vilken grad av kunskaper man har om den nordiska mytologin och vikingatiden. Handlingen i de olika seriealbumet kommer från välkända delar ur de gamla sagorna.
Hittills har 15 avsnitt utkommit, och Madsen och hans medarbetare har inte sagt sig planera fler. Det sista skildrar Ragnarök. Teckningsstilen har utvecklats mycket sedan det första albumet, från dess grovhuggna seriefigurer och aningen "platta" teckningar till de senare albumens mer konstfulla och livfulla teckningar, psykologiskt och dramatiskt genomarbetade handlingar och mer genomtänkta dialoger.
Det har gjorts en animerad film baserad på tre av albumen. Filmen har tidigare funnits tillgänglig i svensk utgåva."Valhall". Discshop.se. Läst 27 september 2013. Den danskutgivna versionen har svensk översättning i både tal och textning.
Bakgrund och skapelseprocess Ursprung miniatyr|Från vänster syns Per Vadmand, Hans Rancke-Madsen, Peter Madsen och Henning Kure (upphovsmännen till Valhall) på seriefestivalen Komiks.dk den 29 april 2006. Det hela började som en vision av Henning Kure, när han arbetade på förlaget Interpresse på 1970-talet. Kure älskade de nordiska gudasagorna, vilka han ansåg eggade hans fantasi. Han ansåg även att dessa gudasagor innehöll mycket humor och för att kunna tillvarata och förstärka denna sökte Kure efter ett kreativt lag som kunde hjälpa honom; han fann författarna Per Vadmand och Hans Rancke-Madsen samt tecknaren Peter Madsen.
Arbetet med Valhall satte igång ordentligt under 1977. När Kure hade presenterat idén för Rancke-Madsen och Madsen blev de båda intresserade och Kure påbörjade arbetet med att leta igenom material för att kunna skriva ett manus. Han läste alla böcker han kunde komma över om gudasagorna och i varje bok fann han något nytt som inte omnämndes i de övriga. Kure träffade ofta Rancke-Madsen för att diskutera utformningen av själva historien och det fanns särskilt två problem som de var tvungna att diskutera länge: hur stor deras artistiska frihet skulle vara samt hur de skulle lägga upp historiernas kronologi.
Persongalleri Författarna bestämde sig för att omsorgsfullt utarbeta persongalleriet och som "inkörsport" till Valhall valdes de två människobarnen Tjalve och Röskva, som senare blev Tors tjänare. Tjalve och Röskva utformades på ett sätt som gör dem helt främmande för gudarnas värld och när de anländer till Asgård får de all nödvändig information förklarad för dem och därigenom kunde författarna även ge läsarna denna information.
Flera av rollfigurerna var lätta att skapa, men särskilt två av dem ställde till problem för författarna. Det var Loke, som till en början utformades till att vara en väldigt obehaglig rollfigur men som senare gjordes om till att bli mer slug och charmerande, och Balder, som tycktes sakna en ordentlig personlighet då han bara framträder ordentligt i en av gudasagorna (den om sin egen död). Författarna valde att göra Balder till en arketyp av en hjälte, så ädel och god att han nästan blir outhärdlig. Den rollfigur som fick den största omdaningen är Heimdall, som gjordes till en komisk antihjälte och framställs som mer eller mindre mänsklig.
mini|stående=0.7|Loke är Peter Madsens egen favorit bland Valhall-figurerna.Tegebjer, Mikael (2013-09-09): "Unik intervju med Peter Madsen". Ekholmtegebjer.se. Läst 23 september 2013. Bilden är från Nils Fredrik Sanders svenska utgåva av Den poetiska Eddan från 1893. Efter att persongalleriet var beslutat var det upp till Madsen att ta fram skisser. Ännu en gång visade sig vissa rollfigurer vara oproblematiska att bestämma sig för (till exempel blev Tor nästan helt rätt från första utkastet) medan andra, såsom Loke, fick byta utseende flera gånger om.
Arbetsfördelning Från början var det tänkt att Kure skulle vara redaktör, Rancke-Madsen manusförfattare och Madsen tecknare och kolorist. Detta fungerade inte då Madsen kände att han även ville vara med och bestämma över handlingen rent textmässigt. Även Kure kände att han ville vara med och författa handlingen i berättelserna.
Inför det andra albumet valde de att ta in en fjärde manusförfattare, Per Vadmand, och han skulle egentligen bara medverka på detta enda album. Dock fungerade samarbetet med Vadmand väldigt bra, och han blev snart en av de fasta författarna för Valhall. Kort därefter förstod Madsen att han inte skulle hinna med att sköta färgläggningen på egen hand, utan denna uppgift togs över av Søren Håkansson.
Skapelseprocessen gick till så att man först diskuterade vilken myt som ansågs vara lämplig och hur den skulle utveckla sig. Därefter skrevs en synopsis ned, och denna arbetades sedan om till ett fullständigt manus av Kure. Efter det fyllde Rancke-Madsen och Vadmand på med sina idéer innan den nådde Madsen som då skapade ett bildmanus. Madsen fick även frihet att lägga till eller ta bort avsnitt som han inte tyckte passade och att utveckla stycken så att det blev en bättre handling i albumet.
Albumutgivning i Sverige Vargen är lös (1979) Alternativ titel: Ulven är lös Originaltitel: Ulven er løs Svenskt förlag: Semic Handlingen baseras dels på berättelsen om när Tjalve och Röskva blev Tors tjänare, dels på berättelsen om fängslandet av Fenrisulven. I gudasagorna är denna berättelse en inledning till när Tjalve, Röskva, Tor och Loke reser till Utgårdaloke och blir lurade grundligt i hans tävlingar; vilket senare skildras i albumet Resan till Utgårdsloke. I gudasagorna är Fenrisulven fastkedjad på Idavallen tills Ragnarök, men författarna valde att låta ulven slita sig för att på så sätt få ett tillfälle att presentera de olika gudarna för läsarna. Gudasagorna framställer Fenrisulven som en kaosartad kraft i gudarnas boning medan den i detta album istället betraktas som annorlunda enligt samhällets norm och därigenom farlig.
Tors hämnd (1980) Alternativ titel: Tors brudfärd Originaltitel: Thors brudefærd Svenskt förlag: Semic Albumets berättelse baserar sig på Trymskvädet där Tor får sin hammare stulen av jätten Trym som vill ha Freja som brud i giftermål för att lämna tillbaks den, och Tors resa i kvinnokläder tillsammans med Loke till Utgård för att få hämta tillbaks den.
Odens vad (1982) Originaltitel: Odins væddemål Svenskt förlag: Semic I Odens vad får vi en berättelse om hur Oden ingår ett vad med valkyriorna om att skaffa fram tre kämpar, och ger sig ut i Midgård för att finna dessa. Med i historien finns även den korta sekvensen om när Tor argumenterar med färjkarlen (som för läsaren visar sig vara Oden i Sången om Harbard), och vi får stifta bekantskap med bland andra Vile och Ve, Sleipner, Höder och Ragnar Lodbrok. Det dyker också upp tre krigare, misstänkt lika Marvels Warriors Three, som senare visar sig vara Balder, Loke och Tor. Samt den krigare, Mördur som liknar en vikingaversion av Conan Barbaren. Detta album anses allmänt vara det bästa i serien.
Historien om Quark (1989) Svenskt förlag: Carlsen Comics Historien om Quark är både den första nya historien efter ett antal omtryck, och även det första albumet av två i en fortsättningsserie som baserar sig på att Loke blivit pålurad Quark av Utgårdsloke vid en trolleritävling som han förlorat. Historien är inte direkt baserad på någon av de mytologiska berättelserna; jättepojken Quark är uppfunnen av seriens författare. Tjalve och Röskva är huvudpersoner i handlingen liksom Odens korpar Hugin och Munin.
Resan till Utgårdsloke (1990) Alternativ titel: Resan till Utgårdaloke Originaltitel: Rejsen til Udgårdsloke Svenskt förlag: Carlsen Comics Resan till Utgårdsloke är fortsättningen på Historien om Quark och där den föregående saknade direkta kopplingar till de mytologiska berättelserna tar denna igen det rejält, med både berättelsen om när Tor övernattade i tummen till Skrymers vante, såväl som tävlingarna hos Utgårdsloke, där Loke äter ikapp med elden, Tjalve springer ikapp med hågen och Tor först dricker ur hornet (som visar sig vara havet), misslyckas med att lyfta en katt (Midgårdsormen) och till sist luras att "dansa" med Elle (ålderdomen).
Guldäpplen åt gudarna (1991) Alternativ titel: De gyllene äpplena Originaltitel: De gyldne æbler Svenskt förlag: Carlsen Comics Baserad på berättelsen om hur Oden, Tor och Loke är på vandring och när det är dags för middag slaktar sig ett djur de finner, detta visar sig tillhöra jätten Tjatse som lyckas ta Loke tillfånga och utkräva av honom att skaffa fram Iduns äpplen som ger gudarnas evigt liv. Vi får även för första gången träffa på Njord och framför allt Skade i episoden när hon väljer man utifrån hur deras fötter ser ut.
Tor och Midgårdsormen (1992) Alternativ titel: Ormen i djupet Originaltitel: Ormen i dybet Svenskt förlag: Carlsen Comics Handlingen utgår från berättelsen i kvädet om Hymer. Tor och Tyr är på besök hos Hymer och slår vad om ett litet fiskafänge där Tor till sist får själva Midgårdsormen på kroken.
Frejas smycke (1992) Originaltitel: Frejas smykke Svenskt förlag: Carlsen Comics I Frejas smycke tävlar Heimdall ("den vite asen") med självaste Oden om Frejas gunst, och Loke tillskansar sig Brisingamen genom list och elaka tricks. Vi får även med den korta berättelsen om Od och Frigg är med på slutet av berättelsen.
Tor och tvekampen (1993) Alternativ titel: Den stora utmaningen Originaltitel: Den store udfordring Svenskt förlag: Carlsen Comics Handlingen baserar sig på berättelsen om Tors kamp mot Hrungner. Vi får för första gången möta Tors son Magne och se hur Tjalve besegrar Mökkurkalfe.
Gudarnas gåvor (1997) Originaltitel: Gudernes gaver Svenskt förlag: Bonnier Carlsen Gudarnas gåvor tar oss tillbaks till en tid när gudarna var yngre, vi får se hur Loke lurar håret av Siv och blir tvungen att skaffa henne någon ersättning för detta. Han beger sig då till dvärgarna för detta och träffar där Ivaldesönerna Brokk och Sindre, mot vilken han satsar sitt huvud i pant på spel. Här ryms även ett stort antal kända föremål som grisen Gyllenborst, spjutet Gungner, ringen Draupner, skeppet Skidbladner, Tors hammare Mjölner med flera.
Skaldemjöden (1998) Alternativ titel: Mysteriet med skaldemjödet Originaltitel: Mysteriet om digtermjøden Svenskt förlag: Bonnier Carlsen I Skaldemjöden får vi hela Vanakriget summerat, hur Kvaser skapades, samt vidare i berättelsen hur Oden stal mjödet från Suttung och därmed tillskansade sig skaldekonsten och poesin. Hela berättelsen är dessutom satt i ett slags noir deckar-stil.
Elddopet (2001) Alternativ titel: Genom eld och vatten Originaltitel: Gennem ild og vand Svenskt förlag: Bonnier Carlsen Handlingen i Elddopet är tagen från sången om Grimner och handlar om Odens (Grimners) besök hos kung Geirröd. Här möter vi även Vidar för första gången.
Balladen om Balder (2006) Svenskt förlag: Egmont Kärnan Balladen om Balder återberättar historien om Balders död och Lokes och Höders inblandning i denna, utifrån de tre sinsemellan mycket olika varianterna av detta i eddadikten "Balders drömmar", Snorres Edda och Saxo Grammaticus Gesta Danorum. Dödsgudinnan Hel dyker för första gången upp.
Muren (2007) Svenskt förlag: Egmont Kärnan Tjalve ska avlägga sitt mandomsprov som visar sig att få en jättinna intresserad av Frej.
Völvans syner (2010) Originaltitel: Vølvens syner Svenskt förlag: Ekholm & Tegebjer